JUST NU: Svidande kritik mot Sveriges coronahantering

2022 05 17

Riksrevisionen anklagar regeringen för att ha känt till att det rådde brist på skyddsutrustning redan före pandemin.

Det fanns stora brister i landets lager av skyddsutrustning redan innan dess att coronaviruset bröt ut i Sverige. Regeringen och myndigheterna kände till detta men underlät att göra någonting åt saken, vilket fick förödande konsekvenser när pandemin väl slog till.

Kritiken kommer från Riksrevisionen som har granskat Sveriges hantering av coronaviruset, rapporterar SVT.

Staten kände till problemet

Svensk sjukvårdspersonal larmade rejält om brist på personlig skyddsutrustning när coronaviruset svepte in över landet.

Problemet hade dock uppmärksammats flera gånger, utan åtgärd från staten att säkra tillgången till skyddsutrustning, rapporterar kanalen.

Ställdes inte krav

Riksrevisionen anklagar regeringen och ansvariga myndigheter för att ha agerat alldeles för sent. På grund av de sena åtgärderna halkade man efter i arbetet med att minska smittspridningen.

– Regeringen och ansvariga myndigheter har varken ställt tydliga krav på beredskapslager eller erbjudit vägledning om hur de ska byggas upp, säger riksrevisor Helena Lindberg i myndighetens rapport.

Varnade i början av året

Redan i februari 2020 uppmanades regionerna av Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att öka lager av skyddsutrustning.

Det dröjde emellertid till mars innan regeringen möjliggjorde och gav klartecken till Socialstyrelsen att säkra tillgången även i vård och omsorg. Vid det laget rådde det redan stor brist på medel, och priserna på den skyddsutrustning som fanns sköt i höjden.

Myndigheterna inte överens

En stor förklaring till misslyckandet finner Riksrevisionen i en bristfällig samverkan mellan myndigheter, erfar Sveriges Radio.

Bland annat kritiseras samarbetet mellan Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket som enligt granskningen inte kunde komma överens om hur skyddsutrustningen skulle användas.

“Fokuserade på andra uppgifter”

– I kristider prövas hur ansvariga myndigheter hanterar sitt ansvar och sina roller. Myndigheterna fokuserade på sina andra kärnuppgifter snarare än på att samordna sina åtgärder för en effektiv krishantering, säger Helena Lindberg.

Foto: C. Schwarz

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

– Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

– Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla som handlar på Coop

2026 09 04

Majoriteten av Sveriges livsmedelskedjor sänkte matpriserna i augusti.

Det visar en färsk kartläggning från jämförelsesajten Matpriskollen.

De största prisnedgångarna noteras hos Coop och Hemköp, där matpriserna sjönk med 0,2 procent i augusti jämfört med föregående månad.

Hos Ica minskade priserna med i genomsnitt 0,1 procent, medan priserna i City Gross butiker förblev oförändrade.

Willys var den enda kedjan som höjde priserna. Det rör sig dock om en mindre uppgång – matpriserna steg med 0,1 procent.

Coop i täten

Coop sticker ut i statistiken.

På årsbasis har livsmedelspriserna hos kedjan sjunkit med 1,4 procent exklusive moms. Det är hela 0,6 procentenheter mer än hos Ica, som är tvåa på listan.

Samtidigt har det blivit dyrare hos Willys.

– Efter en juli där Willys sänkte kraftigare än marknaden är kedjan tillbaka i linje med sitt tolvmånadersmönster – sett över ett år är det Coop som sänkt mest och Willys minst, rapporterar Matpriskollen

Orosmoln på himlen

Det har blivit billigare att handla mat i Sverige sedan halveringen av matmomsen.

Prissänkningarna riskeras dock att ätas upp av ökade energikostnader till följd av krisen i Mellanöstern.

Regeringens krisstöd på 1,6 miljarder kronor till lantbruket har mildrat konsekvenserna, men på sikt kan energikrisen i Mellanöstern leda till omfattande prisökningar.

– Livsmedelsföretagen har pekat på att en betydande del av världens råmaterial till konstgödsel passerar Hormuzsundet, och varnar för att effekten av momssänkningen kan klinga av tidigare än väntat om energipriserna håller i sig, rapporterar Matpriskollen.

LÄS MER: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

”Ersätter inte behovet”

Lantbrukarnas riksförbunds ordförande Palle Borgström delar prognosen.

– Krisstödet är viktigt här och nu, men det ersätter inte behovet av långsiktiga åtgärder för lönsamhet och konkurrenskraft. Alla politiska beslut behöver väga in hur de påverkar svensk matproduktion och Sveriges försörjningsförmåga, säger han i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen