Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

2023 01 03

Sverige och regeringen lägger om taktiken för att få Turkiet att säga ja till ett svenskt Natomedlemskap.

Turkiet fortsätter att dra ut på ett grönt ljus för Sveriges ansökan till Nato.

Men nu växlar regeringen upp och har lagt fram en ny plan för att få landets president Recep Tayyip Erdoğan att göra Sverige till fullvärdig medlem så fort som möjligt, avslöjar Dagens Nyheter.

Ska vara trevlig mot Erdoğan

Den första delen av taktiken handlar om diplomati. Eller också uttryckt – vara trevlig mot den turkiska regeringen.

Något som Sverige inte direkt sysslat med tidigare enligt Paul Levin, föreståndare på institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– Svenska politiker har legat i bräschen vad gäller att kritisera Turkiet för brott mot mänskliga rättigheter. Det har inte varit populärt hos regeringen, säger han till DN och hänvisar bland annat till att Sverige tagit emot mot både turkiska och kurdiska regimkritiker.

Fler gäster till Turkiet

För att övertala turkarna är även ett längre avståndstagande till organisationerna YPG och PYD centralt, samt att Moderaterna gått till val på hårdare migrationspolitik.

Ytterligare delar i planen handlar om ett större informationsutbyte mellan Säpo och Turkiets säkerhetstjänst, någonting som utrikesminister Tobias Billström (M) inte vill kommentera.

Däremot är det känt att en toppchef från Säkerhetspolisen följt med på en av förhandlingsresorna till Turkiet.

– Det finns personer som sitter på polisen eller Åklagarmyndigheten som varit helt avgörande för att de här ska kunna nå framgång. Det är folk vi kommer att ha stor anledning att säga tack till när allt det här är färdigt, säger Billström till DN.

"En svensk muta"

Och det tycks vara just svenska besök i Turkiet som ska bära frukt. Bland annat har talmannen Andreas Norlén erbjudit sig att resa dit för att hjälpa till.

Men det handlar mer om symbolik än något annat menar Paul Levin, som tror att representanterna från Wallenbergsfärens besök i november har större betydelse.

– Ska man se det lite krasst är det något av en svensk muta till Turkiet. De behöver ökad handel och utländsk valuta. Erdoğan kämpar med en dålig ekonomi och står på randen till en skuldkris. För svensk del är det heller inte ointressant, säger Paul Levin till tidningen.

Beräknades ta ett år

I mitten av maj 2022 fattade dåvarande regering beslut om att ansöka till Nato.

Nyligen berättade statsministern vid tillfället, Magdalena Andersson (S), att bedömningen då var att det skulle kunna ta ett år innan Sverige togs in som fullvärdig medlem i militäralliansen.

– Jens Stoltenberg (Natos generalsekreterare, red. anm.) var den som var optimistisk om att det här skulle ta några månader, sade hon till Svenska Dagbladet strax före jul.

"Sverige har levererat"

I slutet av december ansåg Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu att Sverige tagit “steg framåt”, men att man har långt kvar.

– Inga konkreta framsteg har hittills nåtts, sade han på en pressträff.

En uppfattning som inte delas av Stoltenberg.

– Sverige har till exempel ändrat sin grundlag. Sverige har skärpt och stärkt sina lagar mot terrorism, sade han tidigare i vinter enligt SVT.

– Finland och Sverige har levererat.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


FÖRSLAG: Stor ändring inför deklarationen 2026

2025 11 20

Regeringen presenterar ett förslag som ska ge Skatteverket utökade möjligheter inför nästa års deklaration.

Förslaget, som föreslås träda i kraft den 1 april 2026, ska ge myndigheten större mandat att granska bokföring hos olika företag.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som gör det möjligt för Skatteverket att granska företags bokföring via internet, uppger regeringen.

– Förslaget syftar till att möjliggöra nya och effektivare arbetssätt och att underlätta samverkan med kontrollerade företag.

Bokför alltmer digitalt

I allt större utsträckning används idag digitala tjänster för bokföring, till skillnad mot förr då många företagare förde bok för hand.

Samtidigt är Skatteverket begränsade genom en lag som säger att myndigheten inte får koppla upp sig mot internet för att göra granskningar av bokföringen hos företag.

– Detta gör att Skatteverket inte kan komma åt informationen direkt, utan företaget som granskas kan behöva skapa en kopia av materialet som sedan skickas vidare till Skatteverket, uppger regeringen, i ett uttalande.

– Det innebär ökad administration för både företag och Skatteverket och det finns risk för överföringsfel när man skapar en kopia av materialet. Dessutom ökar risken för att oseriösa företag undanhåller information.

LÄS OCKSÅ: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Vill ta bort förbudet

Regeringen vill nu att förbudet tas bort, så att Skatteverket kan koppla upp sig och komma åt räkenskapsmaterial och bokföring direkt.

– I lagrådsremissen föreslås att de förbud mot att verkställa granskning via telenät som finns i skatteförfarandelagen (2011:1244) och lagen (1998:506) om flyttning och kontroll av vissa punktskattepliktiga varor tas bort.

Det ger också myndigheten en större möjlighet att granska företag som misstänks fuska eller inte vill samarbeta vid granskningar.

– Skatteverket får dessutom lov att ta del av elektronisk information via internet även när ett företag inte samarbetar, framhåller regeringen.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Kaboompics.com

Text: Redaktionen


Stort besked för bensin-och dieselbilar – EU-vändning på gång

2025 11 20

EU tycks vara på väg mot en ändring gällande det tilltänkta förbudet mot nya fossilbilar.

EU har sedan tidigare upprättat en plan om att fasa ut bensin-och dieselbilar till år 2035.

Då ska inga nya fossildrivna bilar komma ut på marknaden.

Men beslutet har fått motstånd från bilindustrin som bland annat hänvisar till krisen i Tyskland, och nu tycks en EU-vändning vara på gång.

Vändning på gång

Det var i början av 2023 som EU antog lagen om att stoppa bensin-och dieseldrivna personbilar från år 2035.

En djup industriell kris i Tyskland och en missnöjd bilindustri senare kan det vara på gång att ändras.

Det säger den moderata EU-parlamentarikern Tobias Tobé.

– Det pågår ett intensivt arbete och rätt snart kommer vi att presentera en ny lösning, förklarar han för SVT på torsdagen.

“Stark kritik”

Tobé lyfter fram den “starka kritik” som finns mot 2035-planen i exempelvis Tyskland.

Fordonsindustrin i landet har lamslagits och många har förlorat sina jobb.

Nu bekräftar han att man tittar på flera olika alternativ för någon slags kompromiss.

– Skulle man kunna hantera privatbilismen på ett sätt och företagens leasingbilar på ett annat? Det finns många diskussioner på väg framåt.

Läs mer: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Missnöje i Tyskland

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz understryker enligt Euronews att frågan alltjämt debatteras med hans koalitionspartners, men att:

– Jag vill inte att Tyskland ska vara ett av länderna som stöder detta felaktiga förbud.

Bilindustrin i Europas största ekonomi har slagits hårt av knivskarp konkurrens på marknaden från Kina, svag efterfrågan och en långsammare än väntad övergång till elfordon.

“Inga förbud”

Merz menar att dieselmotorer fortfarande behövs, i synnerhet för lastbilar.

– Vi borde inte förbjuda, vi borde möjliggöra teknologier, och det är mitt mål, säger han.

Läs mer: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Foto: Circle K

Text: Redaktionen