Sveriges grannland blixtagerar – på grund av Sverige

2023 10 26

Norge är oroade över utvecklingen i Sverige.

Landets poliskår har tidigare larmat om att den utbredda gängkriminaliteten i Sverige börjat sprida sig över gränsen.

Enligt Kjetil Tunold, polischef vid norska kriminalpolisen Kripos i Oslo, begår flera gängkriminella svenskar brott på norsk mark.

– Svenska gängkriminella är inblandande i något i Norge varje vecka, sa han till SR Ekot för drygt en månad sedan.

Vid samma tidpunkt uppgav Åste Dahle Sundet, avdelningschef för kriminalpolisen Kripos kommunikationsavdelning, att Norge behöver hjälp med att hantera de svenska gängen.

– Det vi ser som händer i Sverige kan komma till Norge om vi inte tar hotet på allvar.

– Det kostar mycket pengar och resurser, men är absolut nödvändigt. Vi måste samarbeta med både Sverige och övriga nordiska länder, kommenterade hon till Aftonbladet.

Stärker gränsen

Det har endast gått några veckor sedan de norska varningarna utfärdades.

Men Norge har redan agerat.

I dag, torsdag, bekräftar Tullverket i Norge att man – i samarbete med den svenska tullen –  har stärkt gränsbevakningen mot Sverige.

Åtgärden ska förhindra att svenska gäng etablerar sig i Norge.  

Det rapporterar TV4.

–  Vi är på olika platser längs gränsen och kontrollerar fordon och vi använder oss också av olika tekniska hjälpmedel som kameror och annat.

– Vi är väldigt bekymrade att de problem som finns i Sverige just nu med narkotika och gängkriminalitet ska komma över gränsen till Norge.

Det säger Magne Svingen Mo, sektionschef för norska tullen i Tröndelag, till tv-kanalen.

”Organiserade ligor”

Tullverkets nya arbetssätt går ut på att vara rörliga längs gränsen mot Sverige. 

Fler bilar stoppas och större kontrollaktioner utförs.

Hilde Pettersen Ruud, som är områdeschef vid norska tullen region Mitt, anser att den intensifierade gränsbevakningen är nödvändig.

Hon berättar att smugglare bär på större mängder narkotika än tidigare.

– Det tyder på att det handlar om organiserade ligor, säger Hilde Pettersen Ruud till TV4.

Foto: E. Garrido

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 02

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen