Sveriges inträde i Nato försenas

2024 02 27

Sveriges inträde i Nato-alliansen kommer inte att bli av denna vecka.

Tanken var att Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) skulle överlämna Sveriges Nato-ansökan till USA:s utrikesminister Antony Blinken på torsdag eftermiddag.

Överlämningen i fråga skulle ha resulterat i att Sverige blir medlem i Nato-alliansen.

Nu kommer uppgifter om att så inte blir fallet.

Inträdet försenas

Enligt källor till DN kommer inte detta att hinna bli av under veckan.

– Sveriges inträde i Nato försenas på nytt, uppger DN.

Förseningen beror på att Ungern inte hunnit underteckna avtalet ännu.

Med anledning av detta ställs Tobias Billströms resa in, vilken var planerad till onsdagen.

– Tanken var att Billström skulle resa från USA till Bryssel, där en ceremoni med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och statsminister Ulf Kristersson (M) skulle hållas under fredagen, uppger TV4.

Under ceremonin var det tänkt att den svenska flaggan skulle hissas utanför Natos högkvarter.

Så länge kan det dröja

Exakt när Sverige formellt går med i Nato är ännu oklart.

Men enligt källor till DN kan det dröja fram till den 5 mars innan Ungern undertecknar parlamentets beslut.

Datumet har att göra med att det är då den nya ungerska presidenten Tamás Sulyok installeras.

Ungern röstade ja

Tidigare i veckan röstade Ungerns parlament ja till Sveriges Natoansökan.

Hela 188 parlamentsledamöter röstade ja, endast sex röstade nej.

– En historisk dag. Alla Natoländers parlament har nu röstat för Sveriges Natomedlemskap. Vi står redo att axla vår del av ansvaret för Natos säkerhet, framhöll Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) på X efter Ungerns besked.

Fyra Gripenplan

Det ungerska parlamentet godkände den svenska Nato-ansökan efter en lång och utdragen process. Det ungerska tonläget har förändrats markant efter statsminister Ulf Kristerssons (M) besök i fredags.

Under statsministerns besök undertecknades ett nytt militärt avtal som innebär att Ungern får köpa fyra Jas 39 Gripen-stridsflygplan.

Ungern har haft fjorton svenska Gripenplan sedan 2006.

Gripenplanen, som landet har hyrt sedan 2006, kommer att övergå helt i Ungerns ägo i början av 2026. Utöver dessa köper Ungern nu ytterligare fyra nya Gripenplan.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen