Sveriges största kärnkraftsreaktor har kopplats bort

2022 11 09

Orsaken uppges vara ett turbinstopp, rapporterar Expressen.

En felsökning pågår.

–Jag kan inte gå in på detaljer. Felsökning pågår, säger Désirée Liljevall, kommunikationschef på Oskarshamns kärnkraftverk, till Expressen.

Tidigare bortkoppling

Det är andra gången på kort tid som reaktorn Oskarshamn 3 har kopplats bort från elnätet.

Senast det inträffade var i somras. Vid 16-tiden den 20 juli meddelade kärnkraftverket att reaktorn var bortkopplad från elnätet.

– Vi startar inte förrän vi gått igenom och kontrollerat alla nödvändiga funktioner. Säkerheten har alltid högsta prioritet, framhöll kärnkraftverkets pressavdelning.

Sveriges största reaktor

Oskarshamn 3 har en nettoeffekt på 1 400 megawatt och är Sveriges största kärnkraftsreaktor.

Anläggningen är avgörande för energiförsörjningen i södra Sverige.

– Bortkopplingen riskerar att göra en redan ansträngd situation ännu värre, rapporterar Bloomberg.

Nyhetssajten tillägger dock att det milda vädret i Sverige kan dämpa efterfrågan på el.

Reaktorn har under en längre tid bedrivits med reducerad kapacitet, uppger Bloomberg. Klockan 10.43 inträffade stoppet. 

”Gör sökningar”

Det tyska multinationella energiföretaget Uniper är ansvariga för anläggningen.

– Vi gör sökningar för att se vad felet är, säger Unipers talesperson Torbjörn Larsson till Bloomberg.

Han framhåller att företaget strävar efter att åtgärda problemet inom 25 timmar.

Fakta Oskarshamn 3

- Oskarshamn 3 är en av världens största reaktorer med en maximal effekt på 1450 MW.

- Oskarshamns kärnkraftverk äger tre reaktorer Oskarshamn 1, 2 och 3 vilka kallas O1, O2 och O3 i dagligt tal.

-I dag är det enbart O3 som producerar el.

- Kärnkraftsanläggningens ägare fattade 2015 beslut om att stänga O1 och O2 i förtid.

- På O1 och O2 pågår i dag nedmontering.

Källa: Oskarshamns kärnkraftverk

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen