Sverige sänder vapen till Ukraina – Första krigsleveransen sedan 1939

2022 03 01

För första gången på 83 år kommer Sverige att sända vapen till ett pågående krig.

Det står klart sedan statsminister Magdalena Andersson (S) i kväll meddelat att S-regeringen vill stödja Ukrainas väpnade styrkor med vapen i kampen mot Rysslands diktator.

Ytterst ovanligt

– Europa och Sverige befinner sig i en exceptionell situation. Då behöver man fatta exceptionella beslut, framhåller Magdalena Andersson (S).

Beskedet är ytterst ovanligt för Sverige som land.

Inte sedan 1939

– Det är inte svensk praxis att skicka militärt material till konfliktzoner. Senast Sverige gjorde det var när Sovjetunionen angrep Finland 1939. Min slutsats är nu att vår säkerhet bäst tjänar på att vi nu stöttar Ukrainas möjligheter att försvara sig mot Ryssland, säger Magdalena Andersson (S)

Till Ukrainas väpnade styrkor

– Sverige kommer gå fram med omfattande stöd till Ukrainas väpnade styrkor, säger Sveriges statsminister nu ikväll.

Det innebär att Sverige säger ja till Ukrainas president Zelenskys desperata vädjan om akut hjälp för att stå emot de ryska soldaterna som tränger allt djupare in i Ukraina med syfte att krossa landets demokrati och införa diktatur.

Krigsmaterial för 1,4 miljarder

Sverige kommer att sända följande material till Ukraina och president Volodymyr Zelensky.

◾135 000 fältransoner

◾5 000 hjälmar

◾5 000 kroppsskydd

◾5 000 pansarskott

◾500 miljoner i direktstöd till Ukrainas väpnade styrkor

– Det samlade värdet på stödet uppgår till nästan 1,4 miljarder kronor, säger Magdalena Andersson (S).

Hot mot hela Europa

Statsministern framhåller att Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ett hot mot inte bara Ukraina.

– Ryssland hotar hela den europeiska säkerhetsordningen, framhåller Magdalena Andersson.

För att Sverige ska kunna verkställa stödet till Ukraina snarast kommer frågan hanteras i riksdagen redan i morgon via ett så kallat utskottsinitiativ.

Brett stöd

Då Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna säger ja till att sända vapen är det i praktiken redan klart att S-regeringen kommer att få igenom sitt förslag.

Socialdemokraternas partiledare tackar även de andra partierna för deras goda samarbete i frågan.

Aldrig tidigare hållit i vapen

– Senaste tiden har jag haft återkommande kontakt med Ukrainas president Zelensky. Och igår talade jag med Ukrainas premiärminister. De har gett skakande skildringar om vad det ukrainska folket går igenom.

– Föräldrar och barn som väcks av flyglarm. Ukrainska medborgare som aldrig tidigare hållit i ett vapen men som nu beväpnar sig.

– Sveriges solidaritet med Ukraina sker inte bara med ord utan också med handlingar, understryker statsminister Andersson (S).

För hela Europas säkerhet

– Detta är ett exceptionellt beslut. Det är första gången som Sverige lämnar den här sortens stöd sedan det sovjetiska angreppet på Finland 1939. Men det är också en exceptionell situation.

– Vi är redo att göra det som krävs i solidaritet med Ukraina. Men också för Sveriges och hela Europas säkerhet, säger Magdalena Andersson (S) på presskonferensen nu i kväll på Regeringskansliet Rosenbad i Stockholm.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen