Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

2023 01 03

Sverige och regeringen lägger om taktiken för att få Turkiet att säga ja till ett svenskt Natomedlemskap.

Turkiet fortsätter att dra ut på ett grönt ljus för Sveriges ansökan till Nato.

Men nu växlar regeringen upp och har lagt fram en ny plan för att få landets president Recep Tayyip Erdoğan att göra Sverige till fullvärdig medlem så fort som möjligt, avslöjar Dagens Nyheter.

Ska vara trevlig mot Erdoğan

Den första delen av taktiken handlar om diplomati. Eller också uttryckt – vara trevlig mot den turkiska regeringen.

Något som Sverige inte direkt sysslat med tidigare enligt Paul Levin, föreståndare på institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– Svenska politiker har legat i bräschen vad gäller att kritisera Turkiet för brott mot mänskliga rättigheter. Det har inte varit populärt hos regeringen, säger han till DN och hänvisar bland annat till att Sverige tagit emot mot både turkiska och kurdiska regimkritiker.

Fler gäster till Turkiet

För att övertala turkarna är även ett längre avståndstagande till organisationerna YPG och PYD centralt, samt att Moderaterna gått till val på hårdare migrationspolitik.

Ytterligare delar i planen handlar om ett större informationsutbyte mellan Säpo och Turkiets säkerhetstjänst, någonting som utrikesminister Tobias Billström (M) inte vill kommentera.

Däremot är det känt att en toppchef från Säkerhetspolisen följt med på en av förhandlingsresorna till Turkiet.

– Det finns personer som sitter på polisen eller Åklagarmyndigheten som varit helt avgörande för att de här ska kunna nå framgång. Det är folk vi kommer att ha stor anledning att säga tack till när allt det här är färdigt, säger Billström till DN.

"En svensk muta"

Och det tycks vara just svenska besök i Turkiet som ska bära frukt. Bland annat har talmannen Andreas Norlén erbjudit sig att resa dit för att hjälpa till.

Men det handlar mer om symbolik än något annat menar Paul Levin, som tror att representanterna från Wallenbergsfärens besök i november har större betydelse.

– Ska man se det lite krasst är det något av en svensk muta till Turkiet. De behöver ökad handel och utländsk valuta. Erdoğan kämpar med en dålig ekonomi och står på randen till en skuldkris. För svensk del är det heller inte ointressant, säger Paul Levin till tidningen.

Beräknades ta ett år

I mitten av maj 2022 fattade dåvarande regering beslut om att ansöka till Nato.

Nyligen berättade statsministern vid tillfället, Magdalena Andersson (S), att bedömningen då var att det skulle kunna ta ett år innan Sverige togs in som fullvärdig medlem i militäralliansen.

– Jens Stoltenberg (Natos generalsekreterare, red. anm.) var den som var optimistisk om att det här skulle ta några månader, sade hon till Svenska Dagbladet strax före jul.

"Sverige har levererat"

I slutet av december ansåg Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu att Sverige tagit “steg framåt”, men att man har långt kvar.

– Inga konkreta framsteg har hittills nåtts, sade han på en pressträff.

En uppfattning som inte delas av Stoltenberg.

– Sverige har till exempel ändrat sin grundlag. Sverige har skärpt och stärkt sina lagar mot terrorism, sade han tidigare i vinter enligt SVT.

– Finland och Sverige har levererat.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


09 okt 26

”Det är inte klokt” – socialdemokrater bestörta

2026 10 09

Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ligger kvar och regeringsförhandlingarna står still.

Situationen väcker stor frustration inom Socialdemokraterna.

Flera tunga S-profiler riktar skarp kritik mot regeringsprocessen, rapporterar Expressen.

– Nu räknar alla med att ingenting kommer att hända förrän det skett två kanske tre misslyckade statsministeromröstningar, säger en högt uppsatt socialdemokrat till tidningen.

– Det är inte klokt. Den här modellen för regeringsbildning underlättar småpartiers krångel, fortsätter S-toppen.

V-ilska inför mötet

Samtidigt förbereder sig de rödgröna partierna för sitt första gemensamma möte efter valet.

Vid lunchtid  börjar företrädare för partierna anlända till mötesplatsen Högberga gård på Lidingö.

Mötet, som sker på initiativ av Centerpartiet, kritiseras på förhand. Flera V-politiker utrycker sitt missnöje på sociala medier.

– C:s möte som de arrangerar imorgon känns mest som ett skådespel. Allt liksom för att slippa sitta ned och förhandla om regering och politik. C är specialister på att måla in sig i hörn och tycka att de är politikens gåva till mänskligheten, skriver V-veteranen Ulla Andersson på X.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling kritiserar valet av mötesplats.

– Det finns många svenska landsbygder som skulle behöva hamna i politikens och medias rampljus. Rika Lidingö kommun är inte en av dem. Tragiskt att Centerpartiet valt 'ett spahotell för livsnjutare sedan 1911' som platsen för sitt seminarium, skriver han på Threads.

Läs mer: UPPGIFTER: Då ställs S inför det stora testet 

Andersson: ”Jättebra initiativ”

S-ledaren Magdalena Andersson har anlänt till Högberga gård.

– Jag tycker att det här är ett jättebra initiativ som Centerpartiet har tagit, det blir en möjlighet för alla fyra partier att få en gemensam bild av utmaningar som Sverige står inför, säger hon till SVT inför mötet.

– Jag hoppas att det här kan leda till fler samtal och fler möjligheter att träffas alla fyra partier.

Andra läser: Superlaser rullas ut – nu kommer bilister inte undan längre 

Foto: Socialdemokraterna 

Text: Redaktionen


Fullskaligt krig – hela världen kan påverkas

2026 10 09

– Nu är det verkligen fullskaligt krig.

Det säger Jo Jakobsen, expert på internationell politik och säkerhetspolitik, till Dagbladet.

Han hänvisar till konflikten i Jemen, som har eskalerat kraftigt under de senaste dagarna.

Jemenitiska regeringsstyrkor bekräftade på måndagen att de hade genomfört över tusen attacker och har inlett en offensiv mot huvudstaden Sanaa, som kontrolleras av den Iranstödda huthimilisen.

Saudiarabien attackerar

Regeringsstyrkorna stöds av Saudiarabien.  

Det saudiska flygvapnet har genomfört flera flyganfall mot rebellkontrollerade områden, samtidigt som de saudiskstödda regeringsstyrkorna försöker pressa tillbaka huthierna på marken.

Huthirebellerna har svarat med robot- och drönarattacker mot flera mål i Saudiarabien – bland annat ett stort oljeraffinaderi i södra delen av landet.

”Kommer märka av det”

Det föregående inbördeskriget i Jemen bröt ut 2014 innan en vapenvila slöts 2022.

Den här gången betraktas kriget i Jemen som mer än ett inbördeskrig.

Saudiarabien vädjar om stöd från USA, men den amerikanska militären vägrar hittills att delta i kriget. Samtidigt har både Turkiet och Pakistan skickat soldater och militära resurser till Saudiarabien för att bidra i insatsen mot huthimilisen.

Läs mer: UPPGIFTER: USA kan skriva massivt avtal med Ryssland 

Huthierna är i sin tur en nära allierad med Iran.

Jo Jakobsen menar att kriget i Jemen måste ses som en större del av konflikten i Mellanöstern. Han pekar på att Iran och dess allierade har hotat att stänga Bab al-Mandebsundet utanför Jemen.

En sådan aktion skulle påverka hela världen ekonomiskt.

– För att uttrycka det rakt ut, Jemen är initialt ointressant för många länder, men den här gången tror jag att vi kommer att märka av kriget mycket mer. Inte minst på grund av den effekt det kan ha på olje- och energipriserna, säger Jakobsen till tidningen.

Andra läser Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter 

Foto: J. Kingma resp B. Barrow

Text: Redaktionen