EKONOMI: Sverige sämst i Norden

2023 06 13

Under 2022 ökade Sveriges BNP med 2,6 procent.

Men tillväxten var svag i slutet av året.

Under det fjärde kvartalet minskade Sveriges BNP med 0,5 procent. En siffra som sticker ut jämfört med övriga länder i Norden.

Danmarks BNP ökade till exempel med 1,1 procent under samma tidsperiod.

Nu höjs varningsflaggorna.

Sveriges ekonomiska tillväxt bedöms vara svagast i Norden. Flera ledande nordiska ekonomer varnar för att den svenska ekonomin stagnerat, rapporterar SvD.

– Vår officiella prognos för Sveriges BNP-tillväxt i år är att den är svagast bland de nordiska länderna, säger Heidi Schauman, som är finländsk chefsekonom på Danske Bank, till tidningen.

Större nedgång

Danske makroekonomen Niels Rønholt, som är verksam på Jyske Bank i Köpenhamn, instämmer i analysen.

Han berättar att utsikterna för den svenska ekonomin är osäkra.

– Nedgången i konsumtion har varit mer signifikant i Sverige än i resten av Europa, vilket beror på att de stigande räntorna slår igenom snabbare, säger han till SvD.

Fastighetsbubbla

Mest oroväckande är situationen på den svenska bostadsmarknaden, enligt de nordiska ekonomerna.

Osäkerheten på den svenska marknaden är stor och risken för en ny fastighetsbubbla har ökat.

En fastighetsbubbla är en finanskris som orsakas av  förmånliga lånevillkor, låga räntor och låg arbetslöshet.

Bubblan riskerar att spricka när räntorna skjuter i höjden eller när arbetslösheten kraftigt ökar.

Svårbedömt läge

Huruvida Sverige kommer att drabbas av fenomenet är svårt att sia om.

– Problemet med bubblor är att man nästan aldrig vet om att det är bubbla förrän den spruckit. Att priserna har gått upp så mycket som de gjort under de senaste åren beror till stor del på rekordlåga räntor, rapporterar sajten Ekonomifokus.  

Kommer bli bättre

Den svenska ekonomin befinner sig i et tufft läge.

Men det kommer att bli bättre.

Det förutspår Lasse Corin, chefsekonom på finländska Aktia Bank.

– Det finns ur min synvinkel tre avgörande förklaringar. Sveriges höga sysselsättningsgrad som stödjer ekonomin, låg statsskuld och den tredje punkten, som jag tror är viktigast, är att Sverige har en investeringsboom, säger han till SvD och hänvisar till investeringar i fabriker, forskning, utveckling och it.  

Text: Redaktionen

Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

2025 01 14

Det är inte alltid så lätt att åka på bilsemester utomlands.

Flera trafikregler skiljer sig åt mellan olika länder, även inom Norden och EU.

Det har norrmän fått lära sig den hårda vägen, skriver Dagbladet.

Framför allt är det nya och obekanta vägskyltar i Sverige som kan ställa till problem, vilket innebär att många norska bilister som korsar gränsen kan räkna med böter som följd.

"Vad i allsin dar betyder det?"

I synnerhet är det en skylt som förvirrar: den som anger när det är förbjudet att parkera på en viss sida av vägen beroende på om det är udda eller jämnt datum.

– Sådana här skyltar kan man lätt hitta i tätbebyggda områden i Sverige, men vad i allsin dar betyder det? frågar sig den norska tidningen.

En av de enklare varianterna av vägmärket syns på bilden nedan, men ibland kan de försvåras av att även klockslag och direktiv om att förbudet gäller ett visst antal månader om året anges på samma skylt.

– Märket anger förbud mot att parkera fordon på dagar med jämnt datum på den sida av vägen som har jämna adressnummer och på dagar med udda datum på den sida av vägen som har udda adressnummer, förklarar Transportstyrelsen om den nedanstående skylten.

Bild: Transportstyrelsen

Gör annan miss

Det är dock knappast bara norrmän som har problem med att tolka parkeringsskyltar, många svenskar möter samma utmaningar.

Däremot finns det en annan parkeringsmiss som särskilt tycks drabba våra grannar i stor utsträckning när de besöker Sverige med bilen.

Och det är att de parkerar mot färdriktningen – vilket är lagligt i Norge men inte i Sverige.

– Många norrmän på roadtrips i Sverige har upplevt detta, framhöll Dagbladet under semestersäsongen i somras.

En "svenskfälla"

Fenomenet beskrivs i norska medier som en “svenskfälla” och leder till böter på 1 200 kronor.

Men Transportstyrelsen är glasklara med vad som gäller.

– Du får bara stanna eller parkera på den högra sidan av vägen i trafikens färdriktning, framhåller myndigheten.

En bil som parkeras på annat sätt bedöms kunna orsaka olyckor när föraren ska manövrera bilen till fel sida av vägen och är dessutom svårare att upptäcka i mörker när de är vända på fel håll, eftersom det saknas reflexer fram.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen