JUST NU: Terrorhotet mot Sverige ökar

En undergrupp till Säkerhetspolisen rapporterar om ett ökat terrorhot mot Sverige från personer som sympatiserar med våldsbejakande högerextremism.

2022 04 21

Idag offentliggörs en helårsbedömning av hur hotet för terrordåd mot Sverige bedöms 2022.

Den samlade bedömningen är att hotet har ökat under de senaste åren, och troligen kan öka ytterligare, rapporterar Sveriges Radio.

Trolig risk

Hotet bedöms ligga på en trea på en femgradig skala, vilket innebär att det finns trolig risk för att ett attentat kan ske.

Bakom bedömningen står Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, en grupp placerad hos Säkerhetspersonalen med personal bland annat från Försvarets radioanstalt (FRA) och militären.

“Uppåtgående trend”

– Tittar man på Sverige kan man se en troligt uppåtgående trend gällande terrorattentat från individer som har tagit till sig en våldsbejakande högerextremistisk ideologi. Vår bedömning är att under 2022 kommer den här trenden troligen stabiliseras och till och med möjligen öka något, säger Ethel Limén, chef på NCT, till SR.

Enskilda individer

Enligt rapporten är det mest sannolikt att ett terrordåd utförs av en enskild person som agerar självständigt, alternativt i mindre grupp, och med enklare medel.

Islamistisk terrorhot svalnat

NCT meddelar också att det islamistiska terrorhotet svalnat sedan IS förlorade sitt kalifat. Däremot varnar myndigheten för att grupper som just IS eller al-Qaida fortfarande kan fungera som inspiration för nya dåd.

I synnerhet om Sverige förknippas med händelser som anses kränkande för muslimer.

Kan blossa upp igen

Efter påskhelgens koranbränningar på flera platser i Sverige av Rasmus Paludan och hans parti Stram Kurs tyder mycket på att det är en händelse som har lett till just sådana uppfattningar i andra länder.

I Irans huvudstad Teheran samlades demonstranter häromdagen för att protestera mot svenska regeringen utanför Sveriges ambassad i staden.

Uppviglade till våld

Bland annat ropades slagord som “De som förolämpar koranen måste fördömas”, rapporterar Dagens Nyheter.

Tidningen har också avslöjat att utländska konton från arabländer bidragit till att uppvigla till våld på sociala medier i samband med påskkravallerna.

Irak varnade Sverige

Nyheterna om koranbränningarna i Sverige har spridits över hela världen. Flera länder i Mellanöstern, bland annat Saudiarabien och Egypten, har enligt Svenska Dagbladet fördömt händelserna.

Irak kallade i söndags även till möte vid den svenska ambassaden i Bagdad och varnade för att bränningarna riskerar allvarliga följder för Sverige och dess relation till muslimska länder.

Foto: SÄPO

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen