Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

2023 01 03

Sverige och regeringen lägger om taktiken för att få Turkiet att säga ja till ett svenskt Natomedlemskap.

Turkiet fortsätter att dra ut på ett grönt ljus för Sveriges ansökan till Nato.

Men nu växlar regeringen upp och har lagt fram en ny plan för att få landets president Recep Tayyip Erdoğan att göra Sverige till fullvärdig medlem så fort som möjligt, avslöjar Dagens Nyheter.

Ska vara trevlig mot Erdoğan

Den första delen av taktiken handlar om diplomati. Eller också uttryckt – vara trevlig mot den turkiska regeringen.

Något som Sverige inte direkt sysslat med tidigare enligt Paul Levin, föreståndare på institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– Svenska politiker har legat i bräschen vad gäller att kritisera Turkiet för brott mot mänskliga rättigheter. Det har inte varit populärt hos regeringen, säger han till DN och hänvisar bland annat till att Sverige tagit emot mot både turkiska och kurdiska regimkritiker.

Fler gäster till Turkiet

För att övertala turkarna är även ett längre avståndstagande till organisationerna YPG och PYD centralt, samt att Moderaterna gått till val på hårdare migrationspolitik.

Ytterligare delar i planen handlar om ett större informationsutbyte mellan Säpo och Turkiets säkerhetstjänst, någonting som utrikesminister Tobias Billström (M) inte vill kommentera.

Däremot är det känt att en toppchef från Säkerhetspolisen följt med på en av förhandlingsresorna till Turkiet.

– Det finns personer som sitter på polisen eller Åklagarmyndigheten som varit helt avgörande för att de här ska kunna nå framgång. Det är folk vi kommer att ha stor anledning att säga tack till när allt det här är färdigt, säger Billström till DN.

"En svensk muta"

Och det tycks vara just svenska besök i Turkiet som ska bära frukt. Bland annat har talmannen Andreas Norlén erbjudit sig att resa dit för att hjälpa till.

Men det handlar mer om symbolik än något annat menar Paul Levin, som tror att representanterna från Wallenbergsfärens besök i november har större betydelse.

– Ska man se det lite krasst är det något av en svensk muta till Turkiet. De behöver ökad handel och utländsk valuta. Erdoğan kämpar med en dålig ekonomi och står på randen till en skuldkris. För svensk del är det heller inte ointressant, säger Paul Levin till tidningen.

Beräknades ta ett år

I mitten av maj 2022 fattade dåvarande regering beslut om att ansöka till Nato.

Nyligen berättade statsministern vid tillfället, Magdalena Andersson (S), att bedömningen då var att det skulle kunna ta ett år innan Sverige togs in som fullvärdig medlem i militäralliansen.

– Jens Stoltenberg (Natos generalsekreterare, red. anm.) var den som var optimistisk om att det här skulle ta några månader, sade hon till Svenska Dagbladet strax före jul.

"Sverige har levererat"

I slutet av december ansåg Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu att Sverige tagit “steg framåt”, men att man har långt kvar.

– Inga konkreta framsteg har hittills nåtts, sade han på en pressträff.

En uppfattning som inte delas av Stoltenberg.

– Sverige har till exempel ändrat sin grundlag. Sverige har skärpt och stärkt sina lagar mot terrorism, sade han tidigare i vinter enligt SVT.

– Finland och Sverige har levererat.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins hemliga krets avslöjad – mitt i Moskva

2025 11 16

Putins hemliga krets finns samlad på en plats i Moskva.

Putinregimen är extremt noggrann med säkerheten kring den politiska elit som omger Vladimir Putin.

Men nu avslöjas var denna elit bor – i en hemlig och hårt övervakad ”elitby” mitt i Moskva.

Hemlig by mitt i Moskva

Oberoende ryska medier har avslöjat en hemlig ”elitby” som övervakas av den ryska federala skyddstjänsten FSO, rapporterar Iltalehti.

Byn ligger mitt i Moskva, i Vorobyvye Gory-regionen, och övervakas av den ryska federala skyddstjänsten FSO.

I området bor Vladimir Putins innersta krets, och byn har varit stängd för utomstående i årtionden, rapporterar tidningen, som hänvisar till en granskning från det oberoende mediet Projekt.

Det är Vladimir Putin själv som beslutar vem som får bo i området. Bara Putins egna förtrogna kan komma ifråga.

Bland de boende i området finns bland annat säkerhetsrådets sekreterare Sergej Sjojgu, befälhavaren för de väpnade styrkorna Valerij Gerasimov och flera oligarker nära Putin, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Putinallierad halverar sitt stöd - tung smäll för Ryssland

Samlar Putins elit

Bostadsområdet beskrivs som ett ”datjparadis”. ”Datja” är ett ryskt begrepp som syftar på sommarbostäder, alltifrån enklare stugor till lyxiga villor.

– Datjorna byggdes på 1950-talet för medlemmar av centralkommittén i Sovjetunionens kommunistiska parti, rapporterar tidningen.

Villorna hyrs i hemlighet ut av FSO till utvalda personer.

Hyran sägs uppgå till motsvarande drygt 33 000 euro i månaden.

Bland de boende i området finns också oligarker som Roman Abramovitj, Gennadij Timtjenko, Dmitrij Mazepin och Ruslan Baisarov, enligt tidningen. Även Kazakstans tidigare president Nursultan Nazarbajev har en villa i den hemliga elitbyn.

Putin gömmer sig i skogen

Huruvida Putin själv brukar uppehålla sig i det hemliga området framgår inte.

Det har tidigare rapporterats att Putin har blivit allt mer paranoid på senare år och att han av säkerhetsskäl har börjat undvika vissa lyxresidens som han tidigare har använt.

De senaste rapporterna gör gällande att Putin uppehåller sig i Valdaj-skogen mellan Moskva och Sankt Petersburg, omgiven av 14 luftvärnssystem, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

LÄS OCKSÅ: Himlen lyser upp - Ryssland attackerat

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen

JUST NU: Åkesson till angrepp – ”De får ge sig”

2025 11 16

Jimmie Åkesson (SD) går till angrepp.

Den senaste tiden har Tidöpartierna framstått som mer splittrade än vanligt.

Nu går Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson till angrepp mot ett annat Tidöparti – och menar att de ”får ge sig”.

Går till angrepp

Åkesson vill att SD-företrädare ska undvika alltför spetsiga utspel i valrörelsen 2026, rapporterar DN.

Trots det går Åkesson nu själv till angrepp – mot Liberalerna, som ingår i Tidösamarbetet tillsammans med SD.

Liberalerna säger nej till att sitta med i eller stödja en regering där SD ingår, och har bland annat framfört argumentet att SD ”inte kan bete sig”, bland annat med hänvisning till TV4:s avslöjande om SD:s så kallade trollfabrik.

Jimmie Åkesson totalsågar det argumentet.

– Om vi hade betett oss som Liberalerna kanske vi också hade haft två procent i opinionsmätningarna snarare än 20 procent. Jag vet inte om det är så mycket mer eftersträvansvärt, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

Samtidigt menar han att L ”får ge sig”.

LÄS OCKSÅ: Saab får jätteorder

”De får ge sig”

Åkesson är inte orolig för att Tidösamarbetet håller på att krackelera, trots motstridiga ultimatum från hans eget parti och L.

SD kräver att få sitta med i regeringen.

Och L kommer att få ge sig, menar SD-ledaren.

– Om de kommer in i riksdagen och får fyra procent och vi fortsatt är det största partiet i regeringsunderlaget, då är det rimliga är att de får ge sig, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

Oenigheten inom Tidösamarbetet har också förstärkts av att Ebba Busch (KD) nyligen gav uttryck för att hon var öppen för ett visst samarbete över blockgränsen med S.

Kristersson inte orolig

SD har gett beskedet att man efter valet 2026 antingen kommer att sitta med i en regering, eller gå i opposition. Att fortsätta som stödparti utan egna ministerposter är alltså inte aktuellt.

Men Liberalerna säger alltså nej till att sitta med i eller stödja en regering där SD ingår.

– Vi har en regering som fungerar och ett Tidöavtal som fungerar just för att det är de borgerliga partierna som sitter i regering och ett gott samarbete med Sverigedemokraterna, har Simona Mohamsson (L) sagt, enligt SVT.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har dock sagt att han inte är oroad.

– Vi kommer att få ihop det även efter nästa val, har Kristersson sagt, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen