JUST NU: Sverige svänger i viktig utrikespolitisk fråga

2022 11 05

Efter att ha tidigare ha givit tydligt stöd till de kurdiska grupperna som bidrog till att besegra terrorsekten IS så vänder nu Sveriges regering.

Västvärlden, USA, Nato och Sverige har tidigare samarbetet och givit stöd till det kurdiska Demokratiska Unionspartiet PYD och dess militära gren YPG som var avgörande i kampen för att besegra terrorsekten IS.

Rejäl omsvängning

Men nu – tre dagar innan statsminister Ulf Kristersson (M) reser till Turkiet för att träffa landets ledare Recep Tayyip Erdoğan – kommer det besked om att Sveriges hållning till de kurdiska grupperna förändras.

Det är en rejäl omsvängning från Sveriges tidigare regeringars inriktning.

– Det finns en för nära koppling mellan de här organisationerna och PKK som är en terrorlistad organisation av EU för att det ska vara bra för relationen mellan oss och Turkiet, betonar utrikesminister Tobias Billström (M) till SR.

Terrorklassad

Turkiets regering som trappat upp motståndet mot kurderna har tidigare betonat att Sveriges regering behöver klippa alla band med YPG med anledning av dess relation till Kurdistans Arbetarparti PKK, som är terrorklassat.

Lång kravlista

I den kravlista Turkiet framfört för att godkänna att Sverige blir medlem i Nato återfinns bland annat följande punkter:

- Sverige och Finland måste erkänna att PKK och associerade organisationer är terrororganisation.

- Officiella kontakter med dessa organisationer måste upphöra.

- Finansiellt stöd till syriska YPG måste upphöra.

- Kontakten med kurdiska organisationer i Syrien och Irak måste avslutas.

- Alla pengatransaktioner som kan bidra till att finansiera PKK måste stoppas

Tydligt avstånd

Turkiet har betonat att punkterna som rör de kurdiska organisationerna är det viktigaste för Sverige att åtgärda om landet ska få ett ja från Turkiet när det gäller Nato

Och nu tar Regeringen Kristersson tydligt avstånd.

– Det finns en för nära koppling mellan de här organisationerna och PKK som är en terrorlistad organisation av EU för att det ska vara bra för relationen mellan oss och Turkiet, säger Tobias Billström till SR.

Prioriterar Nato

Regeringen vill prioritera svenskt medlemskap i Nato och understryker att man ska uppfylla alla punkter i överenskommelsen som slutits mellan Sverige, Finland och Turkiet.

– Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet, säger Billström.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Kreml kallar in psykiatriker – “Putin paranoid”

2025 10 29

Paranoian växer hos Rysslands diktator Vladimir Putin.

För några dagar sedan uppgavs att den störtdykande ryska ekonomin har fått oron att växa i Kreml.

Det är så pass illa att Putin fruktar en statskupp och har pekat ut den Ryska antikrigskommittén för att försöka ta över landet med våld, uppger The Telegraph.

– Det säger oss att Kreml är paranoid. Putin letar efter fiender för att försöka stärka sin regim, säger John Herbst, chef för Atlantic Council Eurasia Center och tidigare amerikansk ambassadör i Ukraina, till tidningen.

Kallar upp psykiatriker

Nu kommer fler uppgifter som spär på den uppfattningen.

Putins syssling, Anna Tsiviljova, utbildad psykiatriker och gift med Rysslands energiminister Sergej Tviviljov, har gjort “ett meteoriskt upptåg till Kremls hjärta”, rapporterar Iltalehti.

Psykiatrikern har snabbt fått en plats i Kremls innersta krets.

– Putin har börjat organisera sin inre krets på ett sätt som säkerställer att det inte finns några sprickor i maktstrukturen, säger Henry Hale, professor vid George Washington University, till Fox News om rekryteringen.

"Alltmer paranoid"

Anna Tsiviljova är numera biträdande försvarsminister i Ryssland

Hennes kometkarriär har fått det brittiska försvarsministeriet att flagga för att till och med ryssarnas tolerans för korruption och nepotism kommer att sättas på prov.

LÄS MER: Lukasjenko fullständigt rasande: “Sinnessjukt”

Enligt Moscow Times har utnämningen motiverats med att man betonar lojalitet mot presidenten mer än expertis.

– Putin har blivit alltmer paranoid och misstänksam mot sin egen administration, och i den meningen förlitar han sig alltmer på dem han verkligen kan lita på, säger Jussi Lassila, Rysslandsexpert och seniorforskare vid finska Institutet för utrikespolitik, till Iltalehti.

– Putins agerande betonar auktoritär legalism – idén att man måste följa lagar och formella grunder, men bakom den uppenbarar sig ett starkt skydd av den nära kretsen och familjen, säger Lassila.

LÄS MER: Lavrov: Trump har ändrat sig ”radikalt”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Sverige kontantlöst” – historisk händelse bekräftad

2025 10 29

Sverige bör numera klassas som ett kontantlöst samhälle.

En historisk övergång har skett.

Den slutsatsen dras i rapporten Sverige Betalar, en undersökning om svenskarnas betalvanor som studerat utvecklingen under 13 års tid.

– Det finns olika definitioner av ett kontantlöst samhälle, men om man går efter Riksbankens definition som också riksdagen har anammat så tycker jag att det tydligt kan motiveras i vår rapport, säger Lukas Berg från Insight Intelligence, analys- och kommunikationsföretaget som ligger bakom rapporten, till DN.

"Trillat över tröskeln"

Enligt rapporten är kontanternas roll beroende av fyra grundpelare. Det handlar om allmänhetens föredragna betalmedel, möjligheten att överhuvudtaget kunna betala med kontanter, vilken roll de spelar i människors vardag och vilket förtroende som finns för betalmedlet.

När det gäller de tre förstnämnda har kontanterna fått se sig besegrade sedan flera år tillbaka.

Och nu har något historiskt skett.

Svenskarnas förtroende för betalappar är nu högre än för kontanter. 87 procent mot 72 procent.

Därmed är Sverige ett kontantlöst samhälle “enligt rådande definitioner”, menar Lukas Berg.

– Förtroendefrågan har varit kontanternas styrka, det sista som bar kontanterna. Men nu har man trillat över den tröskeln också.

En av tio betalar kontant

Riksbanken delar inte rapportens slutsats om att Sverige bör klassas som kontantlöst, med motiveringen att pengarna fortfarande accepteras av hushåll och företag.

Myndigheten har dock återkommande konstaterat att användningen av kontanter minskar, även om betalmedlet fortfarande är en del av samhället.

– Kontantuttagen har minskat under de senaste åren, både i antal och värde, vilket tyder på att användningen av kontanter minskar, framhöll Riksbanken i en rapport våras.

Enligt myndighetens egen undersökning var det blott 10 procent som betalade med kontanter vid sitt senaste köp i butik.

LÄS MER: Småsparare varnas: Kan förlora 230 000 kronor

Ny lag på gång

Regeringen har tidigare lagt fram ett förslag om att livsmedel, medicin och offentliga avgifter som exempelvis vård och fordonsbesiktning ska kunna betalas kontant.

Förslaget har nu varit ute på remiss.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, har finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tidigare sagt.

LÄS MER: Sverige hyllas internationellt – ”ligger återigen före”

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen