Swedbank slår larm – inte hänt barnfamiljer på 50 år

2024 04 12

Kostnaderna för att ha barn har skenat de senaste åren, konstaterar Swedbank.

I ett nytt utskick till press och allmänhet pekar storbanken ut uteblivna förändringar kring barnbidraget som en avgörande faktor till den snabba utvecklingen.

Bidraget, vars syfte är att ge stöd för kostnader som uppkommer när man får barn, har inte justerats sedan 2018.

Det har slagit hårt mot familjer i Sverige med barn i hushållet.

– Barnbidraget täcker i år endast 25 procent av de nödvändiga kostnaderna för en 10-åring. Under de över 50 år som Swedbank har följt hushållens ekonomi har nivån inte varit lägre, säger Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom.

Swedbank: borde vara flera hundralappar högre

Den senaste höjningen, i mars 2018, innebar att barnbidraget steg från 1 050 kronor till 1 250 kronor i månaden.

Sedan dess har priserna ökat ungefär 26 procent, uppger Swedbank.

Enligt banken borde barnbidraget därför istället ligga på 1 600 kronor per månad – om det hade följt prisutvecklingen.

– För många barnfamiljer kan barnbidraget vara avgörande för att få ekonomin att gå ihop, säger Madelén Falkenhäll.

– Stora kostnadsökningar känns extra mycket om man har mindre ekonomiska marginaler och inte några utgifter man kan dra ner på. Då är barnbidraget som kommer varje månad efterlängtat.

Ökat med halv miljon

Swedbank erfar att vart tredje hushåll har behövt ta pengar från sitt sparande för att täcka nödvändiga kostnader.

När det gäller ensamstående föräldrar är andelen mer än hälften.

I samma grupp har 18 procent till och med behövt ta lån enbart för att betala räkningar under de senaste sex månaderna.

Totalt har kostnaden för barn fram till 19-årsdagen ökat med över 500 000 kronor sedan 2018. Nettokostnaden landar på 1,6 miljoner kronor och ökar kraftigt även utan inflationsjusteringen.

– Mest känns det i föräldrarnas plånbok det första levnadsåret, främst till följd av inkomstbortfall, säger Madelén Falkenhäll.

– Har man möjlighet kan det vara klokt att spara i förväg inför det. Inkomsten blir lägre under föräldraledigheten, samtidigt som det är en hel del man kan behöva köpa till en nyfödd, 

Äldre tonåringar är gruppen som är förenad med störst utgifter efter de allra yngsta barnen.

Foto: MarcusOscarsson.se

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen