Sverige vill ställa islamistisk diktatur inför rätta

2023 07 05

Sverige vill ta den islamistiska diktaturen Iran till den Internationella domstolen i Haag (ICJ).

Tillsammans med Ukraina, Kanada, Storbritannien och Nordirland har Sverige ansökt om en rättslig prövning för Iran.

Beslutet har fattats med anledning av att den iranska regimen sköt ner det civila ukrainska passagerarplanet Flight PS752 den 8 januari 2020.

Flera svenskar med på planet

Nedskjutningen kostade 176 personer livet.

17 personer med svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige färdades i flygplanet.

Flera personer från Ukraina, Kanada, Storbritannien och Nordirland fanns även ombord på planet.

– I sin ansökan hävdar Kanada, Sverige, Ukraina, Nordirland och Storbritannien att Iran har brutit mot en rad skyldigheter enligt Montrealkonventionen till följd av nedskjutningen, skriver ICJ i ett pressmeddelande.

Misslyckad utredning

Vidare framhåller domstolen att Sverige och de andra länderna anser att ”Iran misslyckades med att vidta praktiska åtgärder för att förhindra ett olagligt och avsiktligt brott”.

I pressmeddelandet står det även att anmälarna anser att ”Iran misslyckats med att genomföra en opartisk, öppen och rättvis brottsutredning som överensstämmer med internationell lag”.

Luftvärnsrobot

Flygplanet var på väg från Iran till Kyiv när en luftvärnsrobot träffade farkosten.

Planet lyckades hålla sig kvar i luften under några minuter, men kraschade sedan.

Iranska revolutionsgardet bakom attacken

Irans revolutionsgarde har pekats ut som ansvariga för nedskjutningen.

Den paramilitära gruppen är hårt knuten till den iranska regimen.

Revolutionsgardet svarar endast på order från landets högsta ledare Ayatollah Ali Khamenei.

Foto: S. G. Nematpour

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Skattebesked till svenska folket: Regeringen och SD överens

2026 08 14

Tidöpartierna är överens om en ny ekonomisk plan.

Det meddelar regeringen och SD i dag, fredag.

Planen omfattar hur finansiering av kommande reformer ska utformas.

Överenskommelsen berör bland annat skattehöjningar. SD och regeringen lovar att två skatter inte kommer att höjas under några omständigheter.

– Framtida reformer ska inte finansieras med höjda skatter på arbete eller sparande, fastslår Tidöpartierna.

Vidare meddelar parterna att man är överens om ytterligare två principer:

- Framtida finansiering av reformer bör inte motverka motståndskraften och konkurrenskraften i den svenska ekonomin.

- Åtgärder som minskar de arbetade timmarna i ekonomin bör också undvikas.

Effektivisera statlig verksamhet

Tidöpartierna är även enats om att tillsätta en slöserikommission, som ska granska myndigheter och andra statliga verksamheter. Målet är att upp till 70 miljarder kronor ska kunna sparas genom att kapa ”onödiga utgifter”, uppger Moderaterna.

– Det kommer vara ett viktigt steg för att kunna möta behoven i välfärden och försvaret samtidigt som vi stärker ekonomin för hårt arbetande svenskar, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare framhållit.

ANDRA LÄSER: Ryssland hotar Japan med ”monstruösa konsekvenser”

Verksamheter ska avvecklas

Regeringen har gett Åke Nordlander i uppdrag att utreda hur den nya slöserikommissionen ska utformas. Nordlander är tidigare budgetchef i Finansdepartementet och arbetar sedan den 1 september 2025 som generaldirektör vid Exportkreditnämnden.

Han får i uppdrag att:

- kartlägga hur statliga verksamheter och utgifterna för dem har utvecklats under det senaste decenniet,

- lämna förslag på vilka statliga verksamheter och uppgifter som kan avvecklas eller prioriteras ned och hur tilldelningen av medel bör anpassas till förändringarna, och

- lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att statliga myndigheter kan fullgöra sina uppgifter mer kostnadseffektivt.

LÄS OCKSÅ: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen