Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

2023 01 03

Sverige och regeringen lägger om taktiken för att få Turkiet att säga ja till ett svenskt Natomedlemskap.

Turkiet fortsätter att dra ut på ett grönt ljus för Sveriges ansökan till Nato.

Men nu växlar regeringen upp och har lagt fram en ny plan för att få landets president Recep Tayyip Erdoğan att göra Sverige till fullvärdig medlem så fort som möjligt, avslöjar Dagens Nyheter.

Ska vara trevlig mot Erdoğan

Den första delen av taktiken handlar om diplomati. Eller också uttryckt – vara trevlig mot den turkiska regeringen.

Något som Sverige inte direkt sysslat med tidigare enligt Paul Levin, föreståndare på institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– Svenska politiker har legat i bräschen vad gäller att kritisera Turkiet för brott mot mänskliga rättigheter. Det har inte varit populärt hos regeringen, säger han till DN och hänvisar bland annat till att Sverige tagit emot mot både turkiska och kurdiska regimkritiker.

Fler gäster till Turkiet

För att övertala turkarna är även ett längre avståndstagande till organisationerna YPG och PYD centralt, samt att Moderaterna gått till val på hårdare migrationspolitik.

Ytterligare delar i planen handlar om ett större informationsutbyte mellan Säpo och Turkiets säkerhetstjänst, någonting som utrikesminister Tobias Billström (M) inte vill kommentera.

Däremot är det känt att en toppchef från Säkerhetspolisen följt med på en av förhandlingsresorna till Turkiet.

– Det finns personer som sitter på polisen eller Åklagarmyndigheten som varit helt avgörande för att de här ska kunna nå framgång. Det är folk vi kommer att ha stor anledning att säga tack till när allt det här är färdigt, säger Billström till DN.

"En svensk muta"

Och det tycks vara just svenska besök i Turkiet som ska bära frukt. Bland annat har talmannen Andreas Norlén erbjudit sig att resa dit för att hjälpa till.

Men det handlar mer om symbolik än något annat menar Paul Levin, som tror att representanterna från Wallenbergsfärens besök i november har större betydelse.

– Ska man se det lite krasst är det något av en svensk muta till Turkiet. De behöver ökad handel och utländsk valuta. Erdoğan kämpar med en dålig ekonomi och står på randen till en skuldkris. För svensk del är det heller inte ointressant, säger Paul Levin till tidningen.

Beräknades ta ett år

I mitten av maj 2022 fattade dåvarande regering beslut om att ansöka till Nato.

Nyligen berättade statsministern vid tillfället, Magdalena Andersson (S), att bedömningen då var att det skulle kunna ta ett år innan Sverige togs in som fullvärdig medlem i militäralliansen.

– Jens Stoltenberg (Natos generalsekreterare, red. anm.) var den som var optimistisk om att det här skulle ta några månader, sade hon till Svenska Dagbladet strax före jul.

"Sverige har levererat"

I slutet av december ansåg Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu att Sverige tagit “steg framåt”, men att man har långt kvar.

– Inga konkreta framsteg har hittills nåtts, sade han på en pressträff.

En uppfattning som inte delas av Stoltenberg.

– Sverige har till exempel ändrat sin grundlag. Sverige har skärpt och stärkt sina lagar mot terrorism, sade han tidigare i vinter enligt SVT.

– Finland och Sverige har levererat.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ny avgift för hushållen – rullas nu ut i hela Sverige

2026 01 01

Under året som kommer rullas en ny avgift för hushållen ut på bred front.

Senast om ett år, 1 januari 2027, ska den vara plats.

Det handlar om den så kallade effektavgiften som ska tas ut av landets elnätsbolag. På flera håll har avgiften redan införts, men nu är det alltså dags för hela landet.

Prismodellen innebär att elräkningen kan bli billigare om kunden sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre.

Men.

Elräkningen stiger också om du använder mycket el samtidigt, till exempel dammsuger, lagar mat och kör torktumlaren på samma gång.

– Jag tror inte det handlar om tusenlappar, men att det kommer bli dyrare om du inte gör någonting – absolut, säger Lars Hällentorp, energi- och klimatrådgivare i flera kommuner i Västsverige, till SR.

Minst 500 kronor

Ellevio är ett av elnätsbolagen som redan infört avgiften för sina kunder. Avgiften har tidigare rapporterats slå särskilt hårt mot elbilsägare. Enligt en analys från elbolaget Tibber kan hushåll med elbil förvänta sig att räkningen stiger med minst 500 kronor per månad.

– En elbilsägare som laddar sin bil under dagen med hög effekt skapar en effekttopp på ungefär 12–13 kW. Enligt Ellevios nya effekttariff innebär detta att man får betala cirka 1 421 kronor bara i elnätsavgift – och det exkluderar kostnaden för själva elen, sade Tobias Aspenberg, elbilsexpert på Tibber, i januari förra året.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

"Vardagen funkar inte så"

Avgiften berör främst hus- och villaägare och hur stor avgiften blir beror på hur elnätsbolagen utformar taxan. Du kan se hur du påverkas genom att logga in på sidan hos ditt elnätsbolag.

Energimarknadsinspektionen har framhållit att effektavgiften innebär en möjlighet till lägre elnätskostnad, eftersom räkningen kan bli billigare om man sprider ut elanvändningen.

Branschorganisationen Villaägarna håller inte med om det. Enligt organisationen är det inte rimligt att förvänta sig att hushållen ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning. Vardagen fungerar inte så, betonar Villaägarna.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, har organisationen tidigare uttryckt om saken.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Tålamodet är slut” – upprorsstämning i Ryssland

2026 01 01

“Tålamodet är slut” i den ryska affärseliten.

Diktatorn Vladimir Putin står inför ett “uppror” från landets mäktigaste företag sedan försäljningarna har rasat till den lägsta nivån sedan finanskrisen 1998.

Det uppger flera toppchefer på några av Rysslands största industriföretag, uppger brittiska Express. Även Iltalehti, en av Finlands största tidningar, rapporterar om uppgifterna.

Enligt forskare vid Rysslands institut för ekonomisk prognostisering har företagsledares ilska mot Kreml växt i allt snabbare takt.

– Industrin uthärdade den inledande perioden av den konstgjorda nedkylningen av den ryska ekonomin med förståelse, men år 2025 tog tålamodet slut, framhåller institutets forskare enligt Express.

"Som en bil på tomgång"

Under november månad uppges produktionsvolymerna i Ryssland sammanlagt ha minskat med 0,7 procent jämfört med föregående år. Flera andra sektorer har också minskat, bland annat sjönk livsmedelsproduktionen för första gången på 15 år.

Även om siffran kan framstå som liten ska läget vara riktigt illa i flera branscher. Värst drabbat är fordonsindustrin där bland annat tillverkandet av bilar sjunkit med 34 procent.

Den ryska ekonomen Alexandra Prokopenko, som stämplats som en fientlig “utländsk agent” av Putinregimen, menar att Rysslands militära ekonomi genomgår en “omvänd avindustrialisering”.

– Högteknologiska sektorer ger vika för arbetsintensiva industrier med låg produktivitet, medan den civila ekonomin stagnerar och militär produktion prioriteras, säger hon enligt Express.

Enligt ekonomen har den ryska ekonomin frusit fast i ett “instabilt” läge.

– Den närmaste analogin är en bil som går på tomgång i friläge och motorn överhettas. Bilen rör sig varken framåt eller bakåt, men ju längre den står, desto mer skador samlas under huven.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Öppet brev till diktatorn

Kombinationen av hårda sanktioner, stigande räntor och en kraftig ekonomisk avmattning är förklaringarna till varför den ryska industrin uppges stå på katastrofens rand.

Uppgifterna om att ryska företagsledare har tappat tålamodet kommer kort efter att ryska affärsmän i ett öppet brev krävt att Vladimir Putin ska betala för det statliga beslagtagandet av fabriker, hamnar och stora företag som ska uppgå till ett värde av motsvarande 43 miljoner dollar.

– Om staten behöver något, så okej, nationalisera det – men betala för det, köp det från ägaren, säger Alexander Shokhin, chef för det ryska industri- och entreprenörsförbundet RSPP, enligt oberoende The Moscow Times.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen