JUST NU: Sverige svarar på förfrågan – flygplan på väg mot Turkiet

2023 02 09

Sverige skickar ett specialutformat team till Turkiet.

Den kraftiga jordbävning som skedde i Turkiet och Syrien har lett till att över 20 000 människor förlorat livet.

Åtminstone 70 000 personer har skadats och den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan har utlyst undantagstillstånd i landet.

Massiva räddningsoperationer pågår och många länder har skickat stöd till de båda länderna.

Nu skickar Sverige ett specialutformat räddningsteam med 45 personer till Turkiet, rapporterar DN.

Tillhandahållet av Försvarsmakten

Beslutet har tagits efter en direkt förfrågan för turkiska myndigheter.

Räddningsteamet består av 40 personer anställda av Försvarsmakten, bland annat fyra hundekipage och två sjukvårdsteam.

Även fem personer anställda av MSB följer med för ledningsstöd.

– Just nu befinner sig 45 personer i luften på väg mot Turkiet, transporterade av ett C17-flygplan som Försvarsmakten tillhandahållit, säger Carl-Oskar Bohlin (M).

Ingen normal resurs

Sverige har sedan tidigare skickat över 30 miljoner kronor i stöd till bland annat hjälporganisationer.

Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, menar att teamet är på väg till Turkiet i detta nu.

– Det här är ett team som försvarsmakten satt ihop. Det här är normalt inte en resurs som Sverige har stående men på 36 timmar har Försvarsmakten kunnat sammanställa den här resursen, säger han.

Dödssiffrorna stiger

Den katastrofala jordbävningen har orsakat stor förödelse i Turkiet och Syrien.

I Turkiet har åtminstone 16 546 människor omkommit medan över 66 000 skadats.

I Syrien har 3 317 människor dött och ytterligare 5 000 skadats, uppger CNN.

Jordbävningen som skedde på måndagen hade 7,8 på richterskalan.

Internationellt stöd

Åtminstone 95 länder och 16 internationella organisationer har utlovat stöd till Turkiet efter katastrofen säger landets utrikesminister Mevlut Cavusoglu.

Tusentals räddningspersonal från 56 olika länder uppges vara på plats för att bidra på plats.

– Team från 19 fler länder kommer komma hit de kommande 24 timmarna, förklarar Cavusoglu enligt CNN.

Foto: M. König resp M. Dagli

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen