Swedbank varnar hushållen

2023 08 24

Konjunkturnedgången är här och kommer att bli långvarig.

Det fastslår Swedbank i sin nya rapport, "Swedbank Economic Outlook". 

Storbanken förutspår en tuff höst för hushållen.

–  Konjunkturnedgången är här och det kommer bli sämre innan det blir bättre. Vi räknar med att hushållen fortsätter dra ned på konsumtionen ett tag till eftersom inkomsterna pressas av den höga inflationen och stigande ränteutgifter. I företagssektorn har bilden varit splittrad, men nu väntar tuffare tider bredare än vad vi hittills sett, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson.  

Flera orsaker

Swedbanks bedömning baseras på flera faktorer:

- Den ekonomiska politiken är åtstramande, vilket bidrar till nedgången

- Kronan förblir svag året ut

- Inflationen är i närtid kvar på höga nivåer

- Riksbanken väntas fortsätta höja räntan under hösten

Slår mot arbetsmarknaden

Enligt Swedbanks prognos väntas den svenska tillväxten krympa med 0,9 procent för 2023.

– För 2024 revideras tillväxten ned och ekonomin förväntas krympa med 0,3 procent mot en tillväxt på 0,3 procent i rapporten i april. Först 2025 sker en tydlig återhämtning med en tillväxt på 2,3 procent, framhåller banken.

Nedgången under 2023 väntas slå mot arbetsmarknaden.

Mot slutet av året räknar Swedbank med att sysselsättningen minskar samt att arbetslösheten stiger. 

– Vissa hushållsnära branscher, till exempel handel, som omfattar många anställda, har det redan tufft och förväntas därför dra ned på personalstyrkan. Försämringen fortsätter under 2024 och arbetslösheten toppar på 8,3 procent, vilket innebär 50 000 fler arbetslösa, vid början av 2025, säger Mattias Persson.

Åtstramad finanspolitik

Swedbank räknar även med att regeringen kommer att föra en åtstramad finanspolitik de kommande åren.

Skattesänkningarna som är riktade mot hushållen beräknas dröja till 2025 för att inte spä på inflationen ytterligare.

Vidare räknar Swedbank inte med några fler utbetalningar av elstöd under de kommande vintrarna.

Statsfinansiella åtgärder till hushållen väntas dock öka tack vare höjda prisbasbelopp

–  Regeringen presenterar sin budget inför 2024 den 20 september. Det görs när utsikterna för svensk ekonomi är dystra, med en svag krona och hög inflation. Regeringens finanspolitik måste ha en balans mellan att hjälpa hushållen utan att elda på inflationen. Det gör att vår bedömning är att finanspolitiken kommer vara åtstramande för 2024, framhåller Mattias Persson.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen

Flera växter måste byta namn – anses rasistiska

2024 07 24

Namn på hundratals växter kommer att bytas ut eftersom deras nuvarande namn anses vara rasistiska.

Namn på växter är ofta väldigt gamla, och många av dem innehåller rasistiska skällsord.

Därför ska nu vissa växtnamn bytas ut.

Botaniker har röstat för att namnen på över 200 växter ska ändras, rapporterar Nature.

Skällsord från Sydafrika

Det handlar bland annat om växter som innehåller ordet ”caffra”, enligt tidningen.

”Caffra” uppges vara ett skällsord riktat mot mörkhyade människor.

Det är ett ord som framför allt används i Sydafrika, som tidigare präglades av ett apartheid-system.

Som exempel nämns korallträdet Erythrina caffra, som finns bland annat i delar av Afrika, Indien och Kalifornien.

Det ska nu döpas om till Erythrina affra, så att ordet ”caffra” inte längre används, rapporterar tidningen.

Sluten omröstning

Beslutet att över 200 växter ska byta namn fattades på en internationell kongress för botaniker som ägde rum i Madrid.

Enligt tidningen var det en sluten omröstning som ägde rum.

351 botaniker röstade för ändringen, medan 205 röstade emot.

Startar en kommitté

Samtidigt röstade deltagarna på kongressen också för att man skulle bilda en kommitté.

Kommitténs syfte ska vara att hantera etiska frågor som rör växters benämning.

Den kommer att kunna ”flagga” växtnamn som anses vara nedlåtande gentemot någon specifik grupp människor. Därefter ska framtida kongresser få ta ställning till kommitténs rekommendation om namnändring.

Detta kommer emellertid bara gälla nya växtnamn som tillkommer efter 2026. Vissa hade även velat att historiska växtnamn ska granskas av kommittén, men så kommer det alltså inte att bli.

Namn på växter och arter väljs ofta av den forskare som är först med att beskriva dem i sin forskning.

Foto: Morganre le Breton

Text: Redaktionen