Sveriges grannland rasar mot regeringen

2022 12 09

Regeringen har i Tidöavtalet öppnat för att återinföra id-kontroller vid Öresundsbron.

Det har skapat stor ilska i den dansk-skånska regionen. Inte minst på den danska sidan, rapporterar Sveriges Radio.

– Folk skakar på huvudet när de hör att man vill öka kontrollen igen mellan Danmark och Sveriges gränser. Vi såg ju vilka konsekvenser det fick 2016, säger Köpenhamns borgmästare Sophie Haestorp Andersen, till kanalen.

– Många tycker att det är hål i huvudet.

"Hoppas att regeringen förstår"

Kontrollerna det handlar om är samma typ som den som förra regeringen införde under flyktingkrisen 2015-2016.

När nu frågan återaktualiserats har protester hörts från båda sidor av sundet, där Öresundsbron kopplar samman Malmö och Köpenhamn.

Argumentet från regeringen är att id-kontrollerna bidrar till att öka tryggheten. Men det köper inte Sophie Haestorp Andersen, som förutom borgmästare i Köpenhamn dessutom är ordförande för regionens gränsöverskridande politiska samarbete Greater Copenhagen.

– Jag hoppas att den svenska regeringen förstår att detta inte är en fråga om trygghet och säkerhet. Det är en fråga om samarbete i Öresundsregionen. Man kan stärka gränserna genom andra sätt än med id-kontroller, säger hon till SR.

"Allvarlig säkerhetssituation"

I november publicerade regeringen ett pressmeddelande där man betonade vikten av att stärka kontrollerna vid Sveriges inre gräns.

Där framhålls att den ryska invasionen av Ukraina “skapat en ytterst allvarlig säkerhetssituation i Europa”.

– Sammantaget anser regeringen att det före­ligger ett allvarligt hot mot allmän ordning och inre säker­het och att det därför finns ett behov av en mer nog­grann kontroll över vilka som försöker resa in i Sverige. Gräns­kontroll vid den inre gränsen är den enda till­gängliga åtgärden för att kunna bemöta detta hot.

15 000 pendlare

När gränskontrollerna infördes förra gången väckte det enorm frustration bland de de cirka 15 000 gränspendlare mellan Sverige och Danmark, som inte minst drabbades av kraftiga förseningar på uppemot flera timmar när tågen stod stilla för att polisen skulle genomföra sina id-kontroller.

– Det är det värsta som kunde ske, det är nästan så man gråter, sade pendlaren Ture Ertman till SVT när förslaget först lades fram i våras.

Foto: Johan Nilsson, Øresundsbron resp Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


21 februari 2026

UPPGIFTER: Zelenskyj uppgiven – ”alla är i chock”

2026 02 21

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs kamp för fred har varit lång och svår.

Och mycket tyder på att den fortsätter under en längre tid framöver.

Fredssamtalen med Ryssland och USA har inte nått de resultat som den ukrainske presidenten hoppats på.

Nu växer frustrationen hos Zelenskyj, erfar Wall Street Journal.

”Alla är i chock”

Under ett möte med Ukrainas toppolitiker i veckan ska presidenten gett uttryck för sin uppgivenhet.

– Där meddelade Zelenskyj att förhandlingarna hade misslyckats och att de borde lägga upp en plan för de kommande tre åren av kriget. Alla är i chock, säger tidningens korrespondent Bojan Panczevski med hänvisning till källor med insyn, rapporterar Iltalehti.

Tappat förtroendet för USA

Den treåriga planen syftar till den tid som är kvar av Donald Trumps mandatperiod.

Under mötet ska Zelenskyj också uppgett att hans förtroende för Donald Trump håller på att ta slut.

– Zelenskyj har också sagt att han har tappat förtroendet för att Trumps USA skulle gå med på att erbjuda säkerhetsgarantier som är avgörande för Ukraina, uppger Bojan Panczevski.

– Zelenskyj hoppas troligen att nästa amerikanska administration kommer att stödja Ukraina mer än Trump.

LÄS OCKSÅ: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Strida i flera år

I veckan gick befälhavaren för Ukrainas nationalgarde, Oleksandr Pivnenko, ut och meddelade att landet är förberett på att försvara sitt land under flera år framöver.

– Vi kommer att kunna slåss i flera år till, hundra procent. Men krig borde ta slut förr eller senare, säger han, till BBC.

EU planerar nytt sanktionspaket mot Ryssland

EU planerar för ett nytt sanktionspaket mot Ryssland, enligt Europeiska kommissionens vice ordförande Kaja Kallas.

– Sanktionerna fungerar, de skadar allvarligt den ryska ekonomin, och varje ny åtgärd begränsar dess förmåga att föra krig ytterligare, säger hon, rapporterar Reuters.

Unionens utrikesministrar planerar att mötas i kommande vecka för att arbeta vidare med sanktionsförslaget.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


28 oktober 2025

Ny regel införs för sjukpenning

2026 02 21

Nu ändras reglerna för de som har sjukpenning.

Från och med den 1 mars kan anställda som får hel sjukpenning prova att jobba utan risken att sjukpenningen dras in.

Detta meddelar Försäkringskassan.

Nytt regelverk

Försäkringskassan har meddelat att reglerna för sjukpenning kommer att förändras, med målet att sänka tröskeln för att komma tillbaka i arbete.

Tidigare har många som varit helt sjukskrivna tvekat inför att testa sin arbetsförmåga av rädsla för att Försäkringskassan ska dra in sjukpenningen om försöket inte skulle fungera.

Nu ska detta bli lättare.

– Att tillsammans med sin arbetsgivare kunna hitta sätt att bryta en sjukskrivning är viktigt. Jag tror att arbetsprövning kommer vara en viktig pusselbit för att underlätta återgång i arbete, säger Ulrika Havossar, avdelningschef på Försäkringskassan.

LÄS MER: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Så fungerar arbetsprövning

De nya reglerna innebär att en anställd som är beviljad sjukpenning kan arbetspröva på heltid för att testa hur mycket och hur länge man faktiskt klarar av att arbeta, utan att sjukpenningen påverkas.

Detta görs i samråd med arbetsgivaren och Försäkringskassan måste informeras innan arbetsprövningen börjar.

– Du kan prova att jobba när du är beviljad hel sjukpenning. Det är helt frivilligt – du och din arbetsgivare kommer överens om när du ska arbetspröva och vad du ska göra, meddelar Försäkringskassan.

För att vara godkänd för arbetsprövning måste personen vara helt sjukskriven och ha hel sjukpenning beviljad för den period som prövningen planeras att pågå.

En sådan period räknas som 14 kalenderdagar, och det går att göra två sådana perioder under ett år.

Viktigt att följa reglerna

Den som börjar jobba utan att ha meddelat Försäkringskassan i förväg riskerar att förlora försäkringsskyddet som gäller under arbetsprövningen.

Försäkringskassan varnar också att den faktiska arbetsinsatsen kan påverka rätten till sjukpenning om villkoren inte är uppfyllda.

Reglerna är utformade för att ge personer som är långtids‑ eller helt sjukskrivna större trygghet när de gradvis testar sin arbetsförmåga, utan att behöva vara rädda för att förlora sin sjukpenning direkt.

LÄS MER: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Foto: Försäkringskassan

Text: Redaktionen