Sverige sämst i Nordeuropa

2026 05 29

Trots flera kampanjer om att stärka beredskapen ligger Sverige efter övriga länder i Nordeuropa, enligt den årliga undersökningen CIO Analytics.

– Endast 15 procent av svenska verksamheter övar regelbundet på sina beredskapsplaner. Det är betydligt färre än i våra grannländer, där en av fyra övar kontinuerligt. Detta trots att vi i högre grad anger att vi varit utsatta för angrepp med inverkan på verksamheten, säger Carl-Johan Ekelund, chef för säkerhet på it-bolaget Atea.

Stora konsekvenser

Sveriges eftersläpsamhet kan få betydande konsekvenser, både för privatpersoner och verksamheter runt om i landet.

Vid cyberangrepp kan betalsystem slås ut under längre perioder, vilket påverkar invånares möjligheter att exempelvis handla mat och hämta ut medicin.

Samtidigt kan angrepp mot sjukvårdens it-system få dödliga konsekvenser.

”Kan tyckas konstigt”

Myndigheter och politiker lyfter ofta att övningar är avgörande för att minska konsekvenserna av cyberangrepp. Trots det är beredskapsövningar i kommuner minst förekommande.

– Det kan tyckas konstigt då vi sett flera uppmärksammade attacker på kommuner och kommunala verksamheter bara det senaste året. Men för att beredskapsarbetet ska få verkligt genomslag behöver det vara ett gemensamt ansvar mellan it, verksamhet och ledning, säger Carl-Johan Ekelund.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Privata företag sticker ut

Enligt CIO Analytics undersökning arbetar privat sektor mer återkommande med beredskapsträning. Ett av fem företag gör det löpande.

Atea uppger att det finns flera förklaringar till varför privata företag presterar bättre än kommunala verksamheter.

– Att offentlig sektor generellt, och kommuner i synnerhet, övar mindre beror på flera faktorer. Det kan handla om att säkerhet inte får kommunledningens uppmärksamhet, att övningar anses ta för mycket tid och kostnader i anspråk, eller att man är naiv kring vilka effekter ett angrepp kan få, framhåller bolaget.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor 

Text. Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen