Sveriges grannland kan bojkotta Eurovision

2024 02 15

Trots stora protester kommer Israel tillåtas delta i den stora europeiska musikfestivalen Eurovision som annordnas i Malmö i maj.

Det har arrangören Europeiska radio- och tv-unionen (EBU) beslutat i dag, torsdag.

– Eurovision song contest är ett opolitiskt musikevenemang och en tävling mellan public service-företag som är medlemmar i EBU. Det är inte en tävling mellan regeringar, säger EBU:s generaldirektör Noel Curran i ett uttalande.

Vidare uppger Curran att EBU har granskat det israeliska public service-företaget KAN.

– De uppfyller alla tävlingsregler för i år och kan delta, som de har gjort de senast 50 åren, säger generaldirektören.

Eden Golan, 20, som växte upp i Ryssland, kommer att representera Israel efter att ha vunnit landets inhemska tävling. Hennes låt har ännu inte offentliggjorts. Israel har kvalificerat sig till alla stora finaler sedan 2015.

Högljudda kritiker anser att landet bör stängas ute från tävlingen på grund av kriget i Gaza.

Sveriges grannland kan bojkotta

Israel har fått grönt ljus men startfältet i Malmö kan trots det bli ett land fattigare.

Sveriges grannland Finland hotar att bojkotta tävlingen.

Det rapporterar landets svenskspråkiga public service-kanal, Svenska Yle.

Hotet kommer direkt från den finländska artisten Windows95Man (Teemu Keisteri) som vann Finlands upplaga av Melodifestivalen.

– De har sagt att de inte vet om de kommer delta i Eurovision om det är så att Israel får vara med, uppger Svenska Yle.  

Stor press på Finland

Tidigare i år gick 1 300 finländska musiker ut i ett gemensamt uppror mot Israels medverkan i musiktävlingen.

De uppmanade Yle att sätta press på arrangören EBU eller bojkotta tävlingen.

Ville Vilén, Yles direktör för kreativt innehåll och medier, har tagit emot upproret.

– Det här är en krånglig situation, säger han och bekräftar samtidigt att public service-kanalen fört fram uppmaningen om bojkott till EBU och diskuterat frågan.

LÄS MER: 

Foto: Eurovision 2024

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen