Tålamodet är slut – ”massivt krav” på Erdogan

2023 10 11

Tålamodet med Turkiet, som fortfarande inte vill släppa in Sverige i Nato, börjar ta slut hos försvarsalliansens övriga medlemmar.

29 Natoländer har godkänt Sverige som ny medlem.

Men varken Turkiet eller Ungern har levererat, trots tydliga löften om att Sveriges medlemskap i Nato ska godkännas i höst.

Nu ökar Nato trycket – framför allt riktas blickarna mot Turkiet.

Det rapporterar norska VG.

Tre centralt placerade Natodiplomater bekräftar för VG att medlemsländerna nu diskuterar hur de ska reagera mot Turkiet när Natos försvarsministrar ska träffas på ett toppmöte i Bryssel.

– Det kommer att utfärdas ett massivt krav på Turkiet. Medlemskapet måste ratificeras nu, säger en källa till tidningen.

Anklagas för att ha brutit avtal

En annan källa uppger att Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg kommer att använda ett "hårt och rakt språk" mot Turkiet på försvarsministermötet.

Enligt källan är det sannolikt att Turkiet kommer att anklagas för att ha brutit det avtal som landets president Recep Tayyip Erdoğan och Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) undertecknade under toppmötet i Vilnius den 10 juli.

– Turkiet kommer att skicka anslutningsdokumentet till parlamentet och arbeta för att säkerställa dess godkännande, står det i avtalet.

Under hösten har dock Erdogan vid upprepande tillfällen hävdat att Sverige inte har uppfyllt villkoren i avtalet.

Natochefen Jens Stoltenberg har i sin tur hävdat motsatsen.

”Väldigt tydliga förväntningar”

Norges försvarsminister Bjørn Arild Gram kommer att delta på försvarsministermötet i Bryssel.

Ministern uppger att han kommer att sätta press på Turkiet.

– Vi har väldigt tydliga förväntningar på att ett svenskt medlemskap inom kort ska ratificeras både av Ungern och Turkiet. Det ska jag klargöra på Natos försvarsministermöte, säger Bjørn Arild Gram till VG.

Han förklarar att det är bråttom att få in Sverige i alliansen – framför allt för Norge:

– Vi har ett gemensamt mål att föra samman Norden under ett gemensamt Natokommando till 2025. Mot det målet måste vi få Sverige fullt integrerat i Natos gemensamma försvar, i de regionala försvarsplanerna, och i Natos ledningsstruktur. Det kommer vi inte att kunna göra fullt ut förrän medlemskapet är i ordning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Jubel för Åkesson – stor förändring bland Tidöpartierna

2025 11 26

Jimmie Åkesson (SD) nås av ett glädjebesked.

Sverigedemokraternas partiledare nås av goda nyheter.

Synen på honom bland de andra Tidöpartiernas väljare har förändrats – och SD-ledaren stärker sin position inför valet.

Jubel för Jimmie Åkesson

Jimmie Åkesson stärker sin ställning i en ny förtroendemätning från Novus.

Andelen som säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för SD-ledaren ökade med fyra procentenheter i novembermätningen, vilket innebär att Åkesson är den partiledare som ökar mest.

Totalt anger 29 procent att de har förtroende för SD-ledaren, vilket gör att han är den partiledare med tredje högst förtroende.

Särskilt noterbart är att förtroendet för Åkesson har ökat kraftigt bland regeringspartiernas sympatisörer, uppger Novus.

– Uppgången för Åkesson är bland regeringspartiernas sympatisörer, där nu 47 procent har förtroende för honom. I oktober var det 35 procent av regeringspartiernas sympatisörer som hade förtroende för honom, skriver Novus i syn analys.

Förtroendet för Åkesson har alltså ökat med 12 procentenheter bland regeringspartiernas sympatisörer.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

Tungt för Mohamsson

Enligt Novus har Jimmie Åkesson vunnit på att stå i centrum för diskussioner om framtida regeringsbildningar, där SD har rest krav om att ingå i nästa regering, samtidigt som L har sagt nej till detta.

För Liberalernas partiledare Simona Mohamsson går det fortsatt tungt, enligt mätningen.

Förtroendet för Mohamsson har förvisso ökat med en procentenhet jämfört med oktober. Men det totala förtroendet ligger ändå bara på fyra procent, samtidigt som andelen som känner ganska eller mycket lite förtroende för Mohamsson har ökat med sju procentenheter och nu uppgår till 54 procent.

Många känner inte till Thand Ringqvist

Centerpartiets nya partiledare Elisabeth Thand Ringqvist är med i mätningen för första gången. 8 procent uppger att de har förtroende för henne, vilket gör att hon hamnar näst sist i mätningen. 49 procent svarade dock att de inte har någon uppfattning om henne eller inte vet vem hon är.

På förstaplats i förtroendemätningen hamnar Magdalena Andersson (S) med 43 procent. Andersson har dock backat med tre procentenheter jämfört med oktober.

Statsminister Ulf Kristersson (M) ligger tvåa i mätningen med 31 procent, vilket är en ökning med en procentenhet.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Chockbesked för ryska folket – Kreml behöver pengar akut

2025 11 26

Putinregimen behöver akut få in skattemedel för att lösa budgeten och finansiera Rysslands rekordstora utgifter på militären.

Nu chockhöjs därför skatten i Ryssland.

En andra momshöjning kommer att placera landets skattenivåer i toppskiktet i hela världen när hundratals miljoner rubel ska krävas in från ryska konsumenters plånböcker, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Detta samtidigt som en tredjedel redan uppger att de saknar pengar till mat.

– Befolkningen kommer att bära en betydande börda av att betala ytterligare skatteskulder, varnar experter från Institutet för ekonomisk prognostisering vid Ryska vetenskapsakademin, framhåller tidningen.

Ska kompensera för oljetappet

Momssatsen ska höjas till 22 procent under 2026 vilket kan uppgå till drygt 1,4 biljoner rubel för inhemsk moms och upp till 450 miljarder rubel för moms på import, hävdar akademin.

Samtidigt behåller Ryssland en förmånligare momssats på samhällsviktiga varor, varför 10 procent av befolkningen med högst inkomst bedöms kommer att betala 32 procent av den extra skatten.

– Den ökade skattebördan kommer att användas fullt ut för att kompensera för minskningen av olje- och gasintäkterna, uppger det institutet.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Kan få konsekvenser

Enligt experterna kommer dock inte skattehöjningen stärka budgeten.

Mer troligt är att det ökar instabiliteten och leder till ekonomisk avmattning, minskade företagsvinster och en "betydande avmattning i investeringar”, skriver The Moscow Times.

– De ökande offentliga investeringarna kompenserar dock inte för nedgången i privata investeringar och den övergripande avmattningen i den ekonomiska tillväxten, vilket i sin tur ökar budgetsystemets instabilitet på medellång sikt, menar Institutet för ekonomisk prognostisering vid Ryska vetenskapsakademin.

LÄS MER: Uppgifter: Putin var nära att avgå

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen