JUST NU: Sverige sämst i Norden – dåliga nyheter för alla som jobbar

2025 02 21

Sverige är landet med lägst löner i hela Norden – trots några av de längsta arbetsveckorna. 

Sverige ligger långt efter övriga Norden vad gäller lönesnitt. Det görs gällande i en ny rapport från löne- och HR-plattformen Deel.

Allra tydligast gäller det medianlöner inom techsektorn. En mjukvaruingenjör i Sverige tjänar ungefär 708 800 kronor om året – att jämföra med Danmarks 1,2 miljoner kronor.

“Stor utmaning för Sverige”

Nu varnar experter för att Sverige – där it-kompetensen redan är relativt låg – kan få svårt att locka nya talanger till landet.

– Det är tydligt att Norden inte är en enhetlig arbetsmarknad när det gäller löner, och detta märks särskilt inom techsektorn. I kombination med bristen på IT-kompetens i Sverige utgör dessa faktorer en stor utmaning för svenska arbetsgivare som vill attrahera och behålla topptalanger, menar Daniel Eisenberg, Head of Expansion Nordics på Deel.

Läs mer: UPPGIFTER: Omtalad yrkesgrupp får enorm löneökning

Hela listan – Danmark ohotad etta

Nedan finner du medianlöner inom alla yrken från fyra nordiska länder, med Danmark som ohotade ledare.

  • Sverige: cirka 751 000 kr/år
  • Finland: cirka 783 000 kr/år
  • Norge: cirka 880 000 kr/år
  • Danmark: cirka 1 130 000 kr/år

Enligt ny information från Eurostat har Sverige också näst längst arbetsveckor i Norden. Det enda nordiska landet med längre arbetsveckor är Island.

Gruppen med snabbast löneökning

Globalt sett är Generation Z (personer födda mellan 1995 och 2012) den grupp som sett snabbast löneökning (9 procent). 

Enligt rapporten beror det på att folk födda i generationen ställer höga krav – bland annat på flexibilitet, utvecklingsmöjligheter och meningsfullt arbete.

– Våra data visar att företag inte bara anpassar sig till dessa krav – de prioriterar dem. Den snabba löneökningen och låga uppsägningsfrekvensen visar att arbetsgivare är villiga att investera i dem, säger Daniel Eisenberg.

Läs vidare: Nästan alla svenskar får ny lön - dessa datum gäller

Foto: Christian Erfurt

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen