Sveriges grannland öppnar för kärnvapen

2025 03 06

– Jag har beslutat att öppna den strategiska debatten om att skydda våra allierade på den europeiska kontinenten med våra avskräckningsmedel, sade Macron på onsdagen.

Presidentens kärnvapenutspel sker samtidigt som europeiska ledare samlas i Bryssel för ett extrainkallat krismöte om säkerhetsläget i Europa.

Två av Sveriges grannländer har uttalat sig om Macrons förslag inför torsdagens möte. 

Finlands statsminister Petteri Orpo håller dörren öppen.

– Inom EU har vi en kärnvapenmakt, Frankrike, samt Storbritannien, som också är en allierad med kärnvapen. Jag anser att detta är en diskussion vi bör föra, säger han till Yle.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen går steget längre.

Hon öppnar för att franska kärnvapen kan placeras på danskt territorium.

– Det är ingenting vi arbetar med just nu, men jag kommer samtidigt inte säga nej till andras idéer i den här processen. Jag hoppas att alla har insett allvaret nu. Det handlar om att försvara Europa och avskräcka Ryssland, och jag tänker inte förkasta några idéer, säger Frederiksen till TV2.

Kristersson deltar

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) är också på plats i Bryssel.

Han har inte uttalat sig om kärnvapenfrågan.

– Mitt viktigaste uppdrag är Sveriges och svenska folkets säkerhet. Dagens extrainsatta Europeiska råd är därför viktigt – det handlar om stödet till Ukraina och om vår gemensamma säkerhet i Europa, framhåller han i ett inlägg på Facebook.

Vidare uppger Kristersson att han precis samtalat med de nordiska och baltiska länderna samt Polen.

– Tillsammans är våra länder de näst största givarna till Ukraina, skriver statsministern.

Gripenplan till Polen

Tidigare under torsdagen meddelade Försvarsmakten att Sverige kommer skicka åtta stridsflygplan av modellen Jas 39 Gripen till Polen.

De svenska stridsflygen kommer ingå i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing. Mellan april och juni kommer Gripen-planen patrullera det allierade luftrummet och bidra till Natos försvar och avskräckning. 

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen