Sverige storsatsar på mobilnätverk – kan revolutionera samhället

2024 03 07

Regeringen presenterar en ny forskningssatsning i vårändringsbudgeten.

Det meddelar utbildningsminister Mats Persson (L) och energi och näringsminister Ebba Busch (KD) i dag, torsdag.

Ministrarna uppger att myndigheterna  Vetenskapsrådet och Vinnova får i uppdrag att planera för, genomföra och följa upp en forskningssatsning om 6g –  den sjätte generationens mobilnät som är på väg att utvecklas.

Det nya mobilnätverket väntas revolutionera samhället.

– Latenstiderna förväntas minska drastiskt ner till under en millisekund. Något som skulle kunna möjliggöra exempelvis medicinska operationer på distans och självkörande bilar, framhåller nättidningen Telekomidag.

När 6g-nätverket lanseras väntas det även få stor påverkan för människor i vardagen.

– Forskningen är fortfarande i sin linda men den sjätte generationens nätverk förväntas innebära förbättrad hastighet, förbättrad databearbetning, sömlös anslutning och avsevärt minskad fördröjning, framhåller regeringen.

Sverige som ledande nation

Genom forskningssatsningar på utveckling av 6g hoppas regeringen att Sverige ska stärka sin position som en ledande nation för forskning och innovation inom trådlösa system.

– Kraven på trådlös teknik har ökat stadigt. Regeringen bedömer att det finns ett stort behov av forskning och innovation om 6g för att Sverige ska kunna gå i täten för teknikutvecklingen och vara drivande i arbetet med en global standard för 6g-system.

–  Stärkta förutsättningar för samverkan mellan forskare från andra länder som ligger i framkant är avgörande för bland annat standardisering och kontinuerlig utveckling, säger utbildningsminister Mats Persson.

Energi- och näringsminister Ebba Busch instämmer.

– Säker och robust digital infrastruktur är helt avgörande. Det är avgörande för vår konkurrenskraft, för den gröna och digitala omställningen, såväl som för vår strategiska självförsörjning. Sverige är redan nu en världsledande telekom-nation, men behöver växla upp för att behålla den positionen, säger hon.

Så mycket pengar får myndigheterna

Satsningen beräknas omfatta totalt 390 miljoner kronor under åren 2024–2026.

Vetenskapsrådet tilldelas 140 miljoner kronor och Vinnova 250 miljoner kronor. Båda ska årligen delredovisa uppdragen, och respektive myndighet ska slutredovisa sitt uppdrag den 31 mars 2027

Text: Redaktionen

Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 25

Ett Göteborgsbolag går i konkurs.

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Ryska fartyg i Norge

2025 05 23

Fartyg som kopplas till Rysslands skuggflotta observeras regelbundet i norska vatten.

Nu riktar Malte Humpert, grundare av tankesmedjan The Arctic Institute och journalist vid den norska tidskriften High North News, skarp kritik mot sitt eget land.

– Norge tillhandahåller vapen och stöd till Ukraina, men när det gäller att införa sanktioner mot LNG-tankfartyg gör landet mindre än andra, säger han till Dagbladet. 

– Varför låta farliga fartyg, som Ryssland tjänar pengar på, stanna kvar i Norge? frågar sig journalisten.

Tillåts besöka hamnar

Humpert hänvisar bland annat till att Norge fortfarande tillåter fartygen att byta besättning och fylla på varor i norska hamnar.

Detta sker trots att EU enats om hårda sanktioner mot 342 fartyg som kopplas till den ryska skuggflottan.

Norge är förvisso inte med i EU, men Humpert menar att landet borde följa unionens exempel.

– Om det finns politisk vilja kan något göras åt det. Men Norge har inte gjort någonting och det ser inte bra ut.

Kraftfull markering från Storbritannien

Storbritannien, ett annat land som inte är med i EU, har infört mängder av sanktioner mot fartyg i den ryska skuggflottan.

För två veckor sedan presenterade Downing Street de ”kraftfullaste åtgärderna” hittills.

Läs mer här: Storbritannien slår till mot Ryssland – ”största någonsin”

Vill undvika sanktioner

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i den ryska skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina. EU-ledare har länge varnat för att fartygen kan orsaka olyckor med ödesdigra konsekvenser för miljön.

Enligt Malte Humpert är fartygen i skuggflottan ofta dåligt försäkrade och har vid flera tillfällen stängt av sina transpondrar, vilket innebär att de inte syns för andra fartyg.  

– Det är inte säkert, man måste veta var de befinner sig. Det har förekommit fall där fartyg har kolliderat eftersom de inte synts på andra fartygs radar, säger han till Dagbladet.

Foto: Jetiveri

Text: Redaktionen