Sverige tar ställning mot Orbans Ungern

2025 05 27

Sverige är ett av mer än ett dussin EU-länder som nu tar ställning mot Viktor Orban och hans Ungern.

Detta genom en deklaration, där länderna uppger sig vara “djupt oroade” över ungersk lagstiftning som riktar sig mot HBTQ+-personer.

Det ungerska parlamentet antog i mars lagstiftning för att möjliggöra ett förbud mot den årliga Pridemarschen i landet, och för att tillåta polisen att använda sig av kontroversiella former av identifiering – såsom ansiktsigenkänningskameror – för att kunna övervaka vilka personer som deltar, rapporterar Reuters.

Erkänner bara två kön

I april godkändes också ytterligare ändringar, som innebär att Ungern enbart erkänner två kön i sin grundlag.

– Vi är mycket oroade över denna utveckling som strider mot de grundläggande värderingarna om mänsklig värdighet, frihet, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter, skriver undertecknarna i deklarationen.

LÄS MER HÄR: Orban anklagar Ukraina: “Aldrig hänt något liknande”

Har hamnat i flera konflikter 

Deklarationen kommer inför en utfrågning som är planerad till tisdag, där EU-ministrar kommer att diskutera om det finns risk för ett allvarligt brott av Ungern som går emot blockets värderingar, enligt nyhetskanalen.

Den ungerske premiärministern Viktor Orban och hans regering, som har suttit vid makten sedan 2010, har vid ett flertal tillfällen hamnat i konflikt med EU och dess medlemsländer i frågor om demokratiska normer, minoriteters rättigheter och utrikespolitik.

“Pride kan vara skadligt för barn”

Orban har bland annat kritiserats för att underminera rättsstatens principer, något som den ungerska regeringen sedermera har tillbakavisat.

Hans regeringsparti, Fidesz, har bland annat uppgett att Pridemarschen kan anses vara skadlig för barn, och att det skyddet går före rätten till att samlas.

LÄS MER HÄR: Viktor Orban kan straffas stenhårt

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen