SVT och polisen i öppet bråk

2023 10 05

Ett storbråk mellan SVT och polisen har blossat upp.

Det rapporterar SR Ekot på torsdagsmorgonen.

Bakgrunden till konflikten är en insändare som Charlotta Friborg och Michael Kucera, ansvarig utgivare för SVT Nyheter respektive SVT:s samhällsprogram, skrev i DN.

I artikeln med rubriken ”SVT efterlyser härmed rikspolischef Anders Thornberg” hävdar Friborg och Kucera att Thornberg vägrar att ställa upp på intervjuer i ett läge där den eskalerande våldsvågen i Sverige tycks bortom kontroll.

– Det är helt orimligt. I det här läget har svenskarna rätt att få veta vad som händer. Hur polisen, politiker och myndigheter agerar för att få bukt med våldet och för att skydda invånarna.

– Varför just Polismyndighetens högste chef ska ställa sig vid sidan av det systemet är gåtfullt. Eller snarare helt oacceptabelt, framhåller SVT-cheferna i artikeln.

Polisen svarar

Nu svarar polisen på SVT:s kritik.

Christer Jansson, presschef hos polisen, anser att kritiken är orättvis och obefogad. 

– Rikspolischefen lägger mycket tid och engagemang för att vara tillgänglig för media. Han har fullt fokus på sitt uppdrag och jag vet att hans dagar och helger är fullbokade, säger han till Ekot och tillägger:

– Med tanke på den situationen som vi är i just nu så är det extremt mycket möten. Det finns ett enormt behov och en enorm efterfrågan på honom. Vi tvingas att prioritera. Han kan inte vara med i alla program.

Kommer lämna posten

Anders Thornberg vill lämna rollen som rikspolischef efter att hans förordnande går ut i början av nästa år.

Det rapporterade SVT under gårdagskvällen.

Enligt tv-kanalens uppgifter har regeringen dock svårt att hitta en efterträdare.

Ett möjligt scenario är därför att Thornberg kan få sitt uppdrag förlängt i några månader innan en efterträdare är på plats.

Statsminister Ulf Kristersson (M) är fåordig om situationen.

– Alla sådana frågor sköts i en helt separat ordning. Jag har förtroende för rikspolischefen. Nu måste vi se till att genomföra förändringarna som är på gång för att komma åt den grova kriminaliteten – inte syssla med namn och organisationsfrågor, sa han till SVT i går, onsdag.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2025 10 13

Riksdagens pensionsgrupp har tidigare meddelat att man kommit överens om att införa en kallad ”gas i pensionssystemet”.

Ändringen innebär att överskottet i pensionssystemet ska delas ut till alla som har rätt till pension. Pengar som finns över i systemet ska betalas ut till alla som jobbar och har jobbat.

Nu meddelar pensionsgruppen att utbetalningarna kommer att ske tidigast den 1 januari 2027. Det framgår av ett pressutskick från Socialdepartementet.

Sätter gräns

Överskottet ska börja att betalas ut när tillgångarna i inkomstpensionssystemet överstiger skulderna med mer än 15 procent.

– Under senare år har finanserna stabiliserats och det finns nu i stället ett överskott i inkomstpensionssystemet. För att inte spara onödigt mycket i systemet, utan låta överskott komma pensionärer och pensionssparare till del, kan en gas nu införas, står det i uttalandet från departementet. 

Hur mycket pengar som betalas ut beror på hur mycket personen har jobbat och hur stort överskottet är.

LÄS MER: 150 000 ansökningar – rusning till svensk arbetsplats 

Kritiken: ”Vi hinner dö innan”

Pensionärernas riksorganisation, PRO, tycker att pengarna ska betalas ut direkt. Organisationen anser att balanstalet på 1,15 är för högt.

PRO vill i stället att utbetalningarna ska ske när tillgångarna i inkomstpensionssystemet överstiger skulderna med 10 procent eller mer.

– Det blir orimligt att Sverige har ett rikt pensionssystem men fattiga pensionärer. Det är vi som är pensionärer i dag som har hjälpt till att bygga upp pensionssystemets förmögenhet och då är det dagens pensionärer som också ska få del av överskottet, säger PRO:s ordförande Åsa Lindestam i ett uttalande.

– Att sätta gränsen så högt är inte rimligt. Vi hinner dö innan det blir några pengar! Pensionsgruppen borde gjort som utredningen föreslagit och valt den rimligare nivån, tillägger Lindestam.

LÄS OCKSÅ: Försäljningen av kläder ökar 

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml hotar Trump – med massiv eskalering

2025 10 13

USA överväger att skicka Tomahawkrobotar till Ukraina.

Långdistansrobotarna har beskrivits som en ”gamechanger” – de har en räckvidd på 250 mil och skulle ge Ukraina kapacitet att slå till mot mål djupt inne på ryskt territorium.

Tomahawkrobotarna har också kapacitet att bära kärnstridsspetsar, vilket Kreml tidigare har kritiserat i starka ordalag.

Nu antyder Dmitrij Medvedev, vice ordförande i det ryska säkerhetsrådet, att Ryssland kommer att svara med kärnvapen på en Tomahawkattack.

I ett inlägg på Telegram skriver Medvedev att det är omöjligt att avgöra om Tomahawkrobotar bestyckats med kärnvapenladdningar eller inte.

– Leveranser av dessa robotar kommer att sluta illa för alla. Framför allt för Trump, framhåller den ryske toppolitikern.

– Hur borde Ryssland reagera? Precis! fortsätter Medvedev, vilket Reuters tolkar som en anspelning på ett möjligt svar med kärnvapen.

”Mycket dramatiskt ögonblick”

Kremls talesperson Dmitrij Peskov antyder också att Ryssland kan svara med kärnvapen.

– Frågan om Tomahawks väcker stor oro. Detta är ett mycket dramatiskt ögonblick, spänningarna eskalerar från alla håll, säger han enligt Iltalehti.

Enligt Peskov kommer Ryssland ”ta hänsyn” till att robotarna har kapacitet att bära kärnstridsspetsar.

– Låt oss föreställa oss att en långdistansrobot avfyras. Vi vet att det kan vara en kärnvapenrobot. Vad ska Ryska federationen tycka om det? Hur borde Ryssland reagera? Militära experter utomlands måste förstå detta, säger han.

LÄS MER: ”Putin är en inträngd råtta” – USA varnar Estland 

FAKTA: Rysslands kärnvapenarsenal

- Ryssland innehar tillsammans med USA drygt 90 procent av världens kärnvapen.

- Landets totala antal beräknas till 5 977 stycken.

- Av världens 12 700 kärnvapen finns mer än 9 400 i militära lager för användning.

- Cirka 3 730 är utplacerad på robotar eller på bombplansbaser. 

- Av dessa är cirka 2 000 amerikanska, ryska, brittiska och franska kärnstridsspetsar som är redo att användas med kort varsel.

- År 2019 uppskattade Totalförsvarets forskningsinstitut att det ryska försvaret har omedelbar tillgång till runt 700 taktiska kärnstridsspetsar. Det vill säga vapen som kan användas i vanliga vapensystem, där konventionella stridsspetsar byts ut mot kärnstridsspetsar.

Källor: Federation of American Scientists resp Totalförsvarets forskningsinstitut

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i ryskockuperat område

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen