SVT varnar för bluffsändning – ”sprids som en löpeld”
2024 01 19
Fejkade nyhetssändningar sprids som en löpeld i sociala medier.
Nu har även SVT drabbats.
Nyhetsprogrammet Rapports sändning har redigerats med hjälp av bluffmetoden deepfake som med hjälp av den senaste AI-tekniken skapar falskt rörligt material.
I den nya bluffkampanjen har SVT:s välkända programledares Lisbeth Åkmans identitet kapats.
”Pratar” om en bloggare
I bluffkampanjen som cirkulerar på sociala medier visas programledaren upp i en fejkad Rapport-sändning. Hennes identitet och röst har kapats.
Åkman "pratar" om ett casino och en bloggare.
– En ensamstående mamma i Stockholm blev miljonär. Tack vare en pre christmas kampanj på app för filantropisk bloggare Mr. Beast. Den rikaste bloggaren på Youtube, säger rösten i den fejkade nyhetssändningen.
”Blir förbannad”
Charlotta Friborg, som är ansvarig utgivare för bland annat SVT Nyheter och Rapport, reagerar kraftfullt på den nya bluffkampanjen.
– Rent ut sagt blir jag förbannad.
– Det här är ett sätt att snylta på SVT:s trovärdighet och också exponera namnkunniga programledare på ett sätt som är helt oacceptabelt, säger hon till tv-kanalen.
SVT jobbar intensivt för att komma åt problemet.
– Vi kommer kontakta aktörerna för de här plattformarna. Men det är verkligen inte första gången vi gör det. De måste själva ha någon form av renhållningssystem. Det är uppenbart att det här är ren manipulation och lurendrejeri, säger Charlotta Friborg.
Det avslöjar en deepfake
Deepfakes kan ibland vara svåra att avslöja, trots att många av klippen har uppenbara brister om man studerar dem noga.
Problemet är att många inte gör det.
– Man ska komma ihåg att en sån här film är gjord för att ses på en mobiltelefon. Då granskar man inte detaljer på samma sätt.
Det säger Thomas Nygren, docent i historia och lektor i didaktik, konsten att undervisa, vid Uppsala universitet, till sajten forskning.se.
På frågan på hur man kan urskilja deepfakes från riktiga videos, svarar experten:
– Det har visat sig att om man redan vet att något är fejk, kan ett proffs på området ibland hitta avslöjande detaljer, som dålig läppsynk eller någon onaturlig rörelse i håret. Men så snart det blir lite sämre bildkvalitet eller om klippet kommer i ett flöde av information tror vi på det, det ser vi i våra studier.
Text: Redaktionen