Swedbank ändrar sig – helt nytt räntebesked till hushållen

2023 11 28

Swedbank tror inte på Riksbankens prognos.

När riksbankschefen Erik Thedéen i torsdags meddelade att styrräntan lämnades oförändrad varnade han för höjningar längre fram.

En felaktig prognos, enligt storbanken.

– Riksbanken signalerar att det finns risk för ytterligare en höjning längre fram men vi bedömer att det inte blir aktuellt, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström i ett pressmeddelande på måndagen.

Ändrar sig

Andreas Wallström pekar på att inflationen tydligt är på väg ned, att arbetslösheten stiger och att ekonomin har stagnerat.

– Vi räknar med att Fed och ECB inleder sänkningar under andra kvartalet 2024 och att Riksbanken följer efter och sänker räntan lagom till midsommar, säger han.

Riksbankens besked att lämna styrräntan orörd får dock nu nya följder för Swedbanks och dess bolånetagare.

Storbanken har räknat med att myndigheten skulle höja räntan med 25 punkter.

När det nu inte skedde gör Swedbank en helvändning – och justerar hela sin prognos till ett mer positivt besked för hushållen.

– Vi reviderar ned våra prognoser på långräntor men räknar dock med en viss rekyl uppåt i närtid efter den stora nedgången i november.

Bundna och rörliga räntor

Det är i synnerhet de bundna bolåneräntorna som omfattas av Swedbanks nya besked.

En stabil kurva i den absoluta närtiden följt av en sänkning senare under prognosperioden under våren är alltså att vänta.

När det gäller de rörliga räntorna dröjer det lite till.

– De rörliga bolåneräntorna väntas ha toppat på omkring 4,8 procent, men börjar sjunka mer tydligt först från andra halvåret 2024 i samband med Riksbankens räntesänkningar, säger Andreas Wallström.

"Kommer behöva sänka"

Swedbank är alltså, till skillnad från Riksbanken själva, övertygade om en räntesänkning efter midsommar.

Erik Thedéen hävdar dock bestämt att det inte lär ske förrän 2025.

– Enligt våra prognoser kommer inflationen vara nära målet redan i maj nästa år och det innebär att Riksbanken då, med samma argumentation som man hade i torsdags, kommer behöva sänka räntan redan i juni, sade Swedbanks chefsekonom Mattias Persson till SVT i fredags.

Foto: M. Lis

Text. Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen