Förra veckan konstaterades att inflationstakten enligt KPIF, Konsumentindex med fast ränta, sjönk.

De nya siffrorna visar att den i september låg på 1,1 – en minskning från 1,2 procent i augusti.

Hushållen i Sverige tror generellt dock helt annorlunda.

Men faktum är att de är helt ute och cyklar.

Enligt färska siffror från Konjunkturinstitutet, KI, tror landets hushåll att inflationstakten istället ligger på 14,1 procent, rapporterar Dagens industri.

Med andra ord tretton gånger högre än vad den är i verkligheten.

Blandar ihop två saker

Förklaringen till den stora missuppfattningen finns sannolikt i att hushåll blandar ihop prisnivå och inflation.

Det menar Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank.

Till skillnad från vad många tycks tro innebär inte en sjunkande inflation lägre priser i exempelvis matbutikerna. Det betyder att bara att priset stiger i en långsammare takt.

En insikt som lär göra folk besvikna.

– Jag kan förstå att hushållen inte är nöjda med det här, de flesta skulle säkert gärna se att prisnivån också faller, säger Andreas Wallström till Di.

Får konsekvenser

Missen kan få konsekvenser på flera sätt. Till exempel att hushållen helt i onödan håller hårt i plånboken och sparar istället för att konsumera.

– Det kan i och för sig vara klokt, men det innebär också att läget för den svenska detaljhandeln, restauranger och hotell får det fortsatt tufft, säger Andreas Wallström. 

En effekt kan därmed också bli att ekonomin återhämtar sig långsammare än vad som först antagits.

Växlar upp sparandet

När inflationen sjönk vid senaste månadsskiftet pekade Statistiska centralbyrån ut en faktor som var mer betydelsefull än andra.

– Inflationstakten sjönk i september, vilket framför allt kan förklaras av att drivmedelspriserna har gått ned, säger Filip Hellberg, prisstatistiker på SCB.

Att hushållen dock håller i pengarna indikerade banken SEB tidigare i oktober när man slog fast att svenska folket planerar att öka sitt sparande kommande halvår.

– Hushållen planerar att växla upp sparandet under vinterhalvåret vilket talar för att mycket av det tidigare förlorade privatekonomiska utrymmet nu kommer tillbaka. En förbättrad köpkraft, inkomstskattesänkningar och lägre räntekostnader är några faktorer bakom den växande optimismen, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen