13 jan 2026

“Sveriges nio värsta företag” – anmälningar väller in

2024 11 27

Idag presenteras listan som inget svenskt företag vill hamna på.

Det handlar om Råd & Röns så kallade “skamlista” över företagen som anmälts flest gånger till Konsumentverket av kunder i Sverige.

Och på den osmickrande listan återfinns även i år stora och välkända företag som exempelvis Telenor och Klarna.

Men det är inget av dem som ligger på första plats.

Det gör istället By Métis med 529 anmälningar, rapporterar TV4 Nyheterna.

Säger upp prenumerationer

By Métis är från början ett nederländskt företag som säger sig hjälpa kunder att avsluta prenumerationer man inte längre vill ha. 

Tidigare har det rapporterats att många inte ens vet om att de använder sig av tjänsten, utan blir varse först när en faktura på 400 kronor dimper ned i mejlen.

De flesta vittnar om att det inte framgått att tjänsten kostar pengar, framhöll Konsumentverket i ett uttalande i våras när klagomål började strömma in.

– Tar man Aftonbladet som exempel, det är ett par knappklick bort att säga upp den prenumerationen. Så i princip kan man säga att i många fall är det luft man tar betalt för, och man gör det ganska dyrt, säger Råd & Röns chefredaktör Daniel Kjellberg till TV4.

Låga betyg

På omdömessajten Trustpilot ligger genomsnittsbetyget för By Métis Cancellations på 2,6 av 5 och tjänsten kategoriseras därmed som “dålig”.

I ett par av recensionerna har bolaget svarat på kritiken.

– Vi vill göra avbokningen enklare för våra kunder genom att skicka ett avbokningsbrev för deras räkning. Vår tjänst är därför att skicka avbokningsbrevet, men den fortsatta hanteringen ligger utanför vårt ansvar eftersom vi inte har någon kontroll över hur organisationen hanterar det, svarar By Métis en kund som fått en faktura utan att ha vetat om att hen använt tjänsten.

Erbjudanden ser ut som fakturor

Förra årets etta, Dinbilgaranti, hamnar i år på andra plats med 369 anmälningar. Företaget anklagas för att skicka ut fakturor om att förlänga bilgarantier, men som egentligen är erbjudanden som inte behöver betalas.

Vilseledande marknadsföring enligt Konsumentverket, som även tidigare kritiserat företaget.

– Vår ambition är att leverera den mest kompetenta garantitjänsten på marknaden för fordon, framhöll företaget på sin webbplats vid förra årets lista.

LÄS MER: Många Netflix-kunder får oväntad faktura

LÄS MER: Anmälningar väller in om tre ”gratistjänster” – kostar 900 kronor

Hela listan

Här är de nio mest anmälda företagen på Råd & Röns skamlista 2024:

  1. By Métis (529 anmälningar)
  2. Dinbilgaranti (369 anmälningar)
  3. Bedomahalsa.com (340 anmälningar)
  4. Tele2 (279 anmälningar)
  5. Telia (227 anmälningar)
  6. Klarna (196 anmälningar)
  7. Telenor (145 anmälningar)
  8. Nordic Best Energi (123 anmälningar)
  9. Synsam (113 anmälningar)

Hela genomgången finns på Råd & Röns hemsida.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen