Swedbank varnar för “tsunami” – inte hänt sedan finanskrisen

2025 05 06

– Osäkerheten kring den globala tillväxten har nått extrema nivåer.

Det skriver Mattias Persson, chefekonom på Swedbank, i en ny konjunkturrapport.

Han syftar på de “chockvågor” som sköljde över världen efter att USA:s president Donald Trump förra månaden gav besked om det som administrationen kallar för ömsesidiga tullar.

Till följd av vändningarna fram och tillbaka om tullarna, USA:s och Kinas handelskrig samt “den allmänt höga osäkerheten” kommer den globala tillväxten att minska.

Det understryker Mattias Persson.

– USA:s tillväxtutsikter har delvis kollapsat; utsikterna är inte positiva, och värre kan det bli. Kinas tillväxt kommer också att påverkas negativt och kan förbli låg utan mer finanspolitiskt stöd.

Varnar för "tsunami"

Mattias Persson menar att riskerna för den globala finansiella stabiliteten “har ökat till nivåer som inte setts sedan den globala finanskrisen".

– Amerikanska tillgångar brukade vara ankaret för de globala finansmarknaderna. Nu när deras status ifrågasätts kan nya svallvågor byggas upp till en tsunami i de globala finansmarknaderna.

Chefekonomen pekar även på hur den amerikanska dollarn har gått från ett “självklart val i turbulenta och stormiga marknader" till att så inte längre vara fallet.

– De kraftiga störningarna som har observerats på de amerikanska finansmarknaderna under de senaste veckorna är ett tydligt tecken på att man ifrågasätter dollarns status som global reservvaluta. Denna förtroendekris kan potentiellt bli ännu värre, särskilt med tanke på att USA har ett stort budgetunderskott och en hög statsskuld.

LÄS MER: Trump fryser flera miljarder

Visst ljus för Europa

Swedbankchefen ser framför sig att även den europeiska tillväxten kommer att drabbas av ett bakslag. Samtidigt finns det ljuspunkter, framför allt i form av Europas tydliga enighet och ökade investeringar i försvaret.

– Det finns anledning att vara lite mer optimistisk för Europa under de kommande åren. Dock är statsskulderna fortfarande för höga i för många länder, vilket kommer att hämma tillväxten på lång sikt.

Förväntar sig två räntesänkningar

När det gäller den inrikesekonomiska situationen förväntar sig Swedbank att Riksbanken sänker räntan ytterligare två gånger under året.

– Svensk inflation väntas minska något på grund av de införda tullarna samtidigt som den starkare kronan trycker ned inflationen. Riksbanken kommer att fokusera på att stötta den svagare konjunkturen och vi räknar med att styrräntan sjunker till 1,75 procent senare i år, framhåller Swedbank i samma rapport.

LÄS MER: EU storsatsar – för att få folk att välja bort USA

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen