Tågresenärer drabbade av toalettproblem – Dyra böter för SJ

2022 02 23

Statliga tågbolaget SJ har misskött sina uppgifter när det gäller allt från toaletter till att komma i tid.

Det konstaterar nu Trafikverket som är den aktör som har avtal med SJ om tågtrafik i Sverige.

Ställt till det för resenärer

SJ tvingas nu betala närmare 270 000 kronor i straff för en rad olika brister som SJ har åsamkat sin tågresenärer trots att de enligt avtalet med Trafikverket är skyldig att inte orsaka dessa brister, rapporterar P4 Jämtland.

Ett av de återkommande problemen har varit ett underskott av fungerande toaletter vilket ställt till det för nödiga tågresenärer.

En rad problem

Sammantaget handlar det om bland annat följande problem:

Toaletter som varit ur funktion

Inställd trafik

Bristande punktlighet

Felaktiga temperaturer

Bristande ventilation

Omfattande förseningar

När det gäller förseningar så har det inträffat vid omkring 15 tillfällen så till den grad att det inkluderas i den summering som ligger till grund för straffbeloppet.

Mycket toalettproblem

Gällande strulet med toaletter på SJ-tågen så handlar det om att toaletter eller duschar inte har fungerat i 44 olika utrymmen vilket skapat upprördhet hos tågresenärer som upplevt ett underskott av toalettkapacitet.

Ett annat problem har varit att temperaturen och luften inte har hållit måttet i 8 utrymmen, uppger SVT.

Totalt sett fastslår Trafikverket att SJ:s bristande hantering leder till 268 500 kronor i vitesbelopp.

Avser nattågstrafiken

Det är under fjärde kvartalet 2021 som problem uppkommit vilket innebär oktober, november och december.

Den aktuella sträckan som SJ:s brister avser är nattågstrafiken till Jämtlands län där bland annat Åre och Östersund ligger.

Tågstationen som tåget från Stockholm till Jämtland går till är Duved Tågstation i Åre kommun.

5 400 anställda

SJ grundades 1856 och är ett aktiebolag som ägs till 100 % av svenska staten. Tågföretaget har som uppdrag att driva lönsam persontrafik på järnväg och har 5 400 anställda i Sverige och Norge.

Totalt trafikerar SJ 400 tågstationer.

Foto: SJ AB

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen