Swedbank varnar hushållen

2023 08 24

Konjunkturnedgången är här och kommer att bli långvarig.

Det fastslår Swedbank i sin nya rapport, "Swedbank Economic Outlook".

Storbanken förutspår en tuff höst för hushållen.

– Konjunkturnedgången är här och det kommer bli sämre innan det blir bättre. Vi räknar med att hushållen fortsätter dra ned på konsumtionen ett tag till eftersom inkomsterna pressas av den höga inflationen och stigande ränteutgifter. I företagssektorn har bilden varit splittrad, men nu väntar tuffare tider bredare än vad vi hittills sett, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson.

Flera orsaker

Swedbanks bedömning baseras på flera faktorer:

- Den ekonomiska politiken är åtstramande, vilket bidrar till nedgången

- Kronan förblir svag året ut

- Inflationen är i närtid kvar på höga nivåer

- Riksbanken väntas fortsätta höja räntan under hösten

Slår mot arbetsmarknaden

Enligt Swedbanks prognos väntas den svenska tillväxten krympa med 0,9 procent för 2023.

– För 2024 revideras tillväxten ned och ekonomin förväntas krympa med 0,3 procent mot en tillväxt på 0,3 procent i rapporten i april. Först 2025 sker en tydlig återhämtning med en tillväxt på 2,3 procent, framhåller banken.

Nedgången under 2023 väntas slå mot arbetsmarknaden.

Mot slutet av året räknar Swedbank med att sysselsättningen minskar samt att arbetslösheten stiger.

– Vissa hushållsnära branscher, till exempel handel, som omfattar många anställda, har det redan tufft och förväntas därför dra ned på personalstyrkan. Försämringen fortsätter under 2024 och arbetslösheten toppar på 8,3 procent, vilket innebär 50 000 fler arbetslösa, vid början av 2025, säger Mattias Persson.

Åtstramad finanspolitik

Swedbank räknar även med att regeringen kommer att föra en åtstramad finanspolitik de kommande åren.

Skattesänkningarna som är riktade mot hushållen beräknas dröja till 2025 för att inte spä på inflationen ytterligare.

Vidare räknar Swedbank inte med några fler utbetalningar av elstöd under de kommande vintrarna.

Statsfinansiella åtgärder till hushållen väntas dock öka tack vare höjda prisbasbelopp

– Regeringen presenterar sin budget inför 2024 den 20 september. Det görs när utsikterna för svensk ekonomi är dystra, med en svag krona och hög inflation. Regeringens finanspolitik måste ha en balans mellan att hjälpa hushållen utan att elda på inflationen. Det gör att vår bedömning är att finanspolitiken kommer vara åtstramande för 2024, framhåller Mattias Persson.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen