24 mars 2026

Swedbank varnar hushållen

2023 08 24

Konjunkturnedgången är här och kommer att bli långvarig.

Det fastslår Swedbank i sin nya rapport, "Swedbank Economic Outlook". 

Storbanken förutspår en tuff höst för hushållen.

–  Konjunkturnedgången är här och det kommer bli sämre innan det blir bättre. Vi räknar med att hushållen fortsätter dra ned på konsumtionen ett tag till eftersom inkomsterna pressas av den höga inflationen och stigande ränteutgifter. I företagssektorn har bilden varit splittrad, men nu väntar tuffare tider bredare än vad vi hittills sett, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson.  

Flera orsaker

Swedbanks bedömning baseras på flera faktorer:

- Den ekonomiska politiken är åtstramande, vilket bidrar till nedgången

- Kronan förblir svag året ut

- Inflationen är i närtid kvar på höga nivåer

- Riksbanken väntas fortsätta höja räntan under hösten

Slår mot arbetsmarknaden

Enligt Swedbanks prognos väntas den svenska tillväxten krympa med 0,9 procent för 2023.

– För 2024 revideras tillväxten ned och ekonomin förväntas krympa med 0,3 procent mot en tillväxt på 0,3 procent i rapporten i april. Först 2025 sker en tydlig återhämtning med en tillväxt på 2,3 procent, framhåller banken.

Nedgången under 2023 väntas slå mot arbetsmarknaden.

Mot slutet av året räknar Swedbank med att sysselsättningen minskar samt att arbetslösheten stiger. 

– Vissa hushållsnära branscher, till exempel handel, som omfattar många anställda, har det redan tufft och förväntas därför dra ned på personalstyrkan. Försämringen fortsätter under 2024 och arbetslösheten toppar på 8,3 procent, vilket innebär 50 000 fler arbetslösa, vid början av 2025, säger Mattias Persson.

Åtstramad finanspolitik

Swedbank räknar även med att regeringen kommer att föra en åtstramad finanspolitik de kommande åren.

Skattesänkningarna som är riktade mot hushållen beräknas dröja till 2025 för att inte spä på inflationen ytterligare.

Vidare räknar Swedbank inte med några fler utbetalningar av elstöd under de kommande vintrarna.

Statsfinansiella åtgärder till hushållen väntas dock öka tack vare höjda prisbasbelopp

–  Regeringen presenterar sin budget inför 2024 den 20 september. Det görs när utsikterna för svensk ekonomi är dystra, med en svag krona och hög inflation. Regeringens finanspolitik måste ha en balans mellan att hjälpa hushållen utan att elda på inflationen. Det gör att vår bedömning är att finanspolitiken kommer vara åtstramande för 2024, framhåller Mattias Persson.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen


11 augusti 2026

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V. 

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen. 

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter. 

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs. 

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen