11 mars 2026

Sveriges grannland öppnar för kärnvapen

2025 03 06

Frankrikes president Emmanuel Macron har öppnat för att franska kärnvapen kan ersätta det amerikanska kärnvapenparaplyet över Europa.

– Jag har beslutat att öppna den strategiska debatten om att skydda våra allierade på den europeiska kontinenten med våra avskräckningsmedel, sade Macron på onsdagen.

Presidentens kärnvapenutspel sker samtidigt som europeiska ledare samlas i Bryssel för ett extrainkallat krismöte om säkerhetsläget i Europa.

Två av Sveriges grannländer har uttalat sig om Macrons förslag inför torsdagens möte. 

Finlands statsminister Petteri Orpo håller dörren öppen.

– Inom EU har vi en kärnvapenmakt, Frankrike, samt Storbritannien, som också är en allierad med kärnvapen. Jag anser att detta är en diskussion vi bör föra, säger han till Yle.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen går steget längre.

Hon öppnar för att franska kärnvapen kan placeras på danskt territorium.

– Det är ingenting vi arbetar med just nu, men jag kommer samtidigt inte säga nej till andras idéer i den här processen. Jag hoppas att alla har insett allvaret nu. Det handlar om att försvara Europa och avskräcka Ryssland, och jag tänker inte förkasta några idéer, säger Frederiksen till TV2.

Kristersson deltar

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) är också på plats i Bryssel.

Han har inte uttalat sig om kärnvapenfrågan.

– Mitt viktigaste uppdrag är Sveriges och svenska folkets säkerhet. Dagens extrainsatta Europeiska råd är därför viktigt – det handlar om stödet till Ukraina och om vår gemensamma säkerhet i Europa, framhåller han i ett inlägg på Facebook.

Vidare uppger Kristersson att han precis samtalat med de nordiska och baltiska länderna samt Polen.

– Tillsammans är våra länder de näst största givarna till Ukraina, skriver statsministern.

Gripenplan till Polen

Tidigare under torsdagen meddelade Försvarsmakten att Sverige kommer skicka åtta stridsflygplan av modellen Jas 39 Gripen till Polen.

De svenska stridsflygen kommer ingå i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing. Mellan april och juni kommer Gripen-planen patrullera det allierade luftrummet och bidra till Natos försvar och avskräckning. 

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

Foto: Nato

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen