JUST NU: Sveriges befolkning förväntas öka stort

2022 05 24

Sverige kan få störst befolkningsökning i EU till år 2100.

Det visar en ny undersökning från Eurostat.

Till år 2100 beräknas Sveriges invånarantal öka från drygt 10,5 miljoner till 13,7 miljoner.

Det skulle innebära att Sverige blir det sjunde befolkningstätaste landet i EU. I dag är Sverige det elfte befolkningsrikaste landet i unionen.

Sticker ut

Sverige sticker ut i undersökningen. I genomsnitt beräknas befolkningsmängden i EU minska med 7 procent de kommande 80 åren.

Trots det förväntas Sveriges befolkning öka med 30 procent enligt undersökningen.

– Projektionerna görs utifrån ett antal antaganden om fertilitet, dödlighet, förväntad livslängd och in- och utvandring i länderna, rapporterar Europaportalen.

Främsta anledningen

Den främsta faktorn bakom Sveriges troliga ökning är den förväntade invandringen under de kommande 80 åren. Om in- och utvandringen skulle avstanna helt och hållet skulle det få motsatt effekt. 

Utan migration skulle Sveriges befolkningsmängd krympa till 8,6 miljoner år 2100, enligt Eurostats siffror.

Även andra EU-länder skulle påverkas.

– Länder som Italien, Malta och Spanien skulle då i princip halvera sin befolkningsmängd jämfört med i dag, enligt kalkylen, rapporterar Europaportalen.

Den totala förväntade befolkningsmängden i EU 2100 skulle sjunka från 416 miljoner till 291 miljoner om migrationen avstannade helt och hållet. 

Förväntas halvera sin befolkning

Sveriges befolkningsmängd förväntas öka i en rask takt, men andra länder sticker ut i motsatt riktning. Baltländerna Litauen och Lettland riskerar att halvera sin befolkning till 2100.

Andra länders invånarantal skulle öka om migrationen inom EU avstannade, enligt Eurostats undersökning. Till exempel skulle Rumäniens och Litauens förväntade invånarantal öka i ett sådant scenario. 

Hela listan – invånare i EU 2100

EU

416,1 miljoner (med migration)

291 miljoner (utan migration)

Tyskland

83,2 miljoner (med migration)

50,9 miljoner (utan migration)

Frankrike

69,7 miljoner (med migration)

60,4 miljoner (utan migration)

Italien

51,4 miljoner (med migration)

30,1 miljoner (utan migration)

Spanien

45,8 miljoner (med migration)

24,6 miljoner (utan migration)

Polen

27,7 miljoner (med migration)

21,7 miljoner (utan migration)

Nederländerna

18 miljoner (med migration)

12,5 miljoner (utan migration)

Sverige

13,7 miljoner (med migration)

8,6 miljoner (utan migration)

Rumänien

12,8 miljoner (med migration)

13,2 miljoner (utan migration)

Belgien

11,9 miljoner (med migration)

8,3 miljoner (utan migration)

Tjeckien

10,2 miljoner (med migration)

7,8 miljoner (utan migration)

Österrike

9,2 miljoner (med migration)

5,4 miljoner (utan migration)

Ungern

8,7 miljoner (med migration)

6,3 miljoner (utan migration)

Grekland

8,1 miljoner (med migration)

5,7 miljoner (utan migration)

Portugal

8 miljoner (med migration)

5,8 miljoner (utan migration)

Irland

6,6 miljoner (med migration)

4,8 miljoner (utan migration)

Danmark

6,2 miljoner (med migration)

4,8 miljoner (utan migration)

Bulgarien

4,7 miljoner (med migration)

4,2 miljoner (utan migration)

Finland

4,7 miljoner (med migration)

3,2 miljoner (utan migration)

Slovakien

4,3 miljoner (med migration)

3,6 miljoner (utan migration)

Kroatien

2,8 miljoner (med migration)

2,3 miljoner (utan migration)

Slovenien

1,9 miljoner (med migration)

1,3 miljoner (utan migration)

Litauen

1,7 miljoner (med migration)

1,9 miljoner (utan migration)

Estland

1,1 miljoner (med migration)

896,1 tusen (utan migration)

Cypern

1,1 miljoner (med migration)

590 tusen (utan migration)

Lettland

1,1 miljoner (med migration)

1,3 miljoner (utan migration)

Luxemburg

781,2 tusen (med migration)

396,2 tusen (utan migration)

Malta

689,4 tusen (med migration)

253,5 tusen (utan migration)

Källa: Eurostats

 

Foto: T. Williams 

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen