Konkursansökningarna fortsätter att komma in i stora volymer.

På måndagen kommer besked om att tårtbolaget One Cake, som varit med i SVT:s Draknästet och sålt produkter på Lidl, går i konkurs.

Det rapporterar Breakit.

Råvarupriser ett problem

One Cake hade planer på att satsa internationellt, men förutsättningarna för fortsatt tillväxt blev för svåra och de skenande råvarupriserna är ett exempel.

– Familj och medarbetare har kämpat in i det sista för att rädda denna fantastiska uppstickare men till slut blev ökade råvarupriser, höga transportkostnader, höga räntor och effekterna av pandemin för stora, förklarar grundaren Lizette Broström för Breakit.

“Svårt och dyrt”

Vidare framhåller Broström att mycket skulle till för att resan skulle kunna fortsätta.

– Att bedriva livsmedelstillverkning i Sverige är skoningslöst svårt och dyrt. Kostnaderna för att klara detta har ökat på ett sätt som gör det i det närmaste omöjligt. Det är ledsamt.

Konkursförvaltaren Branka Stojkovic kommer nu att undersöka om One Cakes verksamhet kan bedrivas vidare på något sätt.

Finns ljusglimtar

Det har varit ett par tuffa år för svensk ekonomi.

På sistone har flera ljusglimtar dock kunnat skönjas.

Statsminister Ulf Kristersson (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) har förkunnat att kampen mot inflationen är över.

Samtidigt bedömer kreditupplysningsföretaget UC att de ekonomiska förutsättningarna förbättras.

– Maj månad har inte bara bjudit på ett efterlängtat soligt och varmt väder, utan också flera ljusglimtar för ekonomin. Svensk BNP har stadigt ökat, Riksbanken sänkte räntan och den svenska kronan har stärkts i förhållande till utländsk valuta, säger Gabriella Göransson, vd på UC AB.

Vändning till hösten

Det är dock lite för tidigt att prata om att saker har vänt, menar Göransson.

– Än så länge kan vi inte prata om en vändning i ekonomin. Jag gissar att vi kommer börja se en tillväxtkurva igen för svenskt näringsliv till hösten, säger hon.

Foto: Lidl resp W. Echols

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen