Tak har lossnat från hus

2024 04 14

Det är i Hallsberg, som ligger mellan Örebro och Laxå, som händelsen har inträffat under söndagseftermiddagen.

Delar av ett hustak har lossnat och räddningstjänsten är just nu på väg till platsen.

Det råder stora problem på flera håll i området på grund av den kraftiga blåsten.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Delar av taket

Det ska inte vara hela taket som har lossnat, men stora delar av det.

Till viss del hänger det dock kvar och arbete pågår nu för att försöka se till att inte hela taket lossnar.

Det är oklart hur länge arbetet kommer att pågå, men ambitionen är att säkra de delar av taket som är kvar.

Problem på håll

På flera håll har de starka vindarna ställt till med problem.

Larm har inkommit om nedfallna träd i såväl Småland som Östergötland, vilket har ställt till det i trafiken.

– När det gäller hinder på vägen så är de flesta larmen om nedfallna träd. Lösa föremål kan vara skyltar, byggkonstruktioner och så vidare, uppger räddningstjänsten för SVT.

Har varnat

SMHI har gått ut med gul varning för vind i nordöstra Götaland och delar av Närke.

– Under söndagen blåsigt med mycket hårda västliga vindbyar. Bland annat risk för nedfallna träd, framhåller SMHI.

– Risk för förseningar inom buss-, tåg-, flyg- och färjetrafiken samt inställda avgångar. Områden med luftburna elledningar kan påverkas och ge störningar i el- och teleförsörjningen.

Finns risker

SMHI bedömer att det under söndagen kommer att vara fortsatt blåsigt.

– Under söndagen tilltar den västliga vinden med hårda vindbyar, på sina håll tidvis mycket hårda vindbyar runt 21-23 m/s. 

– På flera håll är det blött i marken och med det ökad risk för nedfallna träd. Framåt kvällen börjar vinden avta västerifrån. Lösa föremål och tillfälliga konstruktioner riskerar att förflyttas eller skadas. Vissa skador på skog, hyggeskanter och nygallrad skog. Enstaka träd eller grenar ramlar ner.

SMHI har även utfärdat vindvarningar för Dalafjällen samt Härjedals- och Jämtlandsfjällen.

Foto: Georg D

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen