Sverige väntas inleda samtal med talibanerna

2021 09 09

Sverige behöver inleda samtal med de fruktade talibanerna.

Orsaken är att man har inget val när det gäller att ordna med logistik och tillstånd för att återuppta evakueringarna förklarar utrikesminister Ann Linde (S) för TV4.

Inget erkännande

– Men inga politiska dialoger, inget erkännande av någon talibanregim eller liknande, säger utrikesministern.

Det finns uppemot 200 ytterligare personer på plats i Afghanistan som Sverige önskar evakuera och Ann Linde berättar att det bland annat handlar om svensk-afghaner som rest till Afghanistan trots stark avrådan att inte resa dit, rapporterar TV4.

Vill hämta hem

Sammantaget vill Sverige evakuera följande grupper:

◾Svensk-afghaner

◾Folk som jobbat för Försvarsmakten till 31 december 2014

◾Personer med särskilda skyddsbehov, som journalister och feminister.

Inga löften

Men Sverige kan på grund av talibanerna inte lova att man lyckas att hämta de personer man vill hämta och som desperat vill lämna landet.

– I slutänden är det talibanerna som bestämmer. Du måste få tillstånd och tillstånden ges av talibanerna. Det är de som öppnar grinden, förklarar Ann Linde (S). 

Se hela TV4-inslaget här.

ANALYS

Ann Linde (S) är tydlig med att Sverige inte avser att erkänna talibanerna. Det är närmast surrealistiskt att en del länder nästan omgående signalerat att man kan komma att erkänna talibanerna som Afghanistans nya regering. Talibanerna är extremister, terrorister och brutala islamister som tagit makten i landet genom en blodig statskupp.

Men flera länder tycks luta åt att de trots allt har mer att vinna på att erkänna talibanerna än att stå emot. Det är möjligt att länder som erkänner talibanerna kan få det lättare att få hem medborgare, lättare att få fram bistånd till hjälpbehövande och lättare att påverka talibanerna i en riktning som rent allmänt främjar det hårt prövade afghanska folket.

Foto: TV4

[yop_poll id="587"]

Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen