EKONOMI: Sverige sämst i Norden

2023 06 13

Under 2022 ökade Sveriges BNP med 2,6 procent.

Men tillväxten var svag i slutet av året.

Under det fjärde kvartalet minskade Sveriges BNP med 0,5 procent. En siffra som sticker ut jämfört med övriga länder i Norden.

Danmarks BNP ökade till exempel med 1,1 procent under samma tidsperiod.

Nu höjs varningsflaggorna.

Sveriges ekonomiska tillväxt bedöms vara svagast i Norden. Flera ledande nordiska ekonomer varnar för att den svenska ekonomin stagnerat, rapporterar SvD.

– Vår officiella prognos för Sveriges BNP-tillväxt i år är att den är svagast bland de nordiska länderna, säger Heidi Schauman, som är finländsk chefsekonom på Danske Bank, till tidningen.

Större nedgång

Danske makroekonomen Niels Rønholt, som är verksam på Jyske Bank i Köpenhamn, instämmer i analysen.

Han berättar att utsikterna för den svenska ekonomin är osäkra.

– Nedgången i konsumtion har varit mer signifikant i Sverige än i resten av Europa, vilket beror på att de stigande räntorna slår igenom snabbare, säger han till SvD.

Fastighetsbubbla

Mest oroväckande är situationen på den svenska bostadsmarknaden, enligt de nordiska ekonomerna.

Osäkerheten på den svenska marknaden är stor och risken för en ny fastighetsbubbla har ökat.

En fastighetsbubbla är en finanskris som orsakas av förmånliga lånevillkor, låga räntor och låg arbetslöshet.

Bubblan riskerar att spricka när räntorna skjuter i höjden eller när arbetslösheten kraftigt ökar.

Svårbedömt läge

Huruvida Sverige kommer att drabbas av fenomenet är svårt att sia om.

– Problemet med bubblor är att man nästan aldrig vet om att det är bubbla förrän den spruckit. Att priserna har gått upp så mycket som de gjort under de senaste åren beror till stor del på rekordlåga räntor, rapporterar sajten Ekonomifokus.

Kommer bli bättre

Den svenska ekonomin befinner sig i et tufft läge.

Men det kommer att bli bättre.

Det förutspår Lasse Corin, chefsekonom på finländska Aktia Bank.

– Det finns ur min synvinkel tre avgörande förklaringar. Sveriges höga sysselsättningsgrad som stödjer ekonomin, låg statsskuld och den tredje punkten, som jag tror är viktigast, är att Sverige har en investeringsboom, säger han till SvD och hänvisar till investeringar i fabriker, forskning, utveckling och it.

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen