JUST NU: Sveriges Radio och Dagens Nyheter i storbråk

2022 07 18

Oenigheterna bottnar i en granskning utförd av Dagens Nyheter och kan sluta i anmälan till Säkerhetspolisen.

I förmiddags publicerade tidningen Dagens Nyheter en granskning om Sveriges Radio.

Granskningen handlade om hur SR ska ha anlitat en extern konsult för att bygga om en “hemlig sändningsplats”.

Konsult säkerhetsprövades inte

DN skriver att radion har en “skyddad produktionsplats” för att aldrig riskera att kunna slås ut om medborgare i Sverige exempelvis behöver varnas via media.

Enligt tidningens granskning säkerhetsprövades aldrig den managementkonsult som togs in i samband med en ombyggnad av en sådan plats.

Konsulten fick därmed information om teknik, rutiner och system i lokalen i fråga.

"SR har chansat"

En prövning borde dock ha skett enligt den säkerhetsanalytiker som DN har pratat med.

– De här dokumenten verkar innehålla en del hemliga uppgifter och konsulten har haft tillgång till lokalerna. Ändå har SR inte gjort en bedömning av personens lojalitet, pålitlighet och eventuella sårbarheter och vet därför inte vilka risker man har tagit. SR har helt enkelt chansat, säger Johan Wiktorin till tidningen.

SR reagerade

Tidningen lyckades inte få tag på SR:s vd Cilla Benkö att svara på deras granskning.

DN fick enbart svar på mejl från radions säkerhetschef Anna Svedberg som inte ville kommentera eventuella säkerhetsprövningar med anledning att det är en del av radiokanalens säkerhetsarbete.

Men Sveriges Radios reaktion kom istället i deras egna kanaler.

På sin webbsida går man till hård motattack mot Dagens Nyheter och journalisternas granskning.

SR: Avgörande fel i publiceringen

SR menar å sin sida att det finns avgörande fel i publiceringen och att DN utelämnat relevant information.

Enligt radiokanalen fanns det exempelvis inga krav på att personal som arbetar på produktionsplatsen i fråga skulle behöva säkerhetsprövas.

Kanalen uppger också att man gett fler svar rörande säkerhetsfrågor till Dagens Nyheter, utan att röja känslig information, än vad DN har valt att publicera.

Hotar anmäla till Säpo

Enligt SR är de dokument och handlingar som Dagens Nyheter använt i sitt underlag någonting som skulle kunna vara brottsligt att besitta.

– Bara det faktum att ni eventuellt har dessa, kan utgöra grund för brott och jag behöver i så fall anmäla detta till Säkerhetspolisen och vår tillsyndsmyndighet, Länsstyrelsen i Stockholm, framhäver Anna Svedberg i ett mejl till DN enligt tidningen.

Kritiserar begreppet "hemlig"

Sveriges Radio är också starkt kritiska till att man kallar sändningsplatsen för “hemlig” i reportaget.

– Den skyddade produktionsplatsen som beskrivs i DN:s artikel och som ligger i anslutning till radiohuset är en extra studio för framför allt Ekot som ska sända därifrån om de får problem. Det skedde senast när ett brandlarm gick i Radiohuset, framhåller Anna Svedberg till den egna webbplatsen.

Foto: R. Kraft

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Hela Sverige kommer förändras – pekar ut datum

2024 04 19

Swedbank förutspår stora förändringar för hela Sverige jämfört med andra EU-länder.

Markera den 7 maj i kalendern.

Det datumet innebär startskottet för en rad förändringar för den svenska ekonomin.

– Utsikterna för hushållen börjar ljusna, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.

Stannar inte vid sänkningar

Det är nämligen i maj som Swedbank förväntar sig att Riksbanken kommer att inleda en serie räntesänkningar.

– Vi räknar med att styrräntan sänks med 25 punkter i maj, till 3,75 procent, vilket följs av ytterligare tre sänkningar i år. Riksbanken fortsätter att sänka räntan även under 2025, ned till två procent, säger Mattias Persson i en kommentar till bankens senaste konjunkturrapport.

Men det stannar inte där.

Enligt Swedbank är den nyligen framlagda vårändringsbudgeten ett första steg mot en mer expansiv finanspolitik.

"Sverige tar revansch"

Banken kallar det för en “revansch” för svensk ekonomi där nästa år blir särskilt expansivt med 50 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder.

Successivt kommer Sverige att växla upp – snabbare än majoriteten av Europas övriga länder.

– Återhämtningen är i sikte för svensk ekonomi och när den ekonomiska politiken svänger om, med en penningpolitik som blir mindre åtstramande och en finanspolitik som blir expansiv, tar tillväxten i Sverige ordentlig fart och placerar sig i topp i Europa, säger Mattias Persson. 

– Detta talar också för att den svenska kronan ska stärkas.

Inkomsterna blir större

Swedbank understryker att en mindre åtstramande penningpolitik kommer ge en “välbehövlig injektion” till hela Sveriges ekonomi.

– Efter två år av fallande inkomster stiger de reala disponibla inkomsterna i år och ännu mer nästa år, säger Mattias Persson och tillägger:

– Konsumtionen förblir dämpad ett tag till då arbetsmarknaden försvagas under året, men börjar stiga efter sommaren för att sedan ta ett rejält steg upp och växa med hela 3,4 procent 2025, säger Mattias Persson.

Stabiliserad bostadsmarknad

Förutom fallande inflation, högre reala inkomster för hushållen och en allmän revansch för svensk ekonomi syns även en framtida prisuppgång för bostadspriserna, som mer eller mindre legat still i ett år och befunnit sig på en nivå tio procent lägre än toppen under våren 2022.

Nu har läget stabiliserats. Högre priser är att vänta.

– Kursändringen från Riksbanken ger skjuts åt bostadsmarknaden. Tillsammans med förbättrad köpkraft hos hushållen talar det för en ökad efterfrågan på bostäder och en försiktig prisuppgång på 2–3 procent i år och cirka 5 procent nästa år, säger Mattias Persson.  

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

WHO varnar för ny virussmitta – ”enormt bekymmer”

2024 04 18

Världshälsoorganisationen WHO larmar om en ökad spridning av fågelinfluensa.

Influensaviruset av typen H5N1 började få stor spridning 2020. Sedan dess har miljontals fåglar dött i viruset och nu har även många däggdjur, inklusive människor, drabbats av smittan.

Sedan början av 2023 har 899 mänskliga fall av fågelinfluensa-varianten upptäckts i 23 länder. H5N1 har en mycket hög dödlighet, över hälften som smittats av varianten har avlidit (463 personer).

– Det är och förblir ett enormt bekymmer, säger WHO:s chefsforskare Jeremy Farrar på en pressträff i Genéve under torsdagen.

”Den stora oron”

WHO kallar fågelinfluensautbrottet för en ”global zoonotisk djurpandemi" – med andra ord ett virus som sprids mellan djur och människor.

– Den stora oro är förstås att det börjar infektera ankor och kycklingar och sedan allt fler däggdjur. Då kan viruset utveckla förmågan att infektera människor och sedan nå den kritiska förmågan att gå från människa till människa, säger Jeremy Farrar.

I dagsläget finns det inga bevis på att H5N1-varianten smittar från människa till människa. Men den höga dödligheten hos människor, som smittats via djurkontakt, är bekymmersam, enligt WHO.

Jeremy Farrars oroar sig också över att viruset för första gången har spridit sig till nötkreatur. Åtta amerikanska delstater har bekräftat att kor och getter har smittats.  

– När ett virus når däggdjurspopulationen, då kommer det närmare människor. Det här viruset bara letar, och letar efter nya mottagare, säger WHO:s chefsforskare.

 Fakta: Fågelinfluensan (H5N1)

- Fågelinfluensa av typen H5N1 klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och Folkhälsomyndigheten.

- Genom att fågelinfluensa av typen H5N1 klassas som allmänfarlig sjukdom underlättas arbetet med smittspårning.

Så skriver Folkhälsomyndigheten om viruset:

”Det största hotet mot människors hälsa är inte smitta av fågelinfluensa i sig, utan möjligheten att den ska ge upphov till en för människa helt ny influensavariant. I synnerhet en variant med en bättre förmåga att spridas mellan människor och mot vilken vi inte har skyddande antikroppar. Detta skulle kunna ske om en människa eller annat djur samtidigt var infekterad av både fågelinfluensa och vanlig säsongsinfluensa. Vid en sådan dubbelinfektion kan influensavirusens genetiska material blandas om (rekombineras) till nya varianter.”

Foto: World Economic Forum resp Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen