Sveriges butiker vädjar – sluta omedelbart

2024 04 16

Det framhåller näringslivsorganisationen Svensk Handel på måndagen.

Under årets tre första månader utsattes över hälften av landets butiker för någon form av brott.

Noteringen är den högsta någonsin.

– Tiden för fina ord är förbi. Nu krävs det att de ansvariga börjar leverera på sina löften, framhåller Svensk Handel.

"Nattsvarta siffror"

Andelen butiker som utsatts för antingen stöld, ringa stöd, hot eller våld i samband med stöld, inbrott, hotfullt beteende eller bedrägeriförsök steg från 45 procent till 52 procent under första kvartalet 2024.

– Det är nattsvarta siffror som vi nu presenterar. Vi befinner oss nu i en situation där brott har blivit vardagsmat för handlare och deras anställda, och väldigt lite talar för att situationen kommer att bli bättre på kort sikt, säger Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, i ett pressmeddelande.

ICA: Skäms inte ens

Stölder är överrepresenterade bland de rapporterade brotten. 45 procent av butikerna uppger att de senaste veckan utsatts för stölder.

Redan i november förra året slog Ica larm om en kraftig ökning av brottet.

– Man skäms inte över det. Man har tappat lite av den skamkänslan, sade Ica-handlaren Christian Palmén från Trollhättan till Sveriges Radio då.

"Farlig utveckling"

Och Svensk Handel förvånas inte av den utveckling som nu konstateras.

– Vi får varje dag in samtal från förtvivlade handlare som trots diverse säkerhetslösningar ser hur stölderna bara fortsätter. Att krönikörer och tyckare i stora tidningar flertalet gånger dessutom i princip uppmanat till stölder inom dagligvaruhandeln innebär att beteendet normaliseras ytterligare. Det är minst sagt en farlig utveckling, säger Nina Jelver.

Stor uppgivenhet

Nu har Svensk Handel fått nog. Tempot för att implementera regeringens ambition om att motverka mängdbrotten går för långsamt.

Samtidigt är uppgivenheten stor. Var femte handlare anmäler inte ens brott på grund av att man inte tror att det leder någonstans.

– Det borde mana till eftertanke för polisen. Vi fortsätter uppmana våra medlemmar att anmäla alla brott. Det är så som vi mest effektivt påtalar allvaret för politiker och Polismyndigheten, säger Nina Jelver.

Foto: ICA-Gruppen

Text: Redaktionen

Sänker skatten

2024 04 23

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

• Sänkt skatt på arbetsinkomster
• Sänkt skatt på pension
• Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen