EKONOMI: Sverige sämst i Norden

2023 06 13

Men tillväxten var svag i slutet av året.

Under det fjärde kvartalet minskade Sveriges BNP med 0,5 procent. En siffra som sticker ut jämfört med övriga länder i Norden.

Danmarks BNP ökade till exempel med 1,1 procent under samma tidsperiod.

Nu höjs varningsflaggorna.

Sveriges ekonomiska tillväxt bedöms vara svagast i Norden. Flera ledande nordiska ekonomer varnar för att den svenska ekonomin stagnerat, rapporterar SvD.

– Vår officiella prognos för Sveriges BNP-tillväxt i år är att den är svagast bland de nordiska länderna, säger Heidi Schauman, som är finländsk chefsekonom på Danske Bank, till tidningen.

Större nedgång

Danske makroekonomen Niels Rønholt, som är verksam på Jyske Bank i Köpenhamn, instämmer i analysen.

Han berättar att utsikterna för den svenska ekonomin är osäkra.

– Nedgången i konsumtion har varit mer signifikant i Sverige än i resten av Europa, vilket beror på att de stigande räntorna slår igenom snabbare, säger han till SvD.

Fastighetsbubbla

Mest oroväckande är situationen på den svenska bostadsmarknaden, enligt de nordiska ekonomerna.

Osäkerheten på den svenska marknaden är stor och risken för en ny fastighetsbubbla har ökat.

En fastighetsbubbla är en finanskris som orsakas av  förmånliga lånevillkor, låga räntor och låg arbetslöshet.

Bubblan riskerar att spricka när räntorna skjuter i höjden eller när arbetslösheten kraftigt ökar.

Svårbedömt läge

Huruvida Sverige kommer att drabbas av fenomenet är svårt att sia om.

– Problemet med bubblor är att man nästan aldrig vet om att det är bubbla förrän den spruckit. Att priserna har gått upp så mycket som de gjort under de senaste åren beror till stor del på rekordlåga räntor, rapporterar sajten Ekonomifokus.  

Kommer bli bättre

Den svenska ekonomin befinner sig i et tufft läge.

Men det kommer att bli bättre.

Det förutspår Lasse Corin, chefsekonom på finländska Aktia Bank.

– Det finns ur min synvinkel tre avgörande förklaringar. Sveriges höga sysselsättningsgrad som stödjer ekonomin, låg statsskuld och den tredje punkten, som jag tror är viktigast, är att Sverige har en investeringsboom, säger han till SvD och hänvisar till investeringar i fabriker, forskning, utveckling och it.  

Text: Redaktionen

Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.  

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen. 

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT. 

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan 

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen