Tågresenärer drabbade av toalettproblem – Dyra böter för SJ

2022 02 23

Statliga tågbolaget SJ har misskött sina uppgifter när det gäller allt från toaletter till att komma i tid.

Det konstaterar nu Trafikverket som är den aktör som har avtal med SJ om tågtrafik i Sverige.

Ställt till det för resenärer

SJ tvingas nu betala närmare 270 000 kronor i straff för en rad olika brister som SJ har åsamkat sin tågresenärer trots att de enligt avtalet med Trafikverket är skyldig att inte orsaka dessa brister, rapporterar P4 Jämtland.

Ett av de återkommande problemen har varit ett underskott av fungerande toaletter vilket ställt till det för nödiga tågresenärer.

En rad problem

Sammantaget handlar det om bland annat följande problem:

◾Toaletter som varit ur funktion

◾Inställd trafik

◾Bristande punktlighet

◾Felaktiga temperaturer

◾Bristande ventilation

Omfattande förseningar

När det gäller förseningar så har det inträffat vid omkring 15 tillfällen så till den grad att det inkluderas i den summering som ligger till grund för straffbeloppet.

Mycket toalettproblem

Gällande strulet med toaletter på SJ-tågen så handlar det om att toaletter eller duschar inte har fungerat i 44 olika utrymmen vilket skapat upprördhet hos tågresenärer som upplevt ett underskott av toalettkapacitet.

Ett annat problem har varit att temperaturen och luften inte har hållit måttet i 8 utrymmen, uppger SVT.

Totalt sett fastslår Trafikverket att SJ:s bristande hantering leder till 268 500 kronor i vitesbelopp.

Avser nattågstrafiken

Det är under fjärde kvartalet 2021 som problem uppkommit vilket innebär oktober, november och december.

Den aktuella sträckan som SJ:s brister avser är nattågstrafiken till Jämtlands län där bland annat Åre och Östersund ligger.

Tågstationen som tåget från Stockholm till Jämtland går till är Duved Tågstation i Åre kommun.

5 400 anställda

SJ grundades 1856 och är ett aktiebolag som ägs till 100 % av svenska staten. Tågföretaget har som uppdrag att driva lönsam persontrafik på järnväg och har 5 400 anställda i Sverige och Norge.

Totalt trafikerar SJ 400 tågstationer.

Foto: SJ AB

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen