Sverige sätter ned foten – agerar mot utländska företag

2023 11 03

I mitten av oktober uppdagades det att en rysk affärsman beviljats bygglov för ett 600 kvadratmeter stort fritidshus i Sverige.

Affärsmannen Stanislav Aleschenko planerar att slå upp huset i närheten av den topphemliga militäranläggningen Muskö. Skrytbygget kommer att ha utsikt över militärbasen.

Mannens närvaro i området betraktas som ett hot mot rikets säkerhet, enligt uppgifter till Expressen.

Tidningen har granskat Stanislav Aleschenko och fastslagit att den ryske affärsmannen har kopplingar till ryska staten och bolag som ingår i det ryska kärnvapenkomplexet.

Socialdemokraterna har krävt att bygget ska stoppas.

– Sverige befinner sig i ett svårt säkerhetspolitiskt läge och det finns skäl att se över lagstiftningen för att begränsa utländska intressens rätt att utvidga fastigheter i närheten av skyddsobjekt, framhöll S i ett uttalande.

Nu ändras lagstiftningen i Sverige.

Det här gäller

Från och med den 1 december införs en ny lag om som innebär att investeringar som kan utgöra säkerhetsrisker ska kunna granskas av en särskild granskningsmyndighet och – om det är nödvändigt – förbjudas. 

Det har regeringen beslutat.

– Den nya lagen om utländska direktinvesteringar med kompletterande förordningar skapar förutsättningar för att, om nödvändigt, hindra utländska investeringar i svenska företag vars verksamhet, information eller teknik har betydelse för Sveriges säkerhet eller för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige, framhåller man i ett uttalande.

Ansvarig myndighet

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) utses till granskningsmyndighet.

ISP kommer få möjlighet att granska utländska direktinvesteringar i svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet.

Sådan verksamhet kan exempelvis handla om samhällsviktig och säkerhetskänslig verksamhet.

– Utländska direktinvesteringar är en viktig del av det svenska näringslivets utveckling. Samtidigt är strategiska förvärv ett av de sätt som främmande makt använder sig av för att uppnå fördelar mot andra stater, understryker regeringen.

Det nya regelverket träder i kraft den 1 december 2023.

 Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen 

JUST NU: Rubios besked om Ukrainakriget – “nytt tillvägagångssätt”

2025 07 10

USA:s utrikesminister Marco Rubio möter Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i Malaysia.

Under ett 50 minuter långt möte i Kuala Lumpur diskuterade Marco Rubio och Rysslands Sergej Lavrov nya idéer för att bland annat få slut på kriget i Ukraina.

– Det är ett nytt och annorlunda tillvägagångssätt. Jag skulle inte karakterisera det som något som garanterar fred, men det är ett koncept som jag, ni vet, tar tillbaka till presidenten, säger Rubio om mötet, enligt PBS News.

USA:s President Donald Trump uppges, enligt Rubio vara frustrerad över att Ryssland inte varit mer villigt att kompromissa.

– Vi behöver se en handlingsplanplan för hur den här konflikten kan slutföras. Och så delade vi några idéer om hur det kan se ut.

– Vi kommer att fortsätta att vara engagerade där vi ser möjligheter att kunna göra skillnad, säger han till samma tidning.

Flera konflikter på bordet

Rysslands utrikesdepartement kallade mötet för ett “ärligt och djupgående samtal” där även situationerna i Iran och Syrien togs upp.

Det var andra gången Marco Rubio och Sergey Lavrov träffades sedan Rubio blev utrikesminister.

Första mötet hölls i februari i Riyadh, Saudiarabien, då Trumps administration ville se hur villiga Ryssland och Ukraina var att inleda fredssamtal. De har även haft flera telefonsamtal sedan dess.

Båda länderna vill se fredliga lösningar och återuppta samarbeten, bland annat genom att återinföra direktflyg och stärka diplomatiska relationer.

Oro för handelskrig

Samtidigt ökar spänningarna kring handel. Trump har meddelat att flera länder i Asien, inklusive nästan alla i ASEAN, kommer få höjda tullar från 1 augusti om inga nya handelsavtal sluts.

Enligt amerikanska utrikesdepartementet kommer tullar och handel dock inte vara Rubios huvudfokus under mötena.

Istället vill Trumps regering lägga tonvikten på säkerhet till havs, där Kina har agerat allt mer hotfullt mot mindre grannländer, samt på att bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

Foto: G. Skidmore

Text: Redaktionen

SVERIGE: Bransch slår larm – “Det här är inte normalt”

2025 07 10

Det råder kris inom vården i sommar.

Personalbrist hotar patientsäkerheten under sommarmånaderna, där vårdpersonal slår larm om pressade sommarscheman. Detta enligt en ny undersökning från Vårdförbundet.

Enligt den nya undersökningen saknas det personal för var tredje sommarschema inom vården. Allra värst är det inom akutsjukvård och intensivvård.

– Vi går verkligen på det minsta möjliga vi kan just nu. Är det så att någon blir sjuk, ja då går vi underbemannade, säger Cecilia Asp Paulrud, sjuksköterska och fackligt förtroendevald till TV4.

Hon berättar att hon ofta väntar på ett sms om att jobba extra, någonting som gör att arbetet blir mer än krävande.

Facket kräver åtgärder

Många anställda upplever också press att avbryta eller flytta sina semestrar – 28 procent enligt undersökningen.

Sineva Ribiero, ordförande för Vårdförbundet menar att det krävs mer pengar och bättre villkor. Det behövs hållbara scheman där personalen vet i förväg hur man ska jobba.

Hon varnar för att dagens läge är ohållbart.

– Det här är inte normalt. Det får inte bli standard att vården går på knäna varje sommar, säger hon till samma kanal.

Vårdförbundet flaggar för lösning

Enligt Vårdförbundet behövs kortare veckoarbetstid, tydligare semesterregler och mer paus i schemat – så kallade "hållbara heltider". Om alla kunde arbeta heltid, skulle vården kunna få in upp till 8 000 fler heltidsanställda.

– Medlemmar i Vårdförbundet ska kunna ta semester utan att vården riskerar att krascha. Att vi år efter år får rapporter om tomma schemarader och påtryckningar kring ledighet är ett systemfel, säger Sineva Ribiero i rapporten.

SKR: Patienter får den vård de behöver

Trots larmen tonar Sveriges kommuner och regioner (SKR) ner oron. De menar att det inte finns några tecken på att svenskar inte får den vård de behöver, även om de medger att regionernas ekonomi är pressad.

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen