Tålamodet är slut – ”massivt krav” på Erdogan

2023 10 11

Tålamodet med Turkiet, som fortfarande inte vill släppa in Sverige i Nato, börjar ta slut hos försvarsalliansens övriga medlemmar.

29 Natoländer har godkänt Sverige som ny medlem. 

Men varken Turkiet eller Ungern har levererat, trots tydliga löften om att Sveriges medlemskap i Nato ska godkännas i höst.

Nu ökar Nato trycket – framför allt riktas blickarna mot Turkiet. 

Det rapporterar norska VG.

Tre centralt placerade Natodiplomater bekräftar för VG att medlemsländerna nu diskuterar hur de ska reagera mot Turkiet när Natos försvarsministrar ska träffas på ett toppmöte i Bryssel. 

– Det kommer att utfärdas ett massivt krav på Turkiet. Medlemskapet måste ratificeras nu, säger en källa till tidningen.

Anklagas för att ha brutit avtal

En annan källa uppger att Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg kommer att använda ett "hårt och rakt språk" mot Turkiet på försvarsministermötet.

Enligt källan är det sannolikt att Turkiet kommer att anklagas för att ha brutit det avtal som landets president Recep Tayyip Erdoğan och Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) undertecknade under toppmötet i Vilnius den 10 juli.

– Turkiet kommer att skicka anslutningsdokumentet till parlamentet och arbeta för att säkerställa dess godkännande, står det i avtalet.

Under hösten har dock Erdogan vid upprepande tillfällen hävdat att Sverige inte har uppfyllt villkoren i avtalet.

Natochefen Jens Stoltenberg har i sin tur hävdat motsatsen.

”Väldigt tydliga förväntningar”

Norges försvarsminister Bjørn Arild Gram kommer att delta på försvarsministermötet i Bryssel.

Ministern uppger att han kommer att sätta press på Turkiet.

– Vi har väldigt tydliga förväntningar på att ett svenskt medlemskap inom kort ska ratificeras både av Ungern och Turkiet. Det ska jag klargöra på Natos försvarsministermöte, säger Bjørn Arild Gram till VG.

Han förklarar att det är bråttom att få in Sverige i alliansen – framför allt för Norge:

– Vi har ett gemensamt mål att föra samman Norden under ett gemensamt Natokommando till 2025. Mot det målet måste vi få Sverige fullt integrerat i Natos gemensamma försvar, i de regionala försvarsplanerna, och i Natos ledningsstruktur. Det kommer vi inte att kunna göra fullt ut förrän medlemskapet är i ordning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen