EKONOMI: Sverige sämst i Norden

2023 06 13

Under 2022 ökade Sveriges BNP med 2,6 procent.

Men tillväxten var svag i slutet av året.

Under det fjärde kvartalet minskade Sveriges BNP med 0,5 procent. En siffra som sticker ut jämfört med övriga länder i Norden.

Danmarks BNP ökade till exempel med 1,1 procent under samma tidsperiod.

Nu höjs varningsflaggorna.

Sveriges ekonomiska tillväxt bedöms vara svagast i Norden. Flera ledande nordiska ekonomer varnar för att den svenska ekonomin stagnerat, rapporterar SvD.

– Vår officiella prognos för Sveriges BNP-tillväxt i år är att den är svagast bland de nordiska länderna, säger Heidi Schauman, som är finländsk chefsekonom på Danske Bank, till tidningen.

Större nedgång

Danske makroekonomen Niels Rønholt, som är verksam på Jyske Bank i Köpenhamn, instämmer i analysen.

Han berättar att utsikterna för den svenska ekonomin är osäkra.

– Nedgången i konsumtion har varit mer signifikant i Sverige än i resten av Europa, vilket beror på att de stigande räntorna slår igenom snabbare, säger han till SvD.

Fastighetsbubbla

Mest oroväckande är situationen på den svenska bostadsmarknaden, enligt de nordiska ekonomerna.

Osäkerheten på den svenska marknaden är stor och risken för en ny fastighetsbubbla har ökat.

En fastighetsbubbla är en finanskris som orsakas av förmånliga lånevillkor, låga räntor och låg arbetslöshet.

Bubblan riskerar att spricka när räntorna skjuter i höjden eller när arbetslösheten kraftigt ökar.

Svårbedömt läge

Huruvida Sverige kommer att drabbas av fenomenet är svårt att sia om.

– Problemet med bubblor är att man nästan aldrig vet om att det är bubbla förrän den spruckit. Att priserna har gått upp så mycket som de gjort under de senaste åren beror till stor del på rekordlåga räntor, rapporterar sajten Ekonomifokus.

Kommer bli bättre

Den svenska ekonomin befinner sig i et tufft läge.

Men det kommer att bli bättre.

Det förutspår Lasse Corin, chefsekonom på finländska Aktia Bank.

– Det finns ur min synvinkel tre avgörande förklaringar. Sveriges höga sysselsättningsgrad som stödjer ekonomin, låg statsskuld och den tredje punkten, som jag tror är viktigast, är att Sverige har en investeringsboom, säger han till SvD och hänvisar till investeringar i fabriker, forskning, utveckling och it.

Text: Redaktionen

USA drar sig ur – första landet i världen som lämnar

2026 01 08

Tidigare i veckan meddelade Vita huset att USA avser att lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal.

Ett av avtalen som Trumpregeringen vill lämna får nu särskild uppmärksamhet.

Det handlar om FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC, som amerikanerna anslöt sig till 1992.

Aldrig någonsin har det hänt att ett land lämnat avtalet – vilket skulle göra USA till det första landet i världen att göra så.

– Vi kommer inte att fortsätta att lägga ut resurser, diplomatiskt kapital och den legitimerande vikten av vårt deltagande i institutioner som är irrelevanta för eller i konflikt med våra intressen, säger USA:s utrikesminister Marco Rubio enligt CNN.

Ökar spänningar med Europa

Om USA gör verklighet av att lämna avtalet skulle det kunna öka spänningarna med landets allierade som ser klimatfrågan som en prioriterad sådan, skriver CNN.

Det aktuella avtalet kräver inte att USA ska minska fossila bränslen eller ens förorena mindre, utan utgår från ett mål om att stabilisera mängden klimatpåverkande föroreningar i atmosfären på en nivå som skulle "förhindra farlig antropogen (mänskligt orsakad) påverkan på klimatsystemet", ”förklarar kanalen.

Fördraget, som ligger till grund för internationellt samarbete om klimatförändringar, kräver dock att länderna varje år rapporterar in en inventering över sina föroreningar.

Den senaste gången skippades den inventeringen helt av Trumpregeringen.

– Vi söker samarbete där det tjänar vårt folk och kommer att stå stadigt där det inte gör det, säger Marco Rubio.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

"En gåva till Kina"

När Donald Trump tillträdde som president förra året drog han för andra gången USA ur Parisavtalet. Lämnar USA även UNFCCC blir det svårt för en framtida president att få tillbaka landet i Parisavtalet, eftersom det avtalet slöts inom ramen för UNFCCC.

John Kerry, utrikesminister under Barack Obama mellan 2013 och 2017, har kallat Trumps besked för “en gåva till Kina”.

– Det är ett “get out of jail”-frikort för länder och förorenare som vill undvika ansvar, säger han enligt CNN.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Plötslig vändning – Rysslands ”livlina” faller

2026 01 08

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för snart fyra år sedan har landets ekonomi drabbats hårt.

Samtidigt har den burits upp av den nära handelsrelationen med Kina.

Handeln mellan de båda länderna ökade kraftigt under krigets inledande år.

– Under krigets första år växte handeln mellan Ryssland och Kina med 30 procent och under 2023 fortsatte den öka med samma mängd, rapporterar The Moscow Times.

Plötslig vändning 2025

Efter en kraftig ökning under flera år har trenden nu plötsligt vänt.

– Kina minskade inköpen av nästan alla råvaror från Ryssland under 2025, uppger tidningen.

– Handeln med Kina, som har blivit en livlina för den ryska ekonomin sedan väst införde sanktioner, minskade 2025 för första gången sedan kriget i Ukraina började.

Kraftig minskning

Under förra året minskade Kina sina inköp av rysk olja med 7,6 procent.

– Exporten i monetära termer kollapsade med 20 procent på grund av fallande priser och rabatter, uppger tidningen.

Den ryska kolexporten till Kina minskade med elva procent och timmerleveranserna minskade med tio procent.

När det kommer till järnmetaller är minskningen hela 63 procent.

Exporten av naturgas ökade förvisso med tolv procent, men på grund av fallande priser minskade exportvärdet ändå med 1,8 procent.

Minskar i andra riktningen också

Det är inte bara Kinas import från Ryssland som har rasat.

Detsamma gäller också handeln från Kina till grannen i norr.

– Tillgången på kinesiska varor till Ryssland minskade för första gången sedan krigets början, med 11,8 procent, rapporterar The Moscow Times.

– Importen av bilar från Kina har kollapsat med hälften.

Läs mer: Fartyg attackerat nära Turkiet

Putin vill vända trenden

Den minskade handeln oroar Kreml och Vladimir Putin, som under hösten besökte den kinesiska huvudstaden för att stärka banden länderna emellan.

Men relationen mellan stormakterna är inte jämlik.

– För Ryssland är Kina den största marknaden för råvaror, främst olja och gas. För Kina är Ryssland en liten exportmarknad i nivå med Mexiko, framhåller tidningen.

Läs mer: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen