Swedbank ändrar sig – helt nytt räntebesked till hushållen

2023 11 28

Swedbank tror inte på Riksbankens prognos.

När riksbankschefen Erik Thedéen i torsdags meddelade att styrräntan lämnades oförändrad varnade han för höjningar längre fram.

En felaktig prognos, enligt storbanken.

– Riksbanken signalerar att det finns risk för ytterligare en höjning längre fram men vi bedömer att det inte blir aktuellt, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström i ett pressmeddelande på måndagen.

Ändrar sig

Andreas Wallström pekar på att inflationen tydligt är på väg ned, att arbetslösheten stiger och att ekonomin har stagnerat.

– Vi räknar med att Fed och ECB inleder sänkningar under andra kvartalet 2024 och att Riksbanken följer efter och sänker räntan lagom till midsommar, säger han.

Riksbankens besked att lämna styrräntan orörd får dock nu nya följder för Swedbanks och dess bolånetagare.

Storbanken har räknat med att myndigheten skulle höja räntan med 25 punkter.

När det nu inte skedde gör Swedbank en helvändning – och justerar hela sin prognos till ett mer positivt besked för hushållen.

– Vi reviderar ned våra prognoser på långräntor men räknar dock med en viss rekyl uppåt i närtid efter den stora nedgången i november.

Bundna och rörliga räntor

Det är i synnerhet de bundna bolåneräntorna som omfattas av Swedbanks nya besked.

En stabil kurva i den absoluta närtiden följt av en sänkning senare under prognosperioden under våren är alltså att vänta.

När det gäller de rörliga räntorna dröjer det lite till.

– De rörliga bolåneräntorna väntas ha toppat på omkring 4,8 procent, men börjar sjunka mer tydligt först från andra halvåret 2024 i samband med Riksbankens räntesänkningar, säger Andreas Wallström.

"Kommer behöva sänka"

Swedbank är alltså, till skillnad från Riksbanken själva, övertygade om en räntesänkning efter midsommar.

Erik Thedéen hävdar dock bestämt att det inte lär ske förrän 2025.

– Enligt våra prognoser kommer inflationen vara nära målet redan i maj nästa år och det innebär att Riksbanken då, med samma argumentation som man hade i torsdags, kommer behöva sänka räntan redan i juni, sade Swedbanks chefsekonom Mattias Persson till SVT i fredags.

Foto: M. Lis

Text. Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen