SVT bantas ner

2023 10 04

SVT tvingas genomföra stora nedskärningar.

Det meddelar public servicebolaget i dag, onsdag.

SVT:s har sedan tidigare annonserat ett sparpaket på 100 miljoner kronor.

Nu står det klart att sparpaketet utökas.

Ökar med 100 procent

I ett uttalande uppger SVT att sparpaketet blir dubbelt så stort.

Det utökas från 100 till 200 miljoner kronor.

Mellan 70 och 80 tjänster försvinner.

– Totalt när vi tittar betyder det att 70 – 80 tjänster försvinner, störst blir besparingarna i Stockholm. En del kommer att göra på produktion och teknik. En tredjedel av besparingarna görs på språk och tillgänglighet.

– Vi har försökt skona nyheter och program. Det kommer vi inte klara nu. Det blir besparing på redaktioner, på redaktionell personal. Vi kommer inte klara det här utan uppsägningar.

Det säger SVT:s vd Hanna Stjärne i ett uttalande.

”Alla mediehus är pressade”

Det dystra beskedet meddelades av Hanna Stjärne under ett möte med hela SVT under tisdagen, framhåller tv-kanalen.  

SVT:s vd uppger att beslutet har fattats ”i spåren av ett ökat kostnadstryck för SVT på sammanlagt 400 miljoner kronor”.

Public servicebolaget har redan sparat in 200 miljoner kronor genom att dra ner på sina lokaler runt om i landet.

SVT har även krympt ledningsenheterna med 10 procent.

Det är ett tufft ekonomiskt läge i Sverige, med nedskärningar överallt i vår bransch. Alla mediehus är pressade av stora kostnadsökningar, och det gäller naturligtvis även SVT, kommenterar Hanna Stjärne.

Stora nedskärningar inom mediebranschen

Tidigare har det även rapporterats att TV4 och Viaplay som bland annat inkluderar TV3 ska skära ner rejält.

TV4 ska kapa 100 tjänster.

Dessutom pausas populära program som Lets Dance, Talang, Wild Kids och Biggest Loser.

Även Karl Fredrik på Österlen ryker.

Viaplay har drabbats av stor kris och var fjärde anställd väntas få lämna.

Aktien har rasat med hela 84 procent de senaste 12 månaderna och det spekuleras i att TV-bolaget kan komma att säljas.

Tidningskoncern kapar 100 tjänster

För tidningskoncernen Stampen är läget även dystert.

I september meddelade Stampen att 100 tjänster ska försvinna. Anledningen är  att annonsmarknaden sjunker rejält.

– Det har fullständigt rasat under senaste kvartalet. De siffror som vi ser just nu har vi inte sett på många år, sa Stampens vd Johan Hansson till GP.

Följande tidningar ingår i Stampen:

Göteborgs-Posten

Kungsbacka-Posten

Bohusläningen

Hallands Nyheter

Kungälvs-Posten

Strömstads Tidning

TTELA

Alingsåskuriren

Alingsås Tidning

Hallandsposten

Härryda-Posten

Lerums Tidning

Mark-Posten

Melleruds Nyheter

Mölndals-Posten

Nya Varbergsposten

Partille Tidning

St-tidningen

Kraftig negativ tillväxt

De så kallade medieinvesteringarna backar kraftigt.

– Under augusti uppvisade investeringarna en negativ tillväxt om 22,7 procent.

Det uppger Sveriges Mediebyråer.

– Noteringen är den lägsta för månaden sedan 2013.

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen