23 sep 26

Swedbank går ut med varning – ”sämsta sedan februari”

2024 08 02

Swedbank varnar för en inbromsning som innebär ett bakslag och det sämsta resultatet sedan februari.

Återhämtningen i svensk industri har stannat av.

Det visar nya siffror från Swedbank.

Inköpschefsindex, PMI visar på en nedgång som innebär att Sverige hamnar utanför tillväxtzonen, enligt storbanken.

Återhämtningen stannar av

Enligt Swedbank sjönk PMI till 49,9 i juli från 53,6 i juni.

– Det är första gången sedan februari som indexet är utanför tillväxtzonen (under 50-strecket), kommenterar Swedbank i ett uttalande.

Det tyder alltså på en inbromsning i den svenska industrins återhämtning.

– Återhämtningen i industrin stannade av, enligt banken.

Inköpschefsindex är en konjunkturmätare för den svenska ekonomin som genomförs i samarbete mellan Swedbank och Silf. Målet är att snabbt mäta den svenska konjunkturen.

Tolkas med försiktighet

Delindex för orderingång svarade för det största negativa bidraget till nedgången, enligt banken. Det låg på den lägsta nivån på nio månader.

Även när det gäller produktion och leveranstider noteras en nedgång.

Det är emellertid svårt att säga om nedgången innebär en allvarlig inbromsning eller inte.

Det är för tidigt att dra alltför stora slutsatser av siffrorna, enligt Swedbank.

– Nedgången ska dock tolkas med viss försiktighet då aktivitetsnivån i industrin normalt sett är lägre i juli på grund av semestrar och planerade underhållsarbeten, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.

Även positiva signaler

Det finns också positiva signaler, enligt Swedbank.

– Industriföretagens produktionsplaner fortsätter att vara i en expansiv fas, enligt banken.

– Indexet sjönk till 60,2 från 63,1 i juni men sett över de senaste tre månaderna (maj-juli) är det en ökning jämfört med närmast föregående period.

Det är dock fortfarande långt under de nivåer som rådde under 2021, enligt DI.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen