7 november 2025

Sverige slår tillbaka mot Viktor Orbán

2023 09 26

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har än en gång gått till angrepp mot Sverige.

Precis som flera gånger tidigare handlar det om Ungerns ovilja att sätta fart på den ratificeringsprocess som ska ge Sverige grönt ljus för Natomedlemskap.

I ett uttalande igår i samband med att det ungerska parlamentet öppnade krävde Orbán “respekt” från Sverige.

– Jag undrar om det finns någonting brådskande som skulle tvinga oss att ratificera Sveriges Nato-ansökan. Jag kan inte se det, sade han enligt Bloomberg.

Slår tillbaka

Nu svarar Sverige på Orbáns senaste uttalande.

Och utrikesminister Tobias Billström (M) betonar att man inte har någon avsikt att visa varken för Ungern eller någon annan att det finns något annat alternativ än att Sverige ska gå med i Nato.

– Det vore ganska dumt att i det här läget börja prata om en plan B och därmed indikera, inte bara för våra vänner men också för våra motståndare där ute i världen som inte vill att vi ska bli Nato-medlemmar, att vi har något sorts märkligt sidoalternativ, säger han till Sveriges Radio Ekot.

– Vilket vi alltså inte har.

Litar på Szijjártós "ja"

Tobias Billström berättar att han i en FN-korridor ställde frågan till den ungerska utrikesministern Péter Szijjártó om han står fast vid att Ungern inte kommer att bli det sista landet som säger ja till Sveriges ansökan till Nato.

– Han svarade tydligt och klart: ja, vi står fast vid det. Det är det enda jag behöver höra.

Rasade mot Sverige

Just Péter Szijjártó var den som undertecknade det brev som skickades till Tobias Billström efter att det flera år gamla UR-klippet som problematiserade demokratin i Ungern uppmärksammats av Natomedlemmen.

Ett videoklipp man håller Sveriges regering högst ansvarig för.

 Jag är rätt säker på att du förstår motsägelsen mellan de två fenomenen: du uppmuntrar våra parlamentsledamöter att ratificera ert inträde i Nato, alltmedan ni anklagar dem för att ha raserat demokratin i Ungern, framhöll den ungerska ministern.

Ultimatum till Ukraina

Utöver att ta ton mot Sverige markerade även Viktor Orbán mot Ukraina i sitt tal i det ungerska parlamentet.

Han är särskilt upprörd över en ukrainsk lag från 2017 som förbjuder minoritetsspråk som enskilda kurser i landets skolor.

– De vill förvandla ungerska skolor till ukrainska skolor. Vi kommer inte stötta Ukraina på den internationella scenen förrän de återinför lagarna som garanterar rättigheterna för ungrare, sade Orbán enligt Bloomberg.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 feb 2026

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 jan 2026

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen