Sverige tredje bäst i EU på viktig lista

2021 11 22

Sverige kommer på bronsplats i EU när det gäller att vara så digitaliserat som möjligt.

Det framgår av den nya rankingen i EU:s Desi-lista som står för Digital Economy and Society Index.

Fyra olika områden mäts

Rankingen som mäter hur konkurrenskraftiga de olika EU-länderna är inom digitalisering utgår ifrån fyra olika områden:

▪Humankapital

▪Uppkoppling

▪Integration av digital teknik inom näringslivet

▪Digitala offentliga tjänster

Sveriges starkast inom humankapitalet

I summeringen för Sverige konstateras att humankapitalet är Sveriges starkaste område där vi ligger tvåa i EU med nästan 46 % av befolkningen som har mer än grundläggande digital kompetens uppger SVT. Samtidigt råder det brist när det gäller experter inom informations- och kommunikationsteknik där EU-kommissionen bedömer att Sverige väntas sakna 70 000 IKT-specialister om tre år.

Hela listan

Här är EU-listan:

1, Danmark

2, Finland

3, Sverige

4, Nederländerna

5, Irland

6, Malta

7, Estland

8, Luxemburg

9, Spanien

10, Österrike

11, Tyskland

12, Belgien

13, Slovenien

14, Litauen

15, EU-snittet

16, Frankrike

17, Portugal

18, Lettland

19, Tjeckien

20, Kroatien

21, Italien

22, Cypern

23, Slovakien

24, Ungern

25, Polen

26, Grekland

27, Bulgarien

28, Rumänien

Stor skillnad mellan länderna

– Alla EU-länder har gjort framsteg när det gäller digitalisering men den övergripande bilden är blandad. Gapet mellan de ledande länderna och de länder med lägst poäng förblir stor. Alla länder behöver anstränga sig för att uppnå målen som har satts för 2030 i enlighet med Europas Digitala Årtionde, konstaterar EU-kommissionen i rapporten.

Bank-id fördel för Sverige

Jämfört med i fjol har Sverige klättrat hela fem platser; till plats nummer 5, inom området digitala offentliga tjänster och det handlar bland annat om att svenska folket är duktiga på att använda bank-id rapporterar SVT. Men sammantaget har Sverige tappat en placering jämfört med i fjol då man låg på andra plats totalt.

EU-kommissionen framhåller att när listan släpps för år 2022 som kommer man även att kunna se effekterna av pandemin.

[yop_poll id="883"]

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen