Sverige stort steg närmare Nato – moderatledaren lovar ansöka

2022 03 19

Om Ulf Kristersson blir vald till statsminister kommer Sverige att ansluta till försvarsalliansen.

Det beskedet lämnar Moderaternas partiledare på sin Facebook-sida under eftermiddagen.

– Fattar vi inte ett beslut under våren kommer frågan landa på nästa regering i höst. Om jag leder den kommer jag också att som statsminister verka för ett svenskt medlemskap, meddelar Ulf Kristersson.

Garantera säkerheten

Partiledaren menar att Rysslands invasion av Ukraina och aggressiviteten mot väst har gjort Sverige sårbart. Enligt Kristersson krävs att Sverige går med i militäralliansen Nato för att landets säkerhet ska kunna garanteras.

Till attack mot Socialdemokraterna

I Dagens Nyheter anklagar Moderaternas partiledare Socialdemokraterna för att blockera Nato-frågan och agera “alldels för passivt”. Istället vill han att Sverige tar steget och går med i försvarsalliansen fortast möjligt. Helst i anslutning till det Natomöte som äger rum i Madrid i slutet av juni 2022.

Markering mot Ryssland

Ulf Kristersson uttrycker vidare att han även vill att Sverige tar med sig Finland i ett eventuellt medlemskap. Det skulle vara en direkt markering mot Ryssland, framhäver moderatledaren.

– En gemensam ansökningsprocess skulle också visa Ryssland styrkan i vårt demokratiska svar på auktoritära hot mot de värden vi tillsammans representerar. Och det skulle tillsammans med en kraftfull upprustning av det nationella svenska försvaret förbättra vår gemensamma militära förmåga i Östersjöområdet, meddelar Kristersson på DN Debatt.

Oenighet i riksdagen

Ulf Kristerssons besked står i stark kontrast till Socialdemokraternas ställning i frågan. Så sent som förra veckan lät statsminister Magdalena Andersson meddela att en svensk ansökan till Nato inte är aktuellt.

– Om Sverige skulle välja att skicka in en Nato-ansökan i det här läget skulle vi ytterligare destabilisera läget i Europa, sade hon till SVT under en pressträff.

Förbereder processen

Nu driver alltså Moderaterna på frågan ytterligare. I samma debattartikel betonar Ulf Kristersson att partiet har tillsatt ett eget kansli i riksdagen med fokus på frågan. Partiet meddelar att man alltså redan nu har börjat förbereda den parlamentariska process som krävs för att lämna in en svensk ansökan till Nato.

Stort steg närmare Nato

Såväl enligt opinionsmätningarna som spelbolagen ser det ut att bli ett mycket jämnt val mellan de två regeringsalternativen i höst. Moderatledaren Ulf Kristersson har en ungefärlig femtioprocentig sannolikhet att väljas till Sveriges statsminister i riksdagsvalet den 11 september.

Därmed innebär det nya beskedet från Ulf Kristersson (M) att Sverige i praktiken tar ett betydande steg närmare Nato.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

TYSKLAND HÄVDAR: Stort genombrott i Ukraina – inom två dagar

2025 05 11

Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz tror att en vapenvila i Ukraina kan träda i kraft inom två dagar.

Det rapporterar den tyska Bild.  

– Jag har stort hopp om att det kommer att nås en överenskommelse om eldupphör i Ukraina i helgen, säger Merz enligt tidningen.

– Med tanke på den tre dagar långa vapenvilan som Ryssland utlyst finns det stor chans att den kommer att förlängas till 30 dagar och att förhandlingar om ett fredsavtal sedan kan inledas, fortsätter förbundskanslern.

Vidare meddelar Merz att han skrivit under ett förslag om eldupphör tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens premiärminister Donald Tusk och den brittiske premiärministern Keir Starmer.

– Det är i stort sett identiskt med det amerikanska förslaget. Vi hoppas verkligen att detta också kommer att accepteras av den ryska sidan, säger förbundskanslern och tillägger:

– Bollen ligger helt och hållet hos Moskva.

Zelenskyj ger besked om toppmötet

Samtidigt meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska anordna ett toppmöte med flera europeiska ledare på lördag.

– Vi förbereder oss för att träffa ledarna i ”Koalitionen av villiga länder”, säger Zelenskyj i ett uttalande.

Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina. Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen