SVT vidtar oväntad åtgärd – extraavsnitt av tittarsuccé

2024 12 03

SVT gör ett extra avsnitt av ett program som fått stor uppmärksamhet.

Ett program från SVT har väckt stort intresse både i media och bland allmänheten.

Den 27 november sändes första avsnittet av dokumentärserien ”Det svenska styckmordet” från Dokument inifrån.

Den handlar om det mycket uppmärksammade styckmordet på Catrine da Costa.

SVT har så mycket unikt material om fallet att man har beslutat att serien ska göras i fyra avsnitt i stället för tre, rapporterar Expressen.

”Materialet är så unikt”

Det var alltså från början tänkt att dokumentärserien skulle sändas i tre delar.

I morgon onsdag visas del 2.

Men samtidigt sitter SVT:s Dan Josefsson och klipper ihop ett fjärde avsnitt – för att det finns så mycket unikt material, enligt tidningen.

– Egentligen skulle det varit tre avsnitt. Men vi insåg att vi måste göra fyra och då fick vi börja sända en vecka tidigare. Det materialet vi har är så unikt, säger journalisten Dan Josefsson, som har gjort dokumentären, till tidningen.

”Ingen har hört banden”

Man får bland annat höra unika bandinspelningar där ett ettårigt barn ”förhörs” av sin mamma, som sedan tolkar dotterns ord som ett vittnesmål.

– Ingen har hört de banden. Vi gör det för att tittarna ska kunna göra sin egen bedömning, säger Dan Josefsson till tidningen.

Två personer som benämndes som ”Allmänläkaren” och ”Obducenten” pekades länge ut och misstänktes för att ha mördat och styckat Catrine da Costa 1984.

De friades i tingsrätten, som dock ändå ansåg att de hade styckat kroppen. Detta påstående kunde inte prövas vidare i domstol eftersom domen var friande, enligt SVT.

I SVT:s dokumentärserie väljer ”Obducenten” att tala ut offentligt för första gången.

”Gravt stigmatiserade”

”Obducenten” vittnar bland annat om att utpekandet har påverkat hela hans liv.

– Sen -85 har jag överhuvudtaget inte haft kontakt med omvärlden, berättar han i dokumentären.

Dan Josefsson framhåller att ett av syftena med dokumentärserien är att skildra hur de två utpekade personerna har påverkats av processen.

– De här två utpekade läkarna lever, så på det sättet är det inte en urgammal historia. De finns i vårt samhälle men de är fullständigt utstötta och gravt stigmatiserade, säger Josefsson till kanalen.

Text: Redaktionen


JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen


15Sep2025

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen