Swedbank avslöjat – kunderna lär koka av ilska

2026 06 26

Det var sannolikt muntra miner hos många hushåll när bland annat SBAB, SEB och Danske Bank i slutet av maj efterlängtat sänkte  bolåneräntorna.

Däremot var sänkningen mindre än den höjning på 0,15 procentenheter som skedde i våras, vilket har lett till kritik.

Nu visar det sig dessutom att bankerna använder sig av ett så kallat “räntetrick”, avslöjar SvD. Genom att tajma höjningar och sänkningar av rörliga räntor uppges bankerna ha kostat sina kunder miljoner kronor. Kontentan blir att en kund kan behöva vänta tre månader för att omfattas av en sänkt ränta medan en höjd ränta slår till direkt, eftersom räntan ändras på fasta datum.

– För bankerna spelar tajmingen en jättestor roll för hur mycket pengar de kan tjäna. Det är ett nästan osynligt trick och det är hushållen som tvingas ta notan, säger jämförelsesajten Zmartas hushållsekonom Ola Söderlind till tidningen.

Swedbank värst av alla

Värst i klassen är Swedbank. “Tricket” går ut på att höja räntan precis innan månadsskiftet och sänka den strax efter sista dagen i en månad.

Allt avgörs genom en handling med 24 timmars marginal. Den som är kund i Swedbank och har ett bolån på fyra miljoner drabbades därmed av en ökad kostnad på cirka 1 500 kronor före ränteavdrag genom höjningen, enligt SvD.

Även Handelsbanken pekas ut som en bank som praktiserar liknande metoder. De två bankerna uppges ha tjänat 40 miljoner respektive 30 miljoner mer genom den avslöjade metoden. Nordea och SBAB är de enda som inte ändrar räntan på fasta datum.

Ministern: "Känner helig vrede"

Finansminister Elisabeth Svantesson är en av dem som riktat skarp kritik mot att storbankerna dragit sig för att sänka bolåneräntorna. I våras uppmanade hon folk att ta kontakt med sina banker och förhandla.

– Vi är nog många som känner helig vrede när vi ser hur bankerna beter sig när de sätter sina räntor. Gång på gång är de snabba med att höja räntorna, men drar fötterna efter sig med att sänka räntorna, framhöll hon för Expressen.

LÄS MER: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Swedbank svarar

På sin hemsida svarar Swedbank på varför bolåneräntan inte ändras direkt när nya besked kommer om styrräntan.

– Om du har en rörlig ränta ändras den var tredje månad. Den rörliga räntan påverkas inte bara av Riksbankens styrränta utan också av bankens upplåningskostnader, konkurrenssituation och marknadsförväntningar över framtida inflation, skriver banken.

Både Swedbank och Handelsbanken menar att fasta datum för ränteändringar ger kunden förutsägbarhet.

– Beslut om prissättning görs på affärsmässiga grunder där vi ser till behovet av att attrahera och behålla kunder, konkurrenssituationen, bankens finansieringskostnader och lönsamhet, framhäver Swedbanks presschef Hannes Mård för SvD.

LÄS MER: ”Aldrig sett något liknande” – Apple slår larm

Foto: AC Wells

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen