Sveriges grannland kan bojkotta Eurovision

2024 02 15

Trots stora protester kommer Israel tillåtas delta i den stora europeiska musikfestivalen Eurovision som annordnas i Malmö i maj.

Det har arrangören Europeiska radio- och tv-unionen (EBU) beslutat i dag, torsdag.

– Eurovision song contest är ett opolitiskt musikevenemang och en tävling mellan public service-företag som är medlemmar i EBU. Det är inte en tävling mellan regeringar, säger EBU:s generaldirektör Noel Curran i ett uttalande.

Vidare uppger Curran att EBU har granskat det israeliska public service-företaget KAN.

– De uppfyller alla tävlingsregler för i år och kan delta, som de har gjort de senast 50 åren, säger generaldirektören.

Eden Golan, 20, som växte upp i Ryssland, kommer att representera Israel efter att ha vunnit landets inhemska tävling. Hennes låt har ännu inte offentliggjorts. Israel har kvalificerat sig till alla stora finaler sedan 2015.

Högljudda kritiker anser att landet bör stängas ute från tävlingen på grund av kriget i Gaza.

Sveriges grannland kan bojkotta

Israel har fått grönt ljus men startfältet i Malmö kan trots det bli ett land fattigare.

Sveriges grannland Finland hotar att bojkotta tävlingen.

Det rapporterar landets svenskspråkiga public service-kanal, Svenska Yle.

Hotet kommer direkt från den finländska artisten Windows95Man (Teemu Keisteri) som vann Finlands upplaga av Melodifestivalen.

– De har sagt att de inte vet om de kommer delta i Eurovision om det är så att Israel får vara med, uppger Svenska Yle.  

Stor press på Finland

Tidigare i år gick 1 300 finländska musiker ut i ett gemensamt uppror mot Israels medverkan i musiktävlingen.

De uppmanade Yle att sätta press på arrangören EBU eller bojkotta tävlingen.

Ville Vilén, Yles direktör för kreativt innehåll och medier, har tagit emot upproret.

– Det här är en krånglig situation, säger han och bekräftar samtidigt att public service-kanalen fört fram uppmaningen om bojkott till EBU och diskuterat frågan.

LÄS MER: 

Kräver att Sveriges regering ingriper mot Eurovision

Foto: Eurovision 2024

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen