Sverige sänder vapen till Ukraina – Första krigsleveransen sedan 1939

2022 03 01

För första gången på 83 år kommer Sverige att sända vapen till ett pågående krig.

Det står klart sedan statsminister Magdalena Andersson (S) i kväll meddelat att S-regeringen vill stödja Ukrainas väpnade styrkor med vapen i kampen mot Rysslands diktator.

Ytterst ovanligt

– Europa och Sverige befinner sig i en exceptionell situation. Då behöver man fatta exceptionella beslut, framhåller Magdalena Andersson (S).

Beskedet är ytterst ovanligt för Sverige som land.

Inte sedan 1939

– Det är inte svensk praxis att skicka militärt material till konfliktzoner. Senast Sverige gjorde det var när Sovjetunionen angrep Finland 1939. Min slutsats är nu att vår säkerhet bäst tjänar på att vi nu stöttar Ukrainas möjligheter att försvara sig mot Ryssland, säger Magdalena Andersson (S)

Till Ukrainas väpnade styrkor

– Sverige kommer gå fram med omfattande stöd till Ukrainas väpnade styrkor, säger Sveriges statsminister nu ikväll.

Det innebär att Sverige säger ja till Ukrainas president Zelenskys desperata vädjan om akut hjälp för att stå emot de ryska soldaterna som tränger allt djupare in i Ukraina med syfte att krossa landets demokrati och införa diktatur.

Krigsmaterial för 1,4 miljarder

Sverige kommer att sända följande material till Ukraina och president Volodymyr Zelensky.

135 000 fältransoner

5 000 hjälmar

5 000 kroppsskydd

5 000 pansarskott

500 miljoner i direktstöd till Ukrainas väpnade styrkor

– Det samlade värdet på stödet uppgår till nästan 1,4 miljarder kronor, säger Magdalena Andersson (S).

Hot mot hela Europa

Statsministern framhåller att Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ett hot mot inte bara Ukraina.

– Ryssland hotar hela den europeiska säkerhetsordningen, framhåller Magdalena Andersson.

För att Sverige ska kunna verkställa stödet till Ukraina snarast kommer frågan hanteras i riksdagen redan i morgon via ett så kallat utskottsinitiativ.

Brett stöd

Då Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna säger ja till att sända vapen är det i praktiken redan klart att S-regeringen kommer att få igenom sitt förslag.

Socialdemokraternas partiledare tackar även de andra partierna för deras goda samarbete i frågan.

Aldrig tidigare hållit i vapen

– Senaste tiden har jag haft återkommande kontakt med Ukrainas president Zelensky. Och igår talade jag med Ukrainas premiärminister. De har gett skakande skildringar om vad det ukrainska folket går igenom.

– Föräldrar och barn som väcks av flyglarm. Ukrainska medborgare som aldrig tidigare hållit i ett vapen men som nu beväpnar sig.

– Sveriges solidaritet med Ukraina sker inte bara med ord utan också med handlingar, understryker statsminister Andersson (S).

För hela Europas säkerhet

– Detta är ett exceptionellt beslut. Det är första gången som Sverige lämnar den här sortens stöd sedan det sovjetiska angreppet på Finland 1939. Men det är också en exceptionell situation.

– Vi är redo att göra det som krävs i solidaritet med Ukraina. Men också för Sveriges och hela Europas säkerhet, säger Magdalena Andersson (S) på presskonferensen nu i kväll på Regeringskansliet Rosenbad i Stockholm.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen