Sveriges främsta dödsorsak

2021 09 01

Motion, rökning, alkohol och kost påverkar risken för den vanligaste dödsorsaken bland svenska folket och ett specifikt livsmedel pekas ur som allra farligast.

Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi har studerat kopplingarna mellan hur svenska folket lever och den vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män vilket är hjärt- och kärlsjukdomar.

Salt allra farligast

Den faktor som ökar risken allra mest är ohälsosam mat och det finns ett livsmedel som är allra farligast konstaterar TT enligt SvD – och det är salt.

Genom att väga samman en rad vetenskapliga studier har man kommit fram till riskerna.

– Vad som sticker ut i rapporten är matvanorna. Det är inte så belyst tidigare att det är den kategori av levnadsvanor som har störst inverkan på hjärthälsan, säger Hjärt-lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung till TT, enligt SvD.

Farliga matvanor

Farliga matvanor kopplas till 46 % av all kranskärlssjukdom för kategorin 25–84 år och är även en faktor för stroke. Och bland alla riskabla matvanor är hög konsumtion av salt det allra farligaste.

– Vi har en hög saltkonsumtion per capita. Vi äter nästan dubbelt så mycket salt som rekommenderas. Över 95 procent av den svenska befolkningen konsumerar mer salt än WHO:s rekommenderade fem gram per dag, säger Kristina Sparreljung, enligt SvD.

Summering:

🔺 Sveriges vanligaste dödsorsak är hjärt- och kärlsjukdom

🔺 Mat, dryck, motion, rökning och alkohol påverkar

🔺 Mest avgörande är maten

🔺 Och allra farligast är för hög saltkonsumtion

🔺 Orsakerna är halvfabrikat, fabriksgjord mat, och livsmedel med mycket salt som bröd och ost

🔺 För låg konsumtion av fullkorn påverkar också negativt

Sverige sämst i Norden

Livsmedelsverket ska nu granska möjligheten att sänka salthalten i fabriksproducerade produkter. Sverige har en sämre reglering än övriga Norden där man också konsumerar mindre salt.

Fullkorn viktigt

En annan faktor  som påverkar är om man äter för lite fullkorn.

– Fullkorn har stor betydelse för näringsintaget. Vi skulle behöva äta mer fullkorn i Sverige, det är viktigt, säger Kristina Sparreljung.

Foto: A. Niescioruk

[yop_poll id="552"]

Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 02

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen