11 mars 2026

Sveriges grannland öppnar för kärnvapen

2025 03 06

Frankrikes president Emmanuel Macron har öppnat för att franska kärnvapen kan ersätta det amerikanska kärnvapenparaplyet över Europa.

– Jag har beslutat att öppna den strategiska debatten om att skydda våra allierade på den europeiska kontinenten med våra avskräckningsmedel, sade Macron på onsdagen.

Presidentens kärnvapenutspel sker samtidigt som europeiska ledare samlas i Bryssel för ett extrainkallat krismöte om säkerhetsläget i Europa.

Två av Sveriges grannländer har uttalat sig om Macrons förslag inför torsdagens möte. 

Finlands statsminister Petteri Orpo håller dörren öppen.

– Inom EU har vi en kärnvapenmakt, Frankrike, samt Storbritannien, som också är en allierad med kärnvapen. Jag anser att detta är en diskussion vi bör föra, säger han till Yle.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen går steget längre.

Hon öppnar för att franska kärnvapen kan placeras på danskt territorium.

– Det är ingenting vi arbetar med just nu, men jag kommer samtidigt inte säga nej till andras idéer i den här processen. Jag hoppas att alla har insett allvaret nu. Det handlar om att försvara Europa och avskräcka Ryssland, och jag tänker inte förkasta några idéer, säger Frederiksen till TV2.

Kristersson deltar

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) är också på plats i Bryssel.

Han har inte uttalat sig om kärnvapenfrågan.

– Mitt viktigaste uppdrag är Sveriges och svenska folkets säkerhet. Dagens extrainsatta Europeiska råd är därför viktigt – det handlar om stödet till Ukraina och om vår gemensamma säkerhet i Europa, framhåller han i ett inlägg på Facebook.

Vidare uppger Kristersson att han precis samtalat med de nordiska och baltiska länderna samt Polen.

– Tillsammans är våra länder de näst största givarna till Ukraina, skriver statsministern.

Gripenplan till Polen

Tidigare under torsdagen meddelade Försvarsmakten att Sverige kommer skicka åtta stridsflygplan av modellen Jas 39 Gripen till Polen.

De svenska stridsflygen kommer ingå i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing. Mellan april och juni kommer Gripen-planen patrullera det allierade luftrummet och bidra till Natos försvar och avskräckning. 

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

Foto: Nato

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen