Sverige varnar sju länder

2025 11 11

Försvarsminister Pål Jonson (M) går ut med en skarp uppmaning till Sveriges allierade i Östersjöområdet.

I en intervju med Litauens public service-bolag LRT säger Jonson att länderna i Nordeuropa och Baltikum måste fördjupa sitt säkerhetssamarbete och agera som en gemensam ”operativ zon” mot ryska hot.

– Antingen klarar vi oss tillsammans eller så sjunker vi tillsammans, varnar försvarsministern.

Enligt Jonson är säkerhetsintressena i regionen tätt sammanflätande.

– Jag ser hela den nordisk-baltiska regionen som en enda operativ zon. Som svar på Rysslands agerande behöver vi både politiska uttalanden och militära åtgärder, säger han.

Jonson varnar för att Ryssland kommer fortsätta att utveckla sin hybridkrigföring och dra lärdomar av sina misslyckanden och erfarenheter i Ukraina.

– Ryssland anpassar sig till den tekniska utvecklingen. Vi måste förbli snabba, flexibla och tekniskt kapabla att reagera på de nya verktyg och metoder som Ryssland använder, säger han.

Sju länder

Utöver Sverige ingår följande länder i Östersjöområdet:

- Danmark

- Finland

- Estland

- Lettland

- Litauen

- Polen

- Tyskland

Under de senaste åren har länderna succesivt fördjupat sitt militära samarbete – bland annat genom flygoperationerna Operation Eastern Watch och Operation Baltic Watch, som syftar till att stärka säkerheten i Östersjön.

– Operation Baltic Watch i Östersjön har gett goda resultat. Det har inte förekommit några incidenter eller attacker som skadat undervattensinfrastrukturen på senare tid, säger Pål Jonson.

LÄS MER: Akut åtgärd i Ryssland – första gången under kriget

Ryssland har hotat

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare hotat länderna i Östersjöområdet. När den ryske ledaren besökte den ryska exklaven Kaliningrad i januari 2024 utfärdade han ett hätskt hot mot västvärlden.

– Despoten varnade för att länder som gränsar till Östersjön inte är förberedda på "vad som kommer att hända härnäst", rapporterade brittiska Daily Mail.

Tidningen hänvisar till att Putin reagerade starkt på att många av länderna i området rivit sovjetiska krigsminnesmärken.

– Det är bedrövligt och det visar på otrolig okunskap och en brist på förståelse för området där de bor, vad de sysslar med och vad som kommer att hända härnäst, sade diktatorn.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko rasar – hotar Litauen

Foto: Rickard Törnhjelm Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen