Swedbank krossar alla förväntningar

2024 10 23

Swedbank går urstarkt.   

Det visar storbankens delårsrapport för tredje kvartalet.

Swedbank redovisar ett räntenetto på 12 229 miljoner kronor.

Det är betydligt högre än vad analytiker förväntade sig.

Prognosen indikerade att Swedbanks räntenetto skulle landa på 11 790 miljoner kronor, rapporterar Di.

Räntenetto innebär skillnaden mellan en banks räntekostnader och ränteintäkter – det vill säga vad banken tjänar på lån och skulder som deras kunder har gentemot dem.

”Skapar värde för våra kunder”

Swedbanks rörelseresultat slår även alla förväntningar.

Rörelseresultatet blev 11 876 miljoner kronor för det tredje kvartalet 2024. Analytiker hade i genomsnitt räknat med att siffran skulle landa på 9 842 miljoner kronor.

– Swedbank levererar ett starkt resultat ytterligare förstärkt av positiva engångs- och tajmingeffekter. Vi skapar värde för våra kunder och ägare i såväl goda som sämre tider, kommenterar Swedbanks vd och koncernchef Jens Henriksson.

Lånar ut mer

Swedbank lånade ut mer pengar till svenska bolånekunder under tredje kvartalet 2024 jämfört med samma period i fjol. Totalt ökade utlåningen med 3 miljarder kronor.

Jämfört med andra kvartalet 2024 minskade dock utlåningen med 2 miljarder kronor – från 916 miljarder kronor till 914 miljarder kronor.

– Konkurrensen om bolån är stenhård på alla hemmamarknader men vi håller våra ledande positioner. Under kvartalet sänkte vi bolåneräntorna. Utlåningen ökade i Estland, Lettland och Litauen, och var stabil i Sverige, kommenterar Jens Henriksson.

Ränteintäkter och räntekostnader

Här är Swedbanks ränteintäkter och kostnader för tredje kvartalet 2024: 

Ränteintäkter: 28 140 miljoner kronor 

Räntekostnader: 15 911 miljoner kronor 

Läs hela storbankens deårsrapport här.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Agnes Wold avråder från vanlig toalettartikel: ”Skulle aldrig använda”

2024 10 22

Elektriska handtorkar på toaletter är en superspridare av bakterier och virus.

Det varnar experten Agnes Wold för.

Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, hänvisar till en studie som visar hur virus på händerna blåses rakt upp i luften vid användning av handtork. Viruspartiklarna sprids över hela toaletten och ökar risken för smittspridning. 

Bakterier blir även kvar på händerna och risken för kontaminering av områden utanför toaletten är stor.

Agnes Wold använder själv inte toalettartikeln.

– Aldrig, då torkar jag hellre mig på kläderna, säger hon till TV4.

Experten rekommenderar toalettbesökare att torka händerna med handduk eller papper. 

– Tvålen har ganska liten effekt och en tork har ingen effekt alls. Torkar du dig med pappers- eller tyghanduk reducerar man bakterieantalet litegrann och får bort smuts på händerna, säger Wold till tv-kanalen.

”Kan få influensa”

En brittisk studie, som publicerats i Journal of Applied Microbiology, har tidigare konstaterat att handtorksapparater sprider 1 300 gånger fler viruspartiklar än torkning med papper.

– Någon annan kan ställa sig vid handtorkapparaten och andas in dina mikrober. Då kan de få till exempel influensa om du har den på din hand, rent teoretiskt, sade Agnes Wold till SVT i samband med att studien publicerades.

Hygiensjuksköterskan Jette Holt drar samma slutsats.

– På sjukhus rekommenderar vi inte användning av handtorkar med luft. Inte bara för att de är bullriga, utan också för att luftflödet har visat sig sprida hudpartiklar och därmed mikroorganismer i rummet, säger hon till tidnungen i Form.

Hellre kläderna än handtork

Enligt Agnes Wold är det bättre att torka händerna på kläderna i en situation där endast handtork finns tillgänglig.

Professorn rekommenderar allmänheten att använda tröjan eller slipsen.

– Att torka händerna i byxan leder inte till att du får bort allt. Använd då i stället slipsen eller skjortan, och säg till att du torkar dig runt alla fingrar, säger hon till tv-kanalen.

Foto: Johan Wingborg resp B. Wang

Text: Redaktionen

Kalldusch för tre av fyra pensionärer – oväntat bakslag

2024 10 23

Igår meddelades det att inkomstpensionen och garantipensionen ökar.

Den förstnämnda höjs med fyra procent från och med 1 januari 2025 som en del av den automatiska uppräkningen – den högsta höjningen på nio år.

Men glädjen tycks vara kortvarig.

På tisdagsmorgonen kommer nämligen ett oväntat bakslag.

Det är organisationen SPF Seniorerna som slår larm om en kalldusch för såväl befintliga som framtida pensionärer.

Man pekar på konsekvenserna av “lappande och lagande” från politikens håll för att mildra en över lång tid utebliven höjning av den inkomstbaserade allmänna pensionen.

– Den allmänna pensionen har inte förstärkts. Istället har det lappats-och-lagats med skattelättnader, inkomstpensionstillägg och höjd garantipension. Resultaten har uteblivit och flera allvarliga effekter har uppstått som följd, framhåller SPF i en ny rapport.

"Lönar sig inte att arbeta"

SPF framhäver vidare att det numera inte “enbart är inbetalade avgifter och arbetslivsinsatser" som avgör pensionen för många äldre.

Drygt sju av tio pensionärer har istället statliga bidrag i form av garantipension och/eller inkomstpensionstillägg.

– Arbetets betydelse för pensionens storlek blir marginell för många, det lönar sig inte att arbeta för sin pension för tre av fyra av dagens och framtidens pensionärer, betonar SPF och tillägger:

– Detta beror främst på höjningen av garantipensionen samtidigt som inkomstpensionen inte har förstärkts. Således är det tveksamt om livsinkomstprincipen och principen om att systemet ska bygga på arbete kan sägas gälla för majoriteten seniorer.

Vill ändra pensionssystemet i grunden

I rapporten ifrågasätts även principen om ett pensionssystem fristående från statsfinanserna levs upp till längre.

Det har enligt SPF kostat 56 miljarder kronor från just statsfinanserna att komma till rätta med försvagningen av allmän pension sedan 2020.

– Olika bidragsåtgärder och lappande-och-lagande bör nu ha kommit till vägs ände som verktyg för att stärka pensionerna. En högre inkomstbaserad allmän pension genom höjd avgift till 18,5 procent skulle kosta omkring 25 miljarder kronor att genomföra. Det är dags att renovera och utveckla pensionssystemet, understryker SPF.

Organisationen föreslår nu att göra om pensionssytemet i grunden med högre pensionsavgit genom en omfördelning inom befintlig arbetsgivaravgift, som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del genom högre inkomstbaserad allmän pension.

Man vill även se över grundskyddet.

Foto: Anaterate

Text: Redaktionen