Swedbank varnar folket – kommer bli mycket orättvist

2026 06 08

Så lyder beskedet när Swedbank på måndagen ringer i varningsklockan.

Det kommer att dröja hela 37 år innan kvinnornas arbetsinkomster kommer ikapp männens, uppger Swedbank efter en ny rapport om kvinnors ekonomi.

Enligt storbanken sker utjämningen inte tillräckligt fort. Den har till och med stannat av.

– Den ekonomiska jämställdheten tappar fart. Det kan påverka kvinnors förutsättningar till ekonomisk egenmakt, deras möjligheter att påverka sitt liv och deras utrymme att ta beslut de vill eller behöver fatta, säger Madelén Falkenhäll, ekonom finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

Lever inte som man lär

Två förklaringar till den långsamma utvecklingen är ett oförändrat uttag av föräldradagar och en ökning av mammors uttag av så kallade Vabdagar.

“Betydligt fler” kvinnor än män anpassar också sin jobbsituation för att få ihop familjepusslet, enligt banken. Det kan till exempel vara att byta jobb eller gå över till att arbeta deltid. 

Medan två av tre kvinnor gjort en sådan uppoffring medan drygt hälften av männen gjort motsvarande förändring. 

– Nästan alla kvinnor och män tycker att det är viktigt att inte vara ekonomiskt beroende av någon annan. Men delar man inte lika på ansvaret för familjen, får man inte heller lika förutsättningar att bygga en trygg ekonomi, säger Madelén Falkenhäll. 

LÄS MER: Valuta störtdyker – har halverats i värde

Banken: 120 000 kronor på tio år

Rapporten pekar på att 56 procent av mammor uppger att de tar större ansvar hemma, i form av att de tar ut mer föräldraledighet och vab. Motsvarande siffra bland män är tio procent.

Det gör att det skiljer mer mellan kvinnors faktiska och överenskomna arbetstid jämfört med mäns, framhåller Swedbank.

– Om skillnaden jämnades ut skulle det motsvara 700 kronor per månad efter skatt för en kvinna med medianlön, förklarar banken i en kommentar till rapporten.

Madelén Falkenhäll framhåller att det är mycket pengar i det långa loppet.

– Ett delat ansvar skulle förbättra kvinnors inkomst här och nu, men kan även påverka på sikt. Skulle man spara de där 700 kronorna varje månad motsvarar det ett sparkapital på 120 000 kronor efter tio år.

LÄS MER: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: M. Lis/MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen