Sveriges ÖB slår larm

2023 06 28

Svenska försvaret rustar för fullt och vapen skickas till Ukraina.

Dessutom pågår förberedelserna för att träda in i Nato i allra högsta grad.

– Det vi har sagt är att vi kommer att behöva öka budgeten med ungefär 20 miljarder till nästa år och det är helt nödvändigt, säger exempelvis Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) till SVT idag.

Men samtidigt som resurserna inom försvaret utåt sett tycks vara mycket starka finns det dock fortsatta problem.

Problemen är på sådan basal nivå att övningar ställs in för att det saknas regnställ och kängor, rapporterar Expressen.

"Kan inte ha det så här"

Nu lyfter Sveriges överbefälhavare Micael Bydén frågan – mitt i den politiska hetluften i Almedalen.

– Vi har utmaningar, problem att få fram utrustning på rätt plats där den behövs, säger han när han intervjuas på scen av tidningen.

ÖB tillägger:

– Vi kan inte ha det så. Vi måste bli bättre, det är en trovärdighetsfråga.

Ukrainaleveranser

Vidare talar ÖB om det kraftiga stöd som Sverige levererat till Ukraina i form av vapen.

Bland annat har Sverige skickat artillerisystemet Archer, vilket aldrig någonsin skett tidigare i något sammanhang från någon svensk regering.

– Vi är beredda att ge både mer avancerade och tunga vapen, och i större mängder. Nu levererar vi på den ambitionen och dagens paket är ett uttryck för just detta,  sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) på en pressträff i samband med leveransbeskedet.

Kan hamna långt bak i kön

Totalt har Sverige bidragit med ett militärt stöd värt 17 miljarder kronor till Ukraina.

Ett högst välbehövligt stöd för ett avgörande ändamål, men också någonting som oundvikligen också påverkar den svenska stridsförmågan, enligt Micael Bydén.

Han betonar att Sverige fortast möjligt måste beställa nya vapen för att inte hamna långt bak i den kö som nu uppstått då många länder behöver fylla på sina vapenlager.

"Blir bättre och starkare"

Nyligen har Micael Bydén emellertid även uttalat sig mycket positivt om den svenska försvarsförmågan.

– Jag får bekräftelser på att vi blir bättre och starkare. Alla de stora betydande målsättningarna med övningen har vi nått, sade han till Svenska Dagbladet i maj efter att den stora militärövningen Aurora 23 avslutats.

Ska fördubbla organisationen

Försvarsmakten har som mål att fördubbla krigsorganisationen till 2035.

Då ska det handla om 120 000 personer, vilket innebär att fyra brigader ska fyllas med soldater bara i armén. Budgeten kommer att ligga på drygt 117 miljarder kronor redan 2024.

– Det är helt nödvändigt för att möta ökande kostnader, men också för att bygga ett starkare försvar i ljuset av de erfarenheter vi kan dra från kriget i Ukraina, säger Pål Jonson till SVT.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Agnes Wold avråder från vanlig toalettartikel: ”Skulle aldrig använda”

2024 10 22

Elektriska handtorkar på toaletter är en superspridare av bakterier och virus.

Det varnar experten Agnes Wold för.

Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, hänvisar till en studie som visar hur virus på händerna blåses rakt upp i luften vid användning av handtork. Viruspartiklarna sprids över hela toaletten och ökar risken för smittspridning. 

Bakterier blir även kvar på händerna och risken för kontaminering av områden utanför toaletten är stor.

Agnes Wold använder själv inte toalettartikeln.

– Aldrig, då torkar jag hellre mig på kläderna, säger hon till TV4.

Experten rekommenderar toalettbesökare att torka händerna med handduk eller papper. 

– Tvålen har ganska liten effekt och en tork har ingen effekt alls. Torkar du dig med pappers- eller tyghanduk reducerar man bakterieantalet litegrann och får bort smuts på händerna, säger Wold till tv-kanalen.

”Kan få influensa”

En brittisk studie, som publicerats i Journal of Applied Microbiology, har tidigare konstaterat att handtorksapparater sprider 1 300 gånger fler viruspartiklar än torkning med papper.

– Någon annan kan ställa sig vid handtorkapparaten och andas in dina mikrober. Då kan de få till exempel influensa om du har den på din hand, rent teoretiskt, sade Agnes Wold till SVT i samband med att studien publicerades.

Hygiensjuksköterskan Jette Holt drar samma slutsats.

– På sjukhus rekommenderar vi inte användning av handtorkar med luft. Inte bara för att de är bullriga, utan också för att luftflödet har visat sig sprida hudpartiklar och därmed mikroorganismer i rummet, säger hon till tidnungen i Form.

Hellre kläderna än handtork

Enligt Agnes Wold är det bättre att torka händerna på kläderna i en situation där endast handtork finns tillgänglig.

Professorn rekommenderar allmänheten att använda tröjan eller slipsen.

– Att torka händerna i byxan leder inte till att du får bort allt. Använd då i stället slipsen eller skjortan, och säg till att du torkar dig runt alla fingrar, säger hon till tv-kanalen.

Foto: Johan Wingborg resp B. Wang

Text: Redaktionen

Kalldusch för tre av fyra pensionärer – oväntat bakslag

2024 10 22

Igår meddelades det att inkomstpensionen och garantipensionen ökar.

Den förstnämnda höjs med fyra procent från och med 1 januari 2025 som en del av den automatiska uppräkningen – den högsta höjningen på nio år.

Men glädjen tycks vara kortvarig.

På tisdagsmorgonen kommer nämligen ett oväntat bakslag.

Det är organisationen SPF Seniorerna som slår larm om en kalldusch för såväl befintliga som framtida pensionärer.

Man pekar på konsekvenserna av “lappande och lagande” från politikens håll för att mildra en över lång tid utebliven höjning av den inkomstbaserade allmänna pensionen.

– Den allmänna pensionen har inte förstärkts. Istället har det lappats-och-lagats med skattelättnader, inkomstpensionstillägg och höjd garantipension. Resultaten har uteblivit och flera allvarliga effekter har uppstått som följd, framhåller SPF i en ny rapport.

"Lönar sig inte att arbeta"

SPF framhäver vidare att det numera inte “enbart är inbetalade avgifter och arbetslivsinsatser" som avgör pensionen för många äldre.

Drygt sju av tio pensionärer har istället statliga bidrag i form av garantipension och/eller inkomstpensionstillägg.

– Arbetets betydelse för pensionens storlek blir marginell för många, det lönar sig inte att arbeta för sin pension för tre av fyra av dagens och framtidens pensionärer, betonar SPF och tillägger:

– Detta beror främst på höjningen av garantipensionen samtidigt som inkomstpensionen inte har förstärkts. Således är det tveksamt om livsinkomstprincipen och principen om att systemet ska bygga på arbete kan sägas gälla för majoriteten seniorer.

Vill ändra pensionssystemet i grunden

I rapporten ifrågasätts även principen om ett pensionssystem fristående från statsfinanserna levs upp till längre.

Det har enligt SPF kostat 56 miljarder kronor från just statsfinanserna att komma till rätta med försvagningen av allmän pension sedan 2020.

– Olika bidragsåtgärder och lappande-och-lagande bör nu ha kommit till vägs ände som verktyg för att stärka pensionerna. En högre inkomstbaserad allmän pension genom höjd avgift till 18,5 procent skulle kosta omkring 25 miljarder kronor att genomföra. Det är dags att renovera och utveckla pensionssystemet, understryker SPF.

Organisationen föreslår nu att göra om pensionssytemet i grunden med högre pensionsavgit genom en omfördelning inom befintlig arbetsgivaravgift, som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del genom högre inkomstbaserad allmän pension.

Man vill även se över grundskyddet.

Foto: Anaterate

Text: Redaktionen