EKONOMI: Sverige sämst i Norden

2023 06 13

Under 2022 ökade Sveriges BNP med 2,6 procent.

Men tillväxten var svag i slutet av året.

Under det fjärde kvartalet minskade Sveriges BNP med 0,5 procent. En siffra som sticker ut jämfört med övriga länder i Norden.

Danmarks BNP ökade till exempel med 1,1 procent under samma tidsperiod.

Nu höjs varningsflaggorna.

Sveriges ekonomiska tillväxt bedöms vara svagast i Norden. Flera ledande nordiska ekonomer varnar för att den svenska ekonomin stagnerat, rapporterar SvD.

– Vår officiella prognos för Sveriges BNP-tillväxt i år är att den är svagast bland de nordiska länderna, säger Heidi Schauman, som är finländsk chefsekonom på Danske Bank, till tidningen.

Större nedgång

Danske makroekonomen Niels Rønholt, som är verksam på Jyske Bank i Köpenhamn, instämmer i analysen.

Han berättar att utsikterna för den svenska ekonomin är osäkra.

– Nedgången i konsumtion har varit mer signifikant i Sverige än i resten av Europa, vilket beror på att de stigande räntorna slår igenom snabbare, säger han till SvD.

Fastighetsbubbla

Mest oroväckande är situationen på den svenska bostadsmarknaden, enligt de nordiska ekonomerna.

Osäkerheten på den svenska marknaden är stor och risken för en ny fastighetsbubbla har ökat.

En fastighetsbubbla är en finanskris som orsakas av  förmånliga lånevillkor, låga räntor och låg arbetslöshet.

Bubblan riskerar att spricka när räntorna skjuter i höjden eller när arbetslösheten kraftigt ökar.

Svårbedömt läge

Huruvida Sverige kommer att drabbas av fenomenet är svårt att sia om.

– Problemet med bubblor är att man nästan aldrig vet om att det är bubbla förrän den spruckit. Att priserna har gått upp så mycket som de gjort under de senaste åren beror till stor del på rekordlåga räntor, rapporterar sajten Ekonomifokus.  

Kommer bli bättre

Den svenska ekonomin befinner sig i et tufft läge.

Men det kommer att bli bättre.

Det förutspår Lasse Corin, chefsekonom på finländska Aktia Bank.

– Det finns ur min synvinkel tre avgörande förklaringar. Sveriges höga sysselsättningsgrad som stödjer ekonomin, låg statsskuld och den tredje punkten, som jag tror är viktigast, är att Sverige har en investeringsboom, säger han till SvD och hänvisar till investeringar i fabriker, forskning, utveckling och it.  

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen