Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

2023 01 03

Sverige och regeringen lägger om taktiken för att få Turkiet att säga ja till ett svenskt Natomedlemskap.

Turkiet fortsätter att dra ut på ett grönt ljus för Sveriges ansökan till Nato.

Men nu växlar regeringen upp och har lagt fram en ny plan för att få landets president Recep Tayyip Erdoğan att göra Sverige till fullvärdig medlem så fort som möjligt, avslöjar Dagens Nyheter.

Ska vara trevlig mot Erdoğan

Den första delen av taktiken handlar om diplomati. Eller också uttryckt – vara trevlig mot den turkiska regeringen.

Något som Sverige inte direkt sysslat med tidigare enligt Paul Levin, föreståndare på institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– Svenska politiker har legat i bräschen vad gäller att kritisera Turkiet för brott mot mänskliga rättigheter. Det har inte varit populärt hos regeringen, säger han till DN och hänvisar bland annat till att Sverige tagit emot mot både turkiska och kurdiska regimkritiker.

Fler gäster till Turkiet

För att övertala turkarna är även ett längre avståndstagande till organisationerna YPG och PYD centralt, samt att Moderaterna gått till val på hårdare migrationspolitik.

Ytterligare delar i planen handlar om ett större informationsutbyte mellan Säpo och Turkiets säkerhetstjänst, någonting som utrikesminister Tobias Billström (M) inte vill kommentera.

Däremot är det känt att en toppchef från Säkerhetspolisen följt med på en av förhandlingsresorna till Turkiet.

– Det finns personer som sitter på polisen eller Åklagarmyndigheten som varit helt avgörande för att de här ska kunna nå framgång. Det är folk vi kommer att ha stor anledning att säga tack till när allt det här är färdigt, säger Billström till DN.

"En svensk muta"

Och det tycks vara just svenska besök i Turkiet som ska bära frukt. Bland annat har talmannen Andreas Norlén erbjudit sig att resa dit för att hjälpa till.

Men det handlar mer om symbolik än något annat menar Paul Levin, som tror att representanterna från Wallenbergsfärens besök i november har större betydelse.

– Ska man se det lite krasst är det något av en svensk muta till Turkiet. De behöver ökad handel och utländsk valuta. Erdoğan kämpar med en dålig ekonomi och står på randen till en skuldkris. För svensk del är det heller inte ointressant, säger Paul Levin till tidningen.

Beräknades ta ett år

I mitten av maj 2022 fattade dåvarande regering beslut om att ansöka till Nato.

Nyligen berättade statsministern vid tillfället, Magdalena Andersson (S), att bedömningen då var att det skulle kunna ta ett år innan Sverige togs in som fullvärdig medlem i militäralliansen.

– Jens Stoltenberg (Natos generalsekreterare, red. anm.) var den som var optimistisk om att det här skulle ta några månader, sade hon till Svenska Dagbladet strax före jul.

"Sverige har levererat"

I slutet av december ansåg Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu att Sverige tagit “steg framåt”, men att man har långt kvar.

– Inga konkreta framsteg har hittills nåtts, sade han på en pressträff.

En uppfattning som inte delas av Stoltenberg.

– Sverige har till exempel ändrat sin grundlag. Sverige har skärpt och stärkt sina lagar mot terrorism, sade han tidigare i vinter enligt SVT.

– Finland och Sverige har levererat.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: Rubios besked om Ukrainakriget – “nytt tillvägagångssätt”

2025 07 10

USA:s utrikesminister Marco Rubio möter Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i Malaysia.

Under ett 50 minuter långt möte i Kuala Lumpur diskuterade Marco Rubio och Rysslands Sergej Lavrov nya idéer för att bland annat få slut på kriget i Ukraina.

– Det är ett nytt och annorlunda tillvägagångssätt. Jag skulle inte karakterisera det som något som garanterar fred, men det är ett koncept som jag, ni vet, tar tillbaka till presidenten, säger Rubio om mötet, enligt PBS News.

USA:s President Donald Trump uppges, enligt Rubio vara frustrerad över att Ryssland inte varit mer villigt att kompromissa.

– Vi behöver se en handlingsplanplan för hur den här konflikten kan slutföras. Och så delade vi några idéer om hur det kan se ut.

– Vi kommer att fortsätta att vara engagerade där vi ser möjligheter att kunna göra skillnad, säger han till samma tidning.

Flera konflikter på bordet

Rysslands utrikesdepartement kallade mötet för ett “ärligt och djupgående samtal” där även situationerna i Iran och Syrien togs upp.

Det var andra gången Marco Rubio och Sergey Lavrov träffades sedan Rubio blev utrikesminister.

Första mötet hölls i februari i Riyadh, Saudiarabien, då Trumps administration ville se hur villiga Ryssland och Ukraina var att inleda fredssamtal. De har även haft flera telefonsamtal sedan dess.

Båda länderna vill se fredliga lösningar och återuppta samarbeten, bland annat genom att återinföra direktflyg och stärka diplomatiska relationer.

Oro för handelskrig

Samtidigt ökar spänningarna kring handel. Trump har meddelat att flera länder i Asien, inklusive nästan alla i ASEAN, kommer få höjda tullar från 1 augusti om inga nya handelsavtal sluts.

Enligt amerikanska utrikesdepartementet kommer tullar och handel dock inte vara Rubios huvudfokus under mötena.

Istället vill Trumps regering lägga tonvikten på säkerhet till havs, där Kina har agerat allt mer hotfullt mot mindre grannländer, samt på att bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

Foto: G. Skidmore

Text: Redaktionen


SVERIGE: Bransch slår larm – “Det här är inte normalt”

2025 07 10

Det råder kris inom vården i sommar.

Personalbrist hotar patientsäkerheten under sommarmånaderna, där vårdpersonal slår larm om pressade sommarscheman. Detta enligt en ny undersökning från Vårdförbundet.

Enligt den nya undersökningen saknas det personal för var tredje sommarschema inom vården. Allra värst är det inom akutsjukvård och intensivvård.

– Vi går verkligen på det minsta möjliga vi kan just nu. Är det så att någon blir sjuk, ja då går vi underbemannade, säger Cecilia Asp Paulrud, sjuksköterska och fackligt förtroendevald till TV4.

Hon berättar att hon ofta väntar på ett sms om att jobba extra, någonting som gör att arbetet blir mer än krävande.

Facket kräver åtgärder

Många anställda upplever också press att avbryta eller flytta sina semestrar – 28 procent enligt undersökningen.

Sineva Ribiero, ordförande för Vårdförbundet menar att det krävs mer pengar och bättre villkor. Det behövs hållbara scheman där personalen vet i förväg hur man ska jobba.

Hon varnar för att dagens läge är ohållbart.

– Det här är inte normalt. Det får inte bli standard att vården går på knäna varje sommar, säger hon till samma kanal.

Vårdförbundet flaggar för lösning

Enligt Vårdförbundet behövs kortare veckoarbetstid, tydligare semesterregler och mer paus i schemat – så kallade "hållbara heltider". Om alla kunde arbeta heltid, skulle vården kunna få in upp till 8 000 fler heltidsanställda.

– Medlemmar i Vårdförbundet ska kunna ta semester utan att vården riskerar att krascha. Att vi år efter år får rapporter om tomma schemarader och påtryckningar kring ledighet är ett systemfel, säger Sineva Ribiero i rapporten.

SKR: Patienter får den vård de behöver

Trots larmen tonar Sveriges kommuner och regioner (SKR) ner oron. De menar att det inte finns några tecken på att svenskar inte får den vård de behöver, även om de medger att regionernas ekonomi är pressad.

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen