Swedbank varnar hushållen

2023 08 24

Det fastslår Swedbank i sin nya rapport, "Swedbank Economic Outlook". 

Storbanken förutspår en tuff höst för hushållen.

–  Konjunkturnedgången är här och det kommer bli sämre innan det blir bättre. Vi räknar med att hushållen fortsätter dra ned på konsumtionen ett tag till eftersom inkomsterna pressas av den höga inflationen och stigande ränteutgifter. I företagssektorn har bilden varit splittrad, men nu väntar tuffare tider bredare än vad vi hittills sett, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson.  

Flera orsaker

Swedbanks bedömning baseras på flera faktorer:

- Den ekonomiska politiken är åtstramande, vilket bidrar till nedgången

- Kronan förblir svag året ut

- Inflationen är i närtid kvar på höga nivåer

- Riksbanken väntas fortsätta höja räntan under hösten

Slår mot arbetsmarknaden

Enligt Swedbanks prognos väntas den svenska tillväxten krympa med 0,9 procent för 2023.

– För 2024 revideras tillväxten ned och ekonomin förväntas krympa med 0,3 procent mot en tillväxt på 0,3 procent i rapporten i april. Först 2025 sker en tydlig återhämtning med en tillväxt på 2,3 procent, framhåller banken.

Nedgången under 2023 väntas slå mot arbetsmarknaden.

Mot slutet av året räknar Swedbank med att sysselsättningen minskar samt att arbetslösheten stiger. 

– Vissa hushållsnära branscher, till exempel handel, som omfattar många anställda, har det redan tufft och förväntas därför dra ned på personalstyrkan. Försämringen fortsätter under 2024 och arbetslösheten toppar på 8,3 procent, vilket innebär 50 000 fler arbetslösa, vid början av 2025, säger Mattias Persson.

Åtstramad finanspolitik

Swedbank räknar även med att regeringen kommer att föra en åtstramad finanspolitik de kommande åren.

Skattesänkningarna som är riktade mot hushållen beräknas dröja till 2025 för att inte spä på inflationen ytterligare.

Vidare räknar Swedbank inte med några fler utbetalningar av elstöd under de kommande vintrarna.

Statsfinansiella åtgärder till hushållen väntas dock öka tack vare höjda prisbasbelopp

–  Regeringen presenterar sin budget inför 2024 den 20 september. Det görs när utsikterna för svensk ekonomi är dystra, med en svag krona och hög inflation. Regeringens finanspolitik måste ha en balans mellan att hjälpa hushållen utan att elda på inflationen. Det gör att vår bedömning är att finanspolitiken kommer vara åtstramande för 2024, framhåller Mattias Persson.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen