Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

2023 01 03

Sverige och regeringen lägger om taktiken för att få Turkiet att säga ja till ett svenskt Natomedlemskap.

Turkiet fortsätter att dra ut på ett grönt ljus för Sveriges ansökan till Nato.

Men nu växlar regeringen upp och har lagt fram en ny plan för att få landets president Recep Tayyip Erdoğan att göra Sverige till fullvärdig medlem så fort som möjligt, avslöjar Dagens Nyheter.

Ska vara trevlig mot Erdoğan

Den första delen av taktiken handlar om diplomati. Eller också uttryckt – vara trevlig mot den turkiska regeringen.

Något som Sverige inte direkt sysslat med tidigare enligt Paul Levin, föreståndare på institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– Svenska politiker har legat i bräschen vad gäller att kritisera Turkiet för brott mot mänskliga rättigheter. Det har inte varit populärt hos regeringen, säger han till DN och hänvisar bland annat till att Sverige tagit emot mot både turkiska och kurdiska regimkritiker.

Fler gäster till Turkiet

För att övertala turkarna är även ett längre avståndstagande till organisationerna YPG och PYD centralt, samt att Moderaterna gått till val på hårdare migrationspolitik.

Ytterligare delar i planen handlar om ett större informationsutbyte mellan Säpo och Turkiets säkerhetstjänst, någonting som utrikesminister Tobias Billström (M) inte vill kommentera.

Däremot är det känt att en toppchef från Säkerhetspolisen följt med på en av förhandlingsresorna till Turkiet.

– Det finns personer som sitter på polisen eller Åklagarmyndigheten som varit helt avgörande för att de här ska kunna nå framgång. Det är folk vi kommer att ha stor anledning att säga tack till när allt det här är färdigt, säger Billström till DN.

"En svensk muta"

Och det tycks vara just svenska besök i Turkiet som ska bära frukt. Bland annat har talmannen Andreas Norlén erbjudit sig att resa dit för att hjälpa till.

Men det handlar mer om symbolik än något annat menar Paul Levin, som tror att representanterna från Wallenbergsfärens besök i november har större betydelse.

– Ska man se det lite krasst är det något av en svensk muta till Turkiet. De behöver ökad handel och utländsk valuta. Erdoğan kämpar med en dålig ekonomi och står på randen till en skuldkris. För svensk del är det heller inte ointressant, säger Paul Levin till tidningen.

Beräknades ta ett år

I mitten av maj 2022 fattade dåvarande regering beslut om att ansöka till Nato.

Nyligen berättade statsministern vid tillfället, Magdalena Andersson (S), att bedömningen då var att det skulle kunna ta ett år innan Sverige togs in som fullvärdig medlem i militäralliansen.

– Jens Stoltenberg (Natos generalsekreterare, red. anm.) var den som var optimistisk om att det här skulle ta några månader, sade hon till Svenska Dagbladet strax före jul.

"Sverige har levererat"

I slutet av december ansåg Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu att Sverige tagit “steg framåt”, men att man har långt kvar.

– Inga konkreta framsteg har hittills nåtts, sade han på en pressträff.

En uppfattning som inte delas av Stoltenberg.

– Sverige har till exempel ändrat sin grundlag. Sverige har skärpt och stärkt sina lagar mot terrorism, sade han tidigare i vinter enligt SVT.

– Finland och Sverige har levererat.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: Trump hotar med kraftiga prisökningar i hela Europa

2025 09 14

Ett nytt besked från Donald Trump kan slå hårt mot europeiska konsumenter.

Donald Trump trappar upp kampen mot höga läkemedelspriser i USA – men strategin kan innebära att resten av världen får betala mer.

Presidenten vill att amerikanska patienter ska sluta “subventionera” läkemedel åt resten av världen.

För att nå dit hotar han nu läkemedelsbolagen med handelspolitiska åtgärder om de inte höjer sina priser i Europa och andra rika länder, rapporterar CNN.

– Presidenten kommer att säga att ni läkemedelstillverkare inte får sälja här om ni inte säljer i Europa till ett högre pris. Sluta vara villiga att sälja till dem så billigt, säger USA:s handelsminister Howard Lutnick i en intervju med The Axios Show.

Strategi återupplivas

Förslaget innebär att företagen ska balansera prissättningen globalt så att de amerikanska konsumenterna kan få billigare mediciner.

Trump försökte redan under sin första mandatperiod införa ett system där amerikanska Medicare skulle betala samma pris som de lägsta nivåerna i jämförbara länder – det så kallade “Most Favored Nation”-priset.

Förslaget stoppades dock i domstol och skrotades senare av Bidenadministrationen.

I maj i år återkom Trump med en presidentorder där han krävde att läkemedelsbolagen skulle erbjuda amerikanska patienter det lägsta internationella priset eller riskera sanktioner.

– Spelet är över, tyvärr, sade Trump då och riktade kritik mot EU:s hårda priskontroller.

Ökade priser i Europa

En del läkemedelsbolag i Europa har redan börjat agera.

I augusti meddelade läkemedelsföretaget Eli Lilly att man höjer priset på viktminskningsmedlet Mounjaro i Storbritannien.

– Det här ombalanseringsarbetet kan vara svårt, men det betyder att priserna på läkemedel som betalas av regeringar och sjukvårdssystem måste öka inom andra utvecklade marknader för att kunna minska i USA, skriver Eli Lilly i ett uttalande.

Kritik mot förslaget

Branschorganisationen PhRMA stöder tanken på att andra länder ska betala mer men varnar för Trumps prisstrategi.

De menar att det kan slå tillbaka mot den amerikanska läkemedelsindustrin.

Experter är dessutom tveksamma till om Trump ens har befogenhet att styra priser internationellt, och juridiska utmaningar ses som oundvikliga.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen


JUST NU: Chockbilder från Ryssland – storskalig attack

2025 09 14

En av Rysslands största oljeanläggningar brinner efter en ukrainsk drönarattack.

En nattlig attack mot det strategiskt viktiga Kirishi-raffinaderiet i Leningrad oblast har utlöst stora bränder.

Explosionen ska ha orsakats av vrakdelar från nedskjutna drönare som fallit ner på raffinaderiets område och antänt en brand, enligt regionens guvernör Alexander Drozdenko, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryskt luftvärn har skjutit ner tre drönare i området kring Kirishi, säger Drozdenko.

Central roll

Det Kirishi-baserade raffinaderiet, även känt som Kirishinefteorgsintez (KINEF), är en av Rysslands största oljeanläggningar och ansvarar för cirka 6,4 procent av landets totala raffinaderikapacitet.

Oljeanläggningen har en kapacitet att raffinera över 17 miljoner ton olja per år.

Anläggningen ägs av Surgutneftegaz och ligger över 80 mil från den ukrainska gränsen.

Bilder visar kraftig explosion

Videoklipp och bilder publicerade av den oberoende ryska kanalen Astra visar en kraftig explosion följd av höga lågor vid anläggningen.

Händelsen är ännu inte oberoende verifierad, uppger Kyiv Independent men uppgifterna följer en rad ukrainska angrepp mot rysk oljeinfrastruktur de senaste veckorna.

Ukrainska säkerhetstjänsten (SBU) har tidigare pekat ut oljeanläggningar som legitima mål eftersom de “finansierar och driver Moskvas krigsmaskin”.

Slår mot energisystemet

Bara två dagar före attacken mot Kirishi slogs Rysslands största oljehamn i Primorsk tillfälligt ut efter en annan drönarattack.

– Varje gång Rysslands oljesektor slås ut, påverkas dess förmåga att föra kriget, säger en anonym källa inom SBU till Kyiv Independent.

Ukrainas intensifierade attacker mot ryska oljeanläggningar har redan orsakat driftstopp och bidragit till en bränslebrist i landet.

Analytiker menar att nattens angrepp ytterligare kan pressa den ryska energiförsörjningen och försvåra export.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen