Konkursansökningarna fortsätter att komma in i stora volymer.

På måndagen kommer besked om att tårtbolaget One Cake, som varit med i SVT:s Draknästet och sålt produkter på Lidl, går i konkurs.

Det rapporterar Breakit.

Råvarupriser ett problem

One Cake hade planer på att satsa internationellt, men förutsättningarna för fortsatt tillväxt blev för svåra och de skenande råvarupriserna är ett exempel.

– Familj och medarbetare har kämpat in i det sista för att rädda denna fantastiska uppstickare men till slut blev ökade råvarupriser, höga transportkostnader, höga räntor och effekterna av pandemin för stora, förklarar grundaren Lizette Broström för Breakit.

“Svårt och dyrt”

Vidare framhåller Broström att mycket skulle till för att resan skulle kunna fortsätta.

– Att bedriva livsmedelstillverkning i Sverige är skoningslöst svårt och dyrt. Kostnaderna för att klara detta har ökat på ett sätt som gör det i det närmaste omöjligt. Det är ledsamt.

Konkursförvaltaren Branka Stojkovic kommer nu att undersöka om One Cakes verksamhet kan bedrivas vidare på något sätt.

Finns ljusglimtar

Det har varit ett par tuffa år för svensk ekonomi.

På sistone har flera ljusglimtar dock kunnat skönjas.

Statsminister Ulf Kristersson (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) har förkunnat att kampen mot inflationen är över.

Samtidigt bedömer kreditupplysningsföretaget UC att de ekonomiska förutsättningarna förbättras.

– Maj månad har inte bara bjudit på ett efterlängtat soligt och varmt väder, utan också flera ljusglimtar för ekonomin. Svensk BNP har stadigt ökat, Riksbanken sänkte räntan och den svenska kronan har stärkts i förhållande till utländsk valuta, säger Gabriella Göransson, vd på UC AB.

Vändning till hösten

Det är dock lite för tidigt att prata om att saker har vänt, menar Göransson.

– Än så länge kan vi inte prata om en vändning i ekonomin. Jag gissar att vi kommer börja se en tillväxtkurva igen för svenskt näringsliv till hösten, säger hon.

Foto: Lidl resp W. Echols

Text: Redaktionen

Det är den så kallade effektavgiften som ska börja tas ut av landets elnätsbolag.

Bakom beslutet står Energimarknadsinspektionen som kräver att bolagen då ska ha infört en ny prismodell som bland annat går ut på att kunder som använder flera elektriska apparater samtidigt kommer att behöva betala mer.

Det rapporterar Sveriges Radio, som understryker att hushållen kan “räkna med saftigare elräkning” med anledning av den nya avgiften.

– Det är en del av avgiften som baseras på hur mycket effekt man tagit ut, säger Tobias Malmström från branschorganisationen Energiföretagen till radion.

Ska minska belastningen

Den nya avgiftens syfte är att minska belastningen på Sveriges elnät genom att sprida elförbrukningen jämnare över dygnet.

Förändringen anses nödvändig då elkonsumtionen ökar, trots att elnätet i Sverige är byggt för att hantera när topparna är som störst.

Men den som framöver väljer att exempelvis koka kaffe samtidigt som man kör diskmaskinen eller ser på tv kommer med andra ord alltså att behöva betala mer.

– Om det är en kund som har högre effekttoppar än andra liknande kunder, då är det sannolikt att det blir lite dyrare för den kunden, säger Tobias Malmström.

LÄS MER: Tung smäll för alla med fjärrvärme – ”det är oacceptabelt”

Flera bolag har redan infört

Den som ska rosta bröd, starta tvättmaskinen, ladda elbilen eller på annat sätt förbruka el behöver med andra ord ta hänsyn till flera variabler i elräkningen. Elförbrukning, abonnemangsavgift, överföringsavgift, elområde och effektavgift blir samtliga av betydelse för hur dyrt det kommer blir, framhåller SR.

Redan idag har flera elnätsföretag infört avgiften, enligt Energimarknadsinspektionen. Tvärtemot radiokanalen understryker man dock att det faktiskt kan bli billigare.

– Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt, informerar myndigheten.

"Ska ge incitament"

Energimarknadsinspektionen menar att effektbaserad prissättning ska ge elanvändare incitament att förbruka el på ett sätt som undviker effekttoppar som kan leda till problem, till exempel på morgnar och kvällar när elanvändningen är hög.

– En jämnare belastning på elnätet har en rad fördelar, bland annat att fler kan använda det befintliga elnätet och att det generellt kan bidra till lägre elnätskostnader och ett lägre elpris, framhäver man på sin hemsida.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

De konsumentföreningar som äger Coop gör stora förluster.

Livsmedelskedjan har tappat stora marknadsandelar, vilket har lett till en mycket svår situation, rapporterar DN.

Butiksrörelsen gjorde en förlust på 721 miljoner förra året, enligt siffror från Dagligvarunytt.

”Sista skottet kvar i bössan”

Coops utveckling har varit negativ under väldigt lång tid.

Dess marknadsandelar har krympt ända sedan 60-talet.

– Vi har sista skottet i bössan kvar nu. Vi måste vända den nedåtgående trenden och det måste ske nu, säger Kooperativa förbundets ordförande Leif Linde till tidningen.

Om man även lägger till 2022 års förluster för konsumentföreningarna så landar siffran på 1,5 miljarder.

Har tappat marknadsandelar

Kooperativa förbundet var fram till 90-talets Nordens största handelskoncern och hade 80 000 anställda, enligt tidningen.

Men sedan dess har konkurrenter, inte minst Ica, tagit mycket stora marknadsandelar.

Tidigare hade man också stora tillgångar, men dessa finns inte kvar längre.

Nu hoppas man på att vinna fler marknadsandelar, bland annat genom att öppna fler Stora Coop samt lågprisbutiker i framför allt storstäder.

”Vill inte tänka tanken”

Om planerna misslyckas så kan det bli riktigt tungt för Coop.

Vad som händer då vill ordföranden inte riktigt tänka på.

– Den tanken vill man ju inte riktigt tänka. Jag tror inte att det kommer att hända. Vi måste vara fokuserade på att bygga framåt. Det är fullt möjligt. Ansvaret ligger helt hos oss själva, säger Leif Linde till tidningen.

Butiker lades ner

Coop har alltså haft det svårt under en längre tid, och redan förra året rapporterade MarcusOscarsson.se om att fem av matjättens butiker tvingades lägga ner.

Det rörde sig om matbutiker i Norrköping, Nyköping, Sundbyberg och Skärholmen söder om Stockholm, som tvingats stänga efter ekonomiska problem.

– I detta fall har berörda butiker, trots ett flertal insatser, fortsatt att gå med förlust, sade Coop Butiker & Stormarknaders vd Meta Persdotter till DI.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen