Sverige sämst i Nordeuropa

2026 05 29

Sverige är sämst i Nordeuropa på en av de viktigaste säkerhetsåtgärderna.

Trots flera kampanjer om att stärka beredskapen ligger Sverige efter övriga länder i Nordeuropa, enligt den årliga undersökningen CIO Analytics.

– Endast 15 procent av svenska verksamheter övar regelbundet på sina beredskapsplaner. Det är betydligt färre än i våra grannländer, där en av fyra övar kontinuerligt. Detta trots att vi i högre grad anger att vi varit utsatta för angrepp med inverkan på verksamheten, säger Carl-Johan Ekelund, chef för säkerhet på it-bolaget Atea.

Stora konsekvenser

Sveriges eftersläpsamhet kan få betydande konsekvenser, både för privatpersoner och verksamheter runt om i landet.

Vid cyberangrepp kan betalsystem slås ut under längre perioder, vilket påverkar invånares möjligheter att exempelvis handla mat och hämta ut medicin.

Samtidigt kan angrepp mot sjukvårdens it-system få dödliga konsekvenser.

”Kan tyckas konstigt”

Myndigheter och politiker lyfter ofta att övningar är avgörande för att minska konsekvenserna av cyberangrepp. Trots det är beredskapsövningar i kommuner minst förekommande.

– Det kan tyckas konstigt då vi sett flera uppmärksammade attacker på kommuner och kommunala verksamheter bara det senaste året. Men för att beredskapsarbetet ska få verkligt genomslag behöver det vara ett gemensamt ansvar mellan it, verksamhet och ledning, säger Carl-Johan Ekelund.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Privata företag sticker ut

Enligt CIO Analytics undersökning arbetar privat sektor mer återkommande med beredskapsträning. Ett av fem företag gör det löpande.

Atea uppger att det finns flera förklaringar till varför privata företag presterar bättre än kommunala verksamheter.

– Att offentlig sektor generellt, och kommuner i synnerhet, övar mindre beror på flera faktorer. Det kan handla om att säkerhet inte får kommunledningens uppmärksamhet, att övningar anses ta för mycket tid och kostnader i anspråk, eller att man är naiv kring vilka effekter ett angrepp kan få, framhåller bolaget.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor 

Text. Redaktionen


Klassisk kedja blöder pengar – har 85 varuhus i Norden

2026 07 17

Den klassiska sportkedjan XXL förlorar hundratals miljoner kronor.

Läget har länge sett tufft ut för sportkedjan.

För ganska exakt ett år sedan köptes dock kedjan upp av den brittiska koncernen Frasers Group.

När koncernen nu har öppnat böckerna så framgår att de genomfört en stor nedskrivning av goodwill relaterat till XXL – och den klassiska sportkedjan förlorar hundratals miljoner kronor.

Blöder pengar

Frasers Group framhåller i sin årsrapport att XXL köptes upp i en position av “betydande nöd”.

De understryker att kedjan "fortsätter att möta utmaningar och ännu inte genererar positivt kassaflöde".

Faktum är att XXL blöder pengar.

Stora förluster

Under den del av räkenskapsåret som XXL var konsoliderat i Frasers Group omsatte sportkedjan 393,9 miljoner pund – motsvarande strax över fem miljarder kronor.

Rörelseförlusten för kedjan landade på 26,2 miljoner pund – motsvarande drygt 340 miljoner svenska kronor.

Det framgår av den brittiska koncernens senaste årsrapport.

Om XXL hade varit en del av den brittiska gruppen hela verksamhetsåret så hade förlusten landat på 31,6 miljoner pund – alltså drygt 410 miljoner svenska kronor.

Läs mer: Färre är arbetslösa i Sverige

Det är XXL

XXL är en sportkedja som grundades år 2000 och året därpå öppnade sitt första varuhus i Oslo.

Idag har kedjan totalt 85 varuhus i Norge, Sverige och Finland – varav 31 i Sverige.

– XXL har två centrallager: ett i Nordkisa i Norge och ett i Örebro i Sverige, förklarar kedjan.

Köptes upp förra året

Sommaren 2025 köptes XXL upp av Frasers Group och avnoterades i och med det från börsen.

– Frasers Group är ett brittiskt detaljhandelsföretag som specialiserar sig på sport, träning, mode och livsstilsprodukter. Företaget driver ett stort antal varumärken och butiker världen över, framhåller XXL om sin nya ägare.

Läs mer: Stor oro för Trump i natt – ”är skiträdda”

Foto: Viktor Milonjić XXL

Text: Redaktionen


Betala inte trafikböterna – svenska bilister uppmanas

2026 07 16

Svenska bilförare får just nu en ovanlig uppmaning.

Transportstyrelsen går ut med ett meddelande till svenska bilägare.

Myndigheten uppmanar bilister att inte betala några böter som sägs komma från dem.

Bedragare i farten

Flera svenska bilägare har den senaste tiden fått falska meddelanden som ser ut att komma från Transportstyrelsen.

I sms:en uppmanas mottagaren att betala en obetald trafikbot eller annan avgift genom att klicka på en länk.

Men länkarna leder inte till Transportstyrelsens riktiga webbplats – utan till falska sidor som skapats för att stjäla personuppgifter och pengar.

– Detta är falska utskick som inte kommer från oss!, skriver myndigheten på sin hemsida.

LÄS MER: Moskva omringat – kommer från flera håll

Använd aldrig Bank-ID

Bedragarnas mål är ofta att få mottagaren att agera snabbt genom att skapa stress.

Ett vanligt knep är att hävda att en avgift måste betalas direkt eller att ett ärende annars går vidare.

I vissa fall försöker bedragarna få personen att logga in med Bank-ID på en falsk webbplats.

Där kan de försöka komma åt bankuppgifter eller annan känslig information.

Transportstyrelsen uppmanar därför alla att vara mycket försiktiga.

– Transportstyrelsen skickar aldrig ut uppmaningar om betalningar eller utlämnande av kontouppgifter via mejl eller sms. Klicka inte på länkarna, betala inte in några pengar och lämna inte ut dina kontouppgifter, uppger myndigheten.

Även om en webbplats ser äkta ut kan den vara falsk.

Bedragare skapar ofta sidor som liknar riktiga myndighetssidor och ibland skiljer sig webbadressen bara med en enda bokstav.

Misstänkta bluff-sms kan rapporteras genom att vidarebefordra meddelandet till 7726, vilket hjälper teleoperatörer att upptäcka och stoppa bedrägerier.

Kontrollera kravet

Den som är osäker på om en avgift verkligen finns ska inte använda länken i sms:et.

I stället rekommenderas att man själv går in via Transportstyrelsens officiella kanaler eller kontrollerar information i sin digitala brevlåda.

På så sätt kan svenska bilägare undvika att lämna över pengar och personuppgifter till bedragare som försöker utnyttja myndigheternas namn.

LÄS MER: Ryska bombflyg attackeras

Foto: Polisen

Text: Redaktionen